av Holger Weiss<\/p>\n
\n
Sommaren 2015 kommer s\u00e4kerligen att g\u00e5 till annalerna som relativt kyligt och bl\u00f6tt. H\u00e4ngmattan f\u00f6rblev f\u00f6r m\u00e5ngen s\u00e4kerligen oanv\u00e4nd och endast de mest v\u00e4derinbitna soldyrkare drog ned till sandstranden. \u00c5 andra sidan har det varit det perfekta v\u00e4dret att pl\u00f6ja igenom h\u00f6gen av ol\u00e4sta b\u00f6cker som samlats under v\u00e5ren p\u00e5 skrivborden\u2026<\/p>\n
\n
Medan det regnade ute lusl\u00e4ste jag Gillen D\u2019Arcy Woods Tambora \u2013 The Eruption That Changed the World<\/em> (Princeton University Press 2014). Boken behandlar vulkanen Tamboras utbrott 1815 och dess globala f\u00f6ljder, k\u00e4nd i Europa och i Nordamerika som \u2019\u00e5ret utan sommar\u2019 (1816) eller \u2019Eighteenth-Hundred-and-Froze-to-Death\u2019. En passande l\u00e4sning f\u00f6r i \u00e5r \u00e4ven om \u00e5rets miserabla sommar f\u00f6rvisso inte han kopplas ihop med n\u00e5got vulkanutbrott.<\/p>\n \n Woods bok kopplar ihop litteratur- och naturvetenskapliga studier om Tamborautbrottet. Mycket \u00e4r k\u00e4nt fr\u00e5n f\u00f6rut \u2013 att paret Shelley och Lord Byron upplevde \u00e5ret utan sommar vid Genevesj\u00f6n vilket resulterade i sk\u00f6nlitter\u00e4ra klassiker som Frankensteins monster<\/em>, William Turners och andras r\u00f6d-gul-m\u00e4ttade solnedg\u00e5ngar eller missv\u00e4xten och hungersn\u00f6den i Schweiz och annorst\u00e4des i Europa och Nordamerika under \u00e5ren 1816 till 1818. Mindre k\u00e4nda men lika gastkramande \u00e4r hans beskrivning av missv\u00e4xten och hungersn\u00f6den p\u00e5 Irland som kom att bli ett olycksb\u00e5dande f\u00f6rspel till den Stora hungern p\u00e5 1840-talet \u2013 under b\u00e5da kriserna underl\u00e4t myndigheterna att g\u00f6ra n\u00e5got f\u00f6r de n\u00f6dlidande.<\/p>\n \n Tamboraeruptionen gav upphov till en global katastrof. Tv\u00e5 bidrag i Woods beskriver de mindre k\u00e4nda f\u00f6ljderna. Den ena var den omfattande krisen i Kina som bidrog till samh\u00e4llsuppl\u00f6sningen under Qing-dynastin (om detta \u00e4ven Shuij Caos, Yushang Lis och Bin Yangs uppsats \u2019Mt. Tambora, Climatic Changes, and Chinas Decline in the Nineteenth Century\u2019 i Journal of World History<\/em> 23:3, 2012). I provinsen Yunnan ledde missv\u00e4xten till att befolkningen \u00f6vergick till att odla opium mycket p\u00e5 grund av myndigheternas of\u00f6rm\u00e5ga att bist\u00e5 de n\u00f6dlidande och banade d\u00e4rmed v\u00e4gen f\u00f6r det utbredda opiummissbruket i s\u00f6dra Kina.<\/p>\n \n Den mest globala effekten av Tamborautbrottet var dock dess inverkan p\u00e5 kolerans spridning. Woods bygger p\u00e5 nyare studier om orsakerna till den f\u00f6rsta kolerapandemin som fick sin b\u00f6rjan \u00e5r 1817 i Bengalen. Medan kolerans globala spridning under 1800-talet har varit ett v\u00e4lk\u00e4nt kapitel i de globala pandemiernas historia har orsakerna till varf\u00f6r koleran spred sig utanf\u00f6r Bengalen just \u00e5r 1817 varit ett fr\u00e5getecken. Tidigare teser om ett intensifierat handelsn\u00e4tverk i den Indiska oceanen, f\u00f6rflyttningar av milit\u00e4ra enheter eller dess koppling till de hinduiska och muslimska pilgrimsf\u00e4rderna kan sv\u00e5rligen f\u00f6rklara varf\u00f6r koleran kom att ta spr\u00e5nget utanf\u00f6r Bengalen. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringen som f\u00f6rorsakades av Tamborautbrottet ger en potentiell f\u00f6rklaring \u2013 men r\u00e4cker den? Woods framkastar hypotesen att Tamborautbrottet resulterade i Bengalen (liksom i hela den Indiska oceanens monsunb\u00e4lte) till bisarra v\u00e4derfenomen, bl.a. sv\u00e5r torka f\u00f6ljda av \u00e4nnu sv\u00e5rare \u00f6versv\u00e4mningar, vilket gav upphov till grundl\u00e4ggande rubbningar i den Bengaliska vikens akvatiska ekologi inklusive mutationer av kolerabakterien. I och f\u00f6r sig har kopplingen mellan Tamborautbrottet och den f\u00f6rsta kolerapandemin gjorts av andra forskare, dock i mera f\u00f6rsiktiga ordalag (se bl.a. G.C. Cook, The Asiatic Cholera: An Historical Determinant of Human Genomic and Social Structure<\/em>, Springer 1996 eller Myron Echenberg, Africa in the Time of Cholera: A History of Pandemics from 1817 to the Present<\/em>, Cambridge University Press, 2011). Sj\u00e4lv har jag i min egen forskning st\u00e4llt mig mera f\u00f6rsiktig till att peka p\u00e5 en direkt koppling mellan de tv\u00e5 fenomen men Woods tes \u00e4r en intressant tankest\u00e4llare som ger upphov till att granska den f\u00f6rsta kolerapandemin p\u00e5 nytt.<\/p>\n \n Woods bok om Tamborautbrottets har en globalhistorisk ansats; boken beskriver utbrottets f\u00f6ljder i Indonesien, Indien, Kina, Europa och Nordamerika. Det som jag saknar \u00e4r dock de m\u00f6jliga effekterna i Afrika och i Latinamerika. Kanske oroligheterna i Hausaland \u00e5ren 1817-18 som skakade Sokotokalifatet i dagens norra Nigeria eller upproret mot Bambara i Massina \u00e5ren 1816-18 i dagens Mali kan kopplas ihop med Tamborakrisen? Resulterade den globala klimatf\u00f6r\u00e4ndringen som f\u00f6ljde efter utbrottet till f\u00f6rs\u00e4mrad nederb\u00f6rd i Sudansavannen i Afrika vilket skulle ha lett till minskad betesmark och sk\u00f6rdemissfall? Och h\u00e4nde n\u00e5got i Latinamerika?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" av Holger Weiss Sommaren 2015 kommer s\u00e4kerligen att g\u00e5 till annalerna som relativt kyligt och bl\u00f6tt. H\u00e4ngmattan f\u00f6rblev f\u00f6r m\u00e5ngen s\u00e4kerligen oanv\u00e4nd och endast de mest v\u00e4derinbitna soldyrkare drog ned till sandstranden. \u00c5 andra sidan har det varit det perfekta v\u00e4dret att pl\u00f6ja igenom h\u00f6gen av ol\u00e4sta b\u00f6cker som samlats under v\u00e5ren p\u00e5 skrivborden\u2026 Medan […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146,142,138],"tags":[],"class_list":["post-362","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-146","category-globalhistoria","category-klimat"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/362","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=362"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/362\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":364,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/362\/revisions\/364"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=362"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=362"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=362"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}