{"id":284,"date":"2015-05-04T11:52:44","date_gmt":"2015-05-04T11:52:44","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=284"},"modified":"2015-05-04T11:52:44","modified_gmt":"2015-05-04T11:52:44","slug":"en-fred-som-gjorde-slut-pa-all-fred","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2015\/05\/04\/en-fred-som-gjorde-slut-pa-all-fred\/","title":{"rendered":"En fred som gjorde slut p\u00e5 all fred"},"content":{"rendered":"
\"President<\/a>

President Woodrow Wilson l\u00e4mnar Versailles 1919. K\u00e4lla: Krigsarkivet, Stockholm<\/p><\/div>\n

K\u00e4rt barn har m\u00e5nga namn. Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r m\u00e4nsklighetens \u201durkatastrof\u201d 1914-1918. Det existerar andra mer vedertagna beskrivningar av kriget, till exempel det stora kriget eller det mer allm\u00e4nna:\u00a0det f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget (1914-18). Uttrycket \u201den fred som gjorde slut p\u00e5 all fred\u201d (a peace to end all peace<\/a><\/em>) \u00e4r h\u00e4mtat fr\u00e5n den brittiske officeren Archibald Wavells uppfattning om hur fredsfr\u00e5gan hanterades vid fredskonferensen i Versailles 1919. Citatet \u00e4r ocks\u00e5 titeln p\u00e5 historikern David Fromkins<\/a> (1989\/2009) omfattande unders\u00f6kning av det osmanska rikets underg\u00e5ng och skapandet av mellan\u00f6stern under och efter \u201durkatastrofen\u201d. En bok Fromkin s\u00e5g sig tvingad att revidera i skenet av h\u00e4ndelserna efter den 11 december 2001 och dess v\u00e5ldsamma \u00e5verkan p\u00e5 mellan\u00f6stern<\/a> som historisk region. Begreppet \u201durkatastrofen\u201d \u00e4r h\u00e4mtat ifr\u00e5n den tyska historieskrivningen och uppfattningen om v\u00e4rldskrigets h\u00e4rjningar och konsekvenser f\u00f6r det tyska riket, det vill s\u00e4ga, \u201ddie Urkatastrophe Deutschlands<\/a>\u201d st\u00e5r i motvikt till den anglosaxiska narrativen om \u201ddet stora kriget\u201d (the Great War<\/a><\/em>). Vidare visar detta oss att det \u00e4r segraren som i h\u00f6g grad dikterar villkoren f\u00f6r hur historien skrivs. Fredskonferensen i Versailles 1919<\/a> definierades av de allierade segermakterna \u2013 USA, Storbritannien, Frankrike och till viss m\u00e5n Italien \u2013 en h\u00e4ndelse inramad av den karismatiske amerikanske presidenten Woodrow Wilsons<\/a> centrala roll. I samband med och i efterhand till Versailleskonferensen har Wilsons roll beskrivits som den \u201dWilsonska stunden\u201d (the Wilsonian moment<\/em>)<\/a>, ett epitet som f\u00e5ngar hans roll som v\u00e4rldspolitiker och det hopp m\u00e5nga hade investerat i honom att r\u00e4dda och f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden till en b\u00e4ttre plats.<\/p>\n

Historikern Erez Manelas<\/a> grundliga forskning om fredskonferensen och Wilsons roll har visat att v\u00e4rlden inte var redo, eller f\u00f6r den delen, villig att acceptera en l\u00e5ngsam och gradvis liberal f\u00f6r\u00e4ndring av maktf\u00f6rh\u00e5llanden och hur nationerna skulle f\u00f6rh\u00e5lla sig gentemot varandra. Det senare handlar fr\u00e4mst om kolonierna och hur segermakterna valde att ignorera koloniernas krav p\u00e5 befrielse och nationellt sj\u00e4lvbest\u00e4mmande<\/a>, en begynnelsepunkt stipulerad av Wilson och nedtecknad i de v\u00e4lk\u00e4nda fjorton punkterna<\/a>. D\u00e4r krig skulle ers\u00e4ttas med fred s\u00e5 var det b\u00f6rjan p\u00e5 n\u00e5got vi k\u00e4nner av \u00e4n idag i v\u00e5r globaliserade v\u00e4rld. F\u00f6r det f\u00f6rsta, mellan\u00f6stern som geopolitisk region och hur vi uppfattar omr\u00e5det idag \u00e4r\/var ett resultat av de beslut som togs under och direkt efter det stora kriget. I samband med fredskonferensen introducerades ett alternativt f\u00f6rslag p\u00e5 gr\u00e4nsdragning av omr\u00e5det utifr\u00e5n etniska och religi\u00f6sa kriterier, vilket till exempel skulle bereda v\u00e4gen f\u00f6r\u00a0nationalstatens Kurdistans<\/a> etablering. Detta var resultatet av den amerikanska pr\u00e4sten Henry King och industrimagnaten Charles Cranes unders\u00f6kning av det s\u00f6nderfallande osmanska imperiet<\/a>, en studie med antropologi som ledstj\u00e4rna och genomf\u00f6rd p\u00e5 Wilsons direkta order. Liknande tankar f\u00f6rs fram \u00e4n idag, till exempel det kanadensiska Global Research \u2013 Center for Research on Globalization<\/a> forts\u00e4tter l\u00e4ngs med den tradition av revidering och omv\u00e4rdering som King och Crane presenterade 1919. Vilka konkreta resultat gav unders\u00f6kningen 1919? De allierade valde att bortse fr\u00e5n det etniska-religi\u00f6sa alternativet f\u00f6r att ist\u00e4llet fokusera p\u00e5 skapandet av \u201dmandatstater\u201d i syfte att bryta upp det forna osmanska riket, men ocks\u00e5, f\u00f6r att minimera det framtida Tysklands inflytande i omr\u00e5det. Rent konkret var detta enbart en forts\u00e4ttning av koloniala strukturer och den v\u00e4sterl\u00e4ndska imperialismen i likhet med dess existens innan krigets utbrott 1914. F\u00f6r det andra, den popul\u00e4ra synen p\u00e5 att krigets slut 1918 var en transportstr\u00e4cka fram till det andra v\u00e4rldskrigets utbrott den 1 september 1939 visar oss hur historiska skeenden och processer uppfattas och beskrivs i efterhand. \u00c4r det r\u00e4ttvist att se det s\u00e5? \u00c4r det s\u00e5 enkelt att s\u00e4ga att f\u00f6re det andra s\u00e5 fanns det ett f\u00f6rsta\u2026? N\u00e5v\u00e4l, det \u00e4r inte s\u00e5 enkelt och det reducerar f\u00f6rst\u00e5elsen av mellankrigstiden<\/a> till att enbart se det som en \u00f6verg\u00e5ngsperiod fr\u00e5n en hemskhet till en annan. Mellankrigstiden var till en b\u00f6rjan en tid av entusiasm, hopp och ambition om att f\u00f6r\u00e4ndra och r\u00e4dda freden innan v\u00e4rlden steg ner i \u201dden m\u00f6rka dalen\u201d under 1930-talet<\/a>.<\/p>\n

Vi har alla olika ing\u00e5ngsvinklar och v\u00e4rderingar\u00a0som definierar hur vi uppfattar v\u00e4rlden och historia. Med tanke p\u00e5 att det var 70 \u00e5r sedan det andra v\u00e4rldskriget punkterades i samband med Tysklands definitiva kapitulation kan det verka en aning avvikande att jag h\u00e4r v\u00e4ljer att fokusera p\u00e5 \u201durkatastrofen\u201d 1914-18. Min po\u00e4ng \u00e4r att lyfta fram hur vi diskuterar och f\u00f6rst\u00e5r globala epoker och processer i sitt \u201dr\u00e4tta\u201d sammanhang. I V\u00e4steuropa skiljer sig synen p\u00e5 n\u00e4r det andra v\u00e4rldskriget startade till skillnad fr\u00e5n den som ges i den ryska historieskrivningen. Enligt rysk historia startade \u201ddet stora patriotiska kriget<\/a>\u201d (\u00e4nnu en beskrivning av kriget) 1941 i samband med det fascistiska Hitlertysklands<\/a> invasion av Sovjetunionen. Jag ins\u00e5g denna skillnad i uppfattning av tid och rum vid en djupare diskussion om Ryssland och Sovjetunionens historia med studenterna p\u00e5 det Ryska statliga universitetet f\u00f6r humanistiska studier f\u00f6r ett par \u00e5r sedan. Vidare kan detta ocks\u00e5 vara ett exempel p\u00e5 den metodologiska nationalismen<\/a> och hur dess definition av\u00a0historia. Listan p\u00e5 liknande uppfattningar kan g\u00f6ras \u00e4ndl\u00f6s. Det vi kan enas kring \u00e4r att Archibald Wavell hade r\u00e4tt i sin observation om att Versailleskonferensen 1919 l\u00e4mnade efter sig ett arv av of\u00f6rsonlighet och ol\u00f6sta konflikter, fr\u00e5gor och problem vi \u00e4n idag st\u00e4lls inf\u00f6r. Det \u00e4r en orolig tid vi lever i. Fr\u00e5gan \u00e4r om det \u00e4r konferenser i likhet med\u00a0Versailleskonferensen som kommer att vara l\u00f6sningen f\u00f6r att byta ut en fred som tog slut p\u00e5 all fred till att bli en fred som f\u00f6rblir fred.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

K\u00e4rt barn har m\u00e5nga namn. Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r m\u00e4nsklighetens \u201durkatastrof\u201d 1914-1918. Det existerar andra mer vedertagna beskrivningar av kriget, till exempel det stora kriget eller det mer allm\u00e4nna:\u00a0det f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget (1914-18). Uttrycket \u201den fred som gjorde slut p\u00e5 all fred\u201d (a peace to end all peace) \u00e4r h\u00e4mtat fr\u00e5n den brittiske officeren Archibald […]<\/p>\n","protected":false},"author":394,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,148,149,142,139,150,137,136],"tags":[163,161,155,164,159,154,153,166,152,168,160,165,162,156,157,151,167,158],"class_list":["post-284","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-tal","category-2000-tal","category-europa","category-globalhistoria","category-historiografi","category-mellanostern","category-ryssland","category-usa","tag-andra-varldskriget","tag-david-fromkin","tag-det-stora-kriget","tag-det-stora-patriotiska-kriget","tag-erez-manela","tag-forsta-varldskriget","tag-fredskonferens","tag-hitler","tag-konferens","tag-metodologisk-nationalism","tag-piers-brendon","tag-sovjetunionen","tag-the-wilsonian-moment","tag-urkatastrof","tag-urkatastrophe","tag-versailles","tag-versailleskonferensen-1919","tag-woodrow-wilson"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/284","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/394"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=284"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/284\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":330,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/284\/revisions\/330"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=284"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=284"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=284"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}