{"id":335,"date":"2015-05-08T13:46:35","date_gmt":"2015-05-08T13:46:35","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=335"},"modified":"2015-05-12T08:25:46","modified_gmt":"2015-05-12T08:25:46","slug":"segerdag-for-vem-del-iii","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2015\/05\/08\/segerdag-for-vem-del-iii\/","title":{"rendered":"Segerdag – f\u00f6r vem? Del III"},"content":{"rendered":"

Av FD Johanna Wassholm<\/a> & FD Fredrik Petersson<\/p>\n

\"Begravningsplats<\/a>

Begravningsplats i Holland efter andra v\u00e4rldskriget<\/p><\/div>\n

Tacksamma \u2013 \u00e5t vem<\/u>?<\/p>\n

I Sverige har det sedan b\u00f6rjan av \u00e5ret f\u00f6rts en livlig debatt om slutet av andra v\u00e4rldskriget, som inleddes n\u00e4r Aftonbladets kulturchef \u00c5sa Linderborg den 2 februari<\/a> h\u00e4vdade<\/em> – hon st\u00e4llde allts\u00e5 inte en fr\u00e5ga utan gjorde ett p\u00e5st\u00e5ende – att \u201dvi ska vara tacksamma att det var R\u00f6da arm\u00e9n och inte fascisterna som vann\u201d. I debatten som f\u00f6ljde – och som fortfarande p\u00e5g\u00e5r – har ett flertal personer tagit st\u00e4llning f\u00f6r eller emot det ursprungliga inl\u00e4gget. T.ex. uttryckte f\u00f6rfattaren Jan Guillou sitt st\u00f6d f\u00f6r Linderborg<\/a>, med argument som kan beskrivas som historierevisionistiska<\/a> och polariserande – medan professor Kristian Gerner, ledande expert p\u00e5 Sovjetunionens och Rysslands historia i Sverige<\/a>, till synes utan effekt f\u00f6rs\u00f6kt nyansera och problematisera Linderborgs krav p\u00e5 att \u201dvi ska vara tacksamma\u201d.<\/p>\n

Som en trogen f\u00f6respr\u00e5kare av marxismen<\/a> var Linderborgs syfte att konfrontera svenska \u201dliberaler\u201d och en historieskrivning som utg\u00e5r fr\u00e5n andra kriterier \u00e4n klasskamp och dialektik. Hon har i ett flertal inl\u00e4gg envist r\u00e4ttf\u00e4rdigat sitt krav p\u00e5 vi b\u00f6r vara tacksamma, men \u00e4ven om R\u00f6da arm\u00e9ns avg\u00f6rande insats sv\u00e5rligen kan f\u00f6rnekas, \u00e4r kravet p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt problematiskt. En s\u00e5dan historiesyn som Linderborg och en del av dem som st\u00f6der henne f\u00f6respr\u00e5kar misslyckas kapitalt med att beakta historiska processers komplexitet och de f\u00f6ljder kriget hade f\u00f6r specifika grupper i samh\u00e4llet p\u00e5 ett internationellt, nationellt och lokalt plan. En del av inl\u00e4ggen i debatten ger inte heder och r\u00e4ttvisa \u00e5t alla offer som led eller dog i Tyskland och Sovjetunionen p\u00e5 den v\u00e4g som ledde till att andra v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut, eller \u00e5t de miljoner soldater och civila som f\u00f6ll offer f\u00f6r det blodiga kriget i Sovjetunionen och \u00d6steuropa<\/a>. De beaktar inte hur den statliga terrorapparaten fick ett grepp om \u00d6steuropa<\/a>, administrerad i skenet av kommunism som sanktionerad ideologi. Eller slutligen, hur den anti-fascistiska retoriken bakom j\u00e4rnrid\u00e5n f\u00f6rvandlades fr\u00e5n en kamp mot ”de onda fascisterna” till en anti-imperialistisk retorik riktad mot de \u201donda v\u00e4stmakterna\u201d.<\/p>\n

Den svenska \u201dtacksamhetsdebatten\u201d pekar mot den historiel\u00f6shet som tyv\u00e4rr f\u00e5r plats i offentliga rum genom att fakta reduceras till n\u00e5got sekund\u00e4rt p\u00e5 bekostnad av ideologiskt r\u00e4ttf\u00e4rdigande av den egna st\u00e5ndpunkten. Krigsslutet i maj 1945<\/a> b\u00f6r betraktas bortom samtida ideologiska kamper. Ber\u00e4ttelsen om andra v\u00e4rldskrigets slut f\u00f6r sjuttio \u00e5r sedan handlar om b\u00e5de segrare och f\u00f6rlorare, varf\u00f6r det l\u00e4tt blir fel – och potentiellt farligt – att st\u00e4lla krav p\u00e5 uttryck f\u00f6r tacksamhet. Historiska processer \u00e4r aldrig endimensionella, utan alltid komplexa. En mera g\u00e5ngbar och konstruktiv v\u00e4g att minnas f\u00f6refaller att vara ett st\u00f6rre fokus p\u00e5 att minnas och hedra alla som p\u00e5 sitt s\u00e4tt bidrog till att stoppa Hitlertysklands terrorv\u00e4lde – liksom alla dem som f\u00f6ll offer f\u00f6r krigets grymheter p\u00e5 b\u00e5da sidor. Att n\u00e5 fram till en s\u00e5dan insikt \u00e4r dock om\u00f6jligt s\u00e5 l\u00e4nge som historien prim\u00e4rt utnyttjas i politiska och ideologiska syften.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av FD Johanna Wassholm & FD Fredrik Petersson Tacksamma \u2013 \u00e5t vem? I Sverige har det sedan b\u00f6rjan av \u00e5ret f\u00f6rts en livlig debatt om slutet av andra v\u00e4rldskriget, som inleddes n\u00e4r Aftonbladets kulturchef \u00c5sa Linderborg den 2 februari h\u00e4vdade – hon st\u00e4llde allts\u00e5 inte en fr\u00e5ga utan gjorde ett p\u00e5st\u00e5ende – att \u201dvi ska […]<\/p>\n","protected":false},"author":394,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,148,149,142,139,143,1,144,137,140],"tags":[188,118,189,195,192,4,183,193,190,197,191,185,184,194,5,165,186,187,196,181],"class_list":["post-335","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-tal","category-2000-tal","category-europa","category-globalhistoria","category-historiografi","category-nordisk-historia","category-okategoriserade","category-ovrigt","category-ryssland","category-sverige","tag-aftonbladet","tag-anne-applebaum","tag-asa-linderborg","tag-bloodlands","tag-expressen","tag-historia","tag-historiebruk","tag-historierevisionism","tag-jan-guillou","tag-jarnridan","tag-kristian-gerner","tag-liberalism","tag-marxism","tag-offer","tag-ryssland","tag-sovjetunionen","tag-tacksamhet","tag-tacksamma","tag-timothy-snyder","tag-tyskland"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/335","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/394"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=335"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/335\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":355,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/335\/revisions\/355"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=335"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=335"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=335"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}