{"id":331,"date":"2015-05-08T13:44:30","date_gmt":"2015-05-08T13:44:30","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=331"},"modified":"2016-05-08T12:27:24","modified_gmt":"2016-05-08T12:27:24","slug":"segerdag-for-vem-del-i","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2015\/05\/08\/segerdag-for-vem-del-i\/","title":{"rendered":"Segerdag \u2013 f\u00f6r vem? Del I"},"content":{"rendered":"

Av FD Johanna Wassholm<\/a>\u00a0& FD Fredrik Petersson<\/p>\n

\"Den<\/a>

Den 23 augusti 1939: V. Molotov och Joachim von Ribbentrop i Moskva efter signerandet av icke-aggressionspakten.<\/p><\/div>\n

F\u00f6r ett \u00e5r sedan uppm\u00e4rksammade vi i denna blogg hur Ryssland 2015 valde att markera sin globala politiska n\u00e4rvaro och historiska roll genom landets firande av slutet p\u00e5 det andra v\u00e4rldskriget f\u00f6r sextio \u00e5r sedan. Med\u00a0kopplingar till hur och varf\u00f6r\u00a0detta utvecklades antingen i k\u00e4nsliga eller och a-historiska debatter, ifr\u00e5gasattes tanken om vems minne som egentligen tolkas och skrivs. \u00c4r det m\u00f6jligt att skriva politisk historia utan att ta i beaktande faktorer som maktanspr\u00e5k och samtida politiska konflikter? I det senare fallet g\u00e4ller det Rysslands aktiva roll i Ukraina, Krim och Syrien. Vi har ocks\u00e5 att g\u00f6ra med den alltmer urgr\u00f6pta ekonomiska situationen i Ryssland och hur detta f\u00f6rhindrar ett permanent etablerande\u00a0av en stabil medelklass. Eller f\u00f6r den delen, reaktionerna fr\u00e5n\u00a0den ryska utrikesministern Sergei Lavrov p\u00e5 Sveriges och Finlands potentiella och eventuella framtida medlemskap i NATO<\/a>. En snabbs\u00f6kning p\u00e5 internet (l\u00e4s Google) visar att endast Russia Today (RT; det ryskfinansierade nyhetsbolaget) har \u00e4gnat uppm\u00e4rksamhet<\/a> \u00e5t den roll och betydelse som den sovjetiska krigsmakten hade i att bringa det nazistiska riket ner p\u00e5 sina kn\u00e4n, och hur ”Segerdagen” b\u00f6r och helst ska firas den 9 maj.<\/em><\/p>\n

\"Segerdagen<\/a>

Firandet av ”Segerdagen” i Moskva (9.5.2016)<\/p><\/div>\n

Anledningen till varf\u00f6r vi v\u00e4ljer att publicera bloggen i sin helhet ett \u00e5r senare \u00e4r helt enkelt f\u00f6r att p\u00e5minna om vikten\u00a0av att s\u00e4tta in detta specifika minne i n\u00e5gon\u00a0form av begriplig kontext, fr\u00e4mst av det sk\u00e4l att vi lever i en v\u00e4rld som fortfarande upplever \u00a0svallv\u00e5gorna av v\u00e4rldskrigets slut i Europa 1945.<\/em><\/p>\n

(FD Fredrik Petersson och FD Johanna Wassholm, \u00c5bo\/Stockholm, 8.5.2016)<\/p>\n

Vems minne<\/u>?<\/p>\n

Europa i maj 1945. Mussolini har d\u00f6dats, Hitler har beg\u00e5tt sj\u00e4lvmord och den nationalsocialistiska regimens fruktansv\u00e4rda brott b\u00f6rjar tr\u00e4da fram i dagsljuset. Tyskland har kapitulerat villkorsl\u00f6st och i ett s\u00f6nderbombat Berlin firar den R\u00f6da arm\u00e9n<\/a> segern \u00f6ver nationalsocialismen som kr\u00e4vt mer \u00e4n 25 miljoner milit\u00e4ra och civila sovjetmedborgares liv<\/a>. P\u00e5 v\u00e4gen mot Berlin har man \u201dbefriat\u201d de baltiska staterna som nu inkorporeras i Sovjetunionen och en rad andra Central- och \u00d6steuropeiska l\u00e4nder som inom kort kommer att f\u00f6rvandlas till kommunistiska diktaturer. I dessa l\u00e4nder hade delar av befolkningen stridit mot R\u00f6da arm\u00e9n p\u00e5 Wehrmachts och SS-truppernas sida, och \u00e4ven varit delaktiga i folkmordet p\u00e5 judar. De v\u00e4steuropeiska l\u00e4nder som varit ockuperade under kriget \u2013 Frankrike, Belgien, Nederl\u00e4nderna, Danmark och Norge \u2013 \u00e4r \u00e5ter fria. H\u00e4r st\u00e5r man inf\u00f6r uppgiften att g\u00f6ra upp med dem som under krigs\u00e5ren kollaborerat med ockupationsmakten, medan folk som medverkat i motst\u00e5ndsr\u00f6relser och exilregeringar hyllas som hj\u00e4ltar. I Storbritannien och USA, som lett den allierade offensiven i v\u00e4st sedan landstigningen i Normandie i juni 1944, gl\u00e4der man sig \u00f6ver att man har lyckats f\u00f6rsvara friheten och demokratin i Europa.<\/p>\n

Utifr\u00e5n de varierande erfarenheter som andra v\u00e4rldskriget innebar f\u00f6r olika l\u00e4nder och grupper inser man l\u00e4tt att det sv\u00e5rt att skapa en gemensam uppfattning om vad krigsslutet i maj 1945 betyder – s\u00e5v\u00e4l i det f\u00f6rflutna som i samtiden. De mots\u00e4gelsefulla \u201dstora ber\u00e4ttelserna\u201d kring andra v\u00e4rldskriget \u00e4r f\u00f6r tillf\u00e4llet h\u00f6gaktuella, dels p\u00e5 grund av det i \u00e5r g\u00e5tt sjuttio \u00e5r sedan kriget i Europa avslutades, dels p\u00e5 grund av de politiska och milit\u00e4ra sp\u00e4nningar som f\u00f6r tillf\u00e4llet pr\u00e4glar v\u00e4rldsdelen och i vilka narrativen \u00e4n en g\u00e5ng utnyttjas som historiepolitiska argument.<\/p>\n

En gemensam referensram<\/u>?<\/p>\n

Efter kriget delades Europa av en j\u00e4rnrid\u00e5 som redan i sig f\u00f6rde minnet i tv\u00e5 separata riktningar. I V\u00e4steuropa kom krigserfarenheten att manifesteras i ett politiskt projekt, som i l\u00e4ngden skulle leda till grundandet av Europeiska unionen. Man var fr\u00e5n b\u00f6rjan medveten om att skapandet av en \u00f6vernationell europeisk identitet f\u00f6rutsatte att man lyckades konstruera en uppfattning om ett delat f\u00f6rflutet. Till en s\u00e5dan s.k. memory frame<\/em> som alla kunde anknyta till \u2013 ur medl\u00f6parens, offrets eller motst\u00e5ndarens perspektiv – gjorde EU med hj\u00e4lp av en aktiv historiepolitik s\u00e4rskilt p\u00e5 1990-talet F\u00f6rintelsen och erfarenheten av den nationalsocialistiska totalit\u00e4ra regimen. Ett prim\u00e4rt syfte med b\u00e5de integrationsprojektet och historiepolitiken var att med F\u00f6rintelsen som delad referensram s\u00f6ka f\u00f6rsoning och att f\u00f6r all framtid hindra krig mellan l\u00e4nderna och uppkomsten av totalit\u00e4ra regimer som skulle vara kapabla till motsvarande grymheter som den nationalsocialistiska regimen varit kapabel till.<\/p>\n

N\u00e4r de postsovjetiska staterna och de f.d. kommunistiska l\u00e4nderna i \u00d6st- och Centraleuropa kring millennieskiftet f\u00f6rberedde sig f\u00f6r intr\u00e4de i unionen, visade det sig att den v\u00e4steuropeiska minnesramen som s\u00e5dan inte var till\u00e4mpbar i denna region. Den historiska erfarenheten h\u00e4r dominerades av en annan \u201dstor ber\u00e4ttelse\u201d kring v\u00e4rldskriget; Sovjetunionens seger som v\u00e4gen in i en annan form totalitarism som varade i fyrtiofem \u00e5r, och som f\u00f6r m\u00e5nga hade inneburit ofrihet, f\u00f6rtryck och lidande. Brott mot m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter som hade beg\u00e5tts i kommunismens namn hade blivit ett hett debatt\u00e4mne i den europeiska offentligheten sedan det uppseendev\u00e4ckande verket Kommunismens svarta bok<\/em> publicerades 1997<\/a>. EU:s officiella historiesyn m\u00e5ste revideras s\u00e5 att de kommunistiska regimernas brott beaktades. 2009 antog EU-parlamentet en resolution<\/a> som fastst\u00e4ller att fascismens och kommunismens brott b\u00f6r f\u00f6rd\u00f6mas p\u00e5 lika villkor. Man stod fortfarande bakom tanken att ett enande av Europa \u00e4r om\u00f6jligt om man inte lyckas skapa ett delat historiskt minne, men f\u00f6dde samtidigt en debatt som \u00e4ven idag inf\u00f6r firandet av krigsslutets sjuttionde \u00e5rsdag \u00e4r politiskt k\u00e4nslig och v\u00e4cker stark kontrovers. Debatten kretsar kring fr\u00e5gan F\u00f6rintelsen<\/a> \u00e4r att betrakta som en historiskt unik h\u00e4ndelse, eller huruvida de brott som den regim som besegrade nationalsocialismen kan anses vara lika stora – eller rentav st\u00f6rre.<\/p>\n

…l\u00e4s vidare i del II…<\/p>\n

F\u00f6r intervju av FD Johanna Wassholm och FD Fredrik Petersson om ”segerdagen” och ”tacksamhetsdebatten” i Svenska Yle, 9.5.2015: klicka h\u00e4r.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av FD Johanna Wassholm\u00a0& FD Fredrik Petersson F\u00f6r ett \u00e5r sedan uppm\u00e4rksammade vi i denna blogg hur Ryssland 2015 valde att markera sin globala politiska n\u00e4rvaro och historiska roll genom landets firande av slutet p\u00e5 det andra v\u00e4rldskriget f\u00f6r sextio \u00e5r sedan. Med\u00a0kopplingar till hur och varf\u00f6r\u00a0detta utvecklades antingen i k\u00e4nsliga eller och a-historiska debatter, […]<\/p>\n","protected":false},"author":394,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,148,149,142,144,137,136],"tags":[171,177,180,178,183,176,175,182,179,5,181],"class_list":["post-331","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-tal","category-2000-tal","category-europa","category-globalhistoria","category-ovrigt","category-ryssland","category-usa","tag-berlin","tag-eu","tag-europa","tag-forintelsen","tag-historiebruk","tag-kommunismens-svarta-bok","tag-krigsslutet","tag-minne","tag-roda-armen","tag-ryssland","tag-tyskland"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/331","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/394"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=331"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/331\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":502,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/331\/revisions\/502"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=331"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=331"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=331"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}