{"id":370,"date":"2015-08-17T10:13:30","date_gmt":"2015-08-17T10:13:30","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=370"},"modified":"2015-08-17T10:13:30","modified_gmt":"2015-08-17T10:13:30","slug":"not-everything-can-be-about-everything","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2015\/08\/17\/not-everything-can-be-about-everything\/","title":{"rendered":"\u201dNot everything can be about everything\u201d"},"content":{"rendered":"

\"DC-Metro-map\"<\/a>Det \u00e4r genom resor och m\u00f6ten man l\u00e4r sig f\u00f6rst\u00e5 historia. Nu i juni deltog jag i en workshop i Washington DC p\u00e5 German Historical Institute om \u201dden amerikanska s\u00f6dern\u201d med en koppling till begreppet \u201ddet globala s\u00f6der\u201d och det utbredda anv\u00e4ndandet av den rasistiska stereotypen \u201dJim Crow\u201d.<\/a> Trots att workshopen var givande p\u00e5 alla s\u00e4tt och vis s\u00e5 \u00e4r inte denna text \u00e4mnad att g\u00e5 djupare in p\u00e5 vad som diskuterades under tv\u00e5 dagar av engagerade och grundliga diskussioner. Ist\u00e4llet vill jag lyfta fram betydelsen av att se p\u00e5 historia ur olika synvinklar och perspektiv frikopplade fr\u00e5n redan givna f\u00f6rutbest\u00e4mda teoretiska ramverk (\u201dnot everything can be about everything\u201d).<\/p>\n

Det vi kan enas om \u00e4r att Washington DC<\/a> \u00e4r ett rum d\u00e4r historien l\u00e4ses p\u00e5 v\u00e4ggar, gator och byggnader. Det som kommer mig till minnes \u00e4r Karl Schl\u00f6gels inspirerande b\u00f6cker om S:t Petersburg och Moskva<\/a> f\u00f6re och under bolsjevikernas styre, litter\u00e4ra och akademiska verk som lyckas med konststycket varje historiker alltid efterstr\u00e4var (tror jag): att placera sig sj\u00e4lv och f\u00f6rst\u00e5 historiska h\u00e4ndelser och processer. Det vill s\u00e4ga, genom att l\u00e4sa tiden i rummet s\u00e5 f\u00e4ngslades jag av Washington DC som en sk\u00e5deplats i d\u00e5- och nutid, en politisk tummelplats som har h\u00e5llit och fortfarande representerar en central roll i v\u00e4rlden. Det \u00e4r ocks\u00e5 en plats som k\u00e4mpar med hur den ska f\u00f6rh\u00e5lla sig till sin historia och hur detta f\u00f6rh\u00e5llande existerar sida vid sida med b\u00e5de en l\u00e4ngre och kortare historia. Medan den f\u00f6rra anspelar p\u00e5 den nordamerikanska urbefolkningens historia, f\u00e5ngar den senare upp framv\u00e4xten av USA som en globalt ledande nation r\u00e4knat efter George Washington och den amerikanska revolutionen 1776<\/a>. Mycket har skrivits och mycket mer kommer forts\u00e4ttningsvis att skrivas om b\u00e5das historia, antingen sida vid sida eller som sammanfl\u00e4tade historier.<\/p>\n

Under workshopen i Washington DC hittade jag en bar (jag beh\u00e5ller namnet f\u00f6r mig sj\u00e4lv), en m\u00f6tesplats som f\u00f6r mig fungerade som en \u201dcrash course\u201d i nordamerikansk historia \u2013 bruket av och synen p\u00e5 \u201dAmerican exceptionalism<\/a>\u201d \u2013 och diverse h\u00e4ndelser i Washington DC:s historia, till exempel Martin Luther Kings ledande roll i den s\u00e5 kallade \u201dAfrican-American Civil Rights Movement\u201d<\/a>, en social r\u00f6relse som uppm\u00e4rksammade den svarta befolkningens situation i USA under 1960-talet. Ett sista exempel \u00e4r stadens turbulenta historia i efterdyningarna av mordet p\u00e5 King i Memphis, Tennessee den 4 april 1968, en h\u00e4ndelse som karakt\u00e4riserades av omfattande upplopp och f\u00f6rst\u00f6relse samt l\u00e5ngtg\u00e5ende social stagnation i form av droger, fattigdom och v\u00e5ld. Fr\u00e5gan \u00e4r om jag hade uppfattat det som jag diskuterade med ett antal personer p\u00e5 baren likadant om mitt f\u00f6rsta intryck hade kommit via det tryckta ordet. En del hade jag redan kunskap om, men tack vare den inlevelse som jag fick h\u00f6ra detta ber\u00e4ttat f\u00f6r mig v\u00e4cktes min nyfikenhet. Till exempel, ber\u00e4ttelsen om uppkomsten av den milit\u00e4ra begravningsplatsen Arlington National Cemetery<\/a> strax utanf\u00f6r Washington DC under det amerikanska inb\u00f6rdeskriget och hur Abraham Lincoln<\/a> valde att f\u00f6rvandla platsen till ett politiskt verktyg enbart f\u00f6r att skymfa sydstaternas general Robert E. Lee<\/a>.<\/p>\n

F\u00f6tterna g\u00f6r det m\u00f6jligt att skapa sig en uppfattning om historia. Ett promenadstr\u00e5k som sk\u00e4r igenom stadens mitt \u00e4r \u201dThe National Mall<\/a>\u201d, en fysisk plats som v\u00e4cker k\u00e4nslor. En plats f\u00f6r minne och makt som fr\u00e5n ena \u00e4nden \u2013 Capitol Hill \u2013 \u00e4nda bort till Lincolns minnesplats \u00e4r den nordamerikanska historiens vagga dekorerad av \u00e4rofulla historiska vinster. I periferin skymtar mindre \u00e4rofulla inslag, till exempel det arkitektoniska m\u00e4sterverket Smithsonian National Museum of the American Indian<\/a> eller minnesmonumenten \u00f6ver Korea- och Vietnamkriget<\/a>, platser som p\u00e5 ett effektfullt och dramatiskt s\u00e4tt griper tag i en (vilket ocks\u00e5 s\u00e4kerligen \u00e4r det prim\u00e4ra syftet) och skapar eftertanke.<\/p>\n

Det h\u00e4r var mitt f\u00f6rsta bes\u00f6k i Washington DC. Men hela tiden f\u00e5ngades jag av en k\u00e4nsla att jag l\u00e4ste inte l\u00e4ste historien utifr\u00e5n det som vanligtvis betecknas som \u201dmetodologisk nationalism<\/a>\u201d. Ist\u00e4llet s\u00e5g jag p\u00e5 historien och de inslag som hade f\u00e4rgat och dagligen p\u00e5verkar USA:s huvudstad som en del av n\u00e5got st\u00f6rre, en plats influerad av m\u00f6nster och id\u00e9er som inte per definition \u00e4r formade enbart av nationer. Tanken om den \u201dmetodologiska nationalismen\u201d och hur den alltj\u00e4mt definierar och avgr\u00e4nsar hur vi skriver och uppfattar historia \u00e4r n\u00e5got som i slut\u00e4ndan begr\u00e4nsar f\u00f6rst\u00e5elsen av historia. Inget uppst\u00e5r eller ramlar ner i huvudet p\u00e5 en av n\u00e5gon ok\u00e4nd anledning. Det finns alltid orsaker och utvecklingar som leder historien fram\u00e5t, n\u00e5got som kan vara v\u00e4l att reflektera i en tid d\u00e4r intoleransen dagligen vinner social terr\u00e4ng och billiga politiska po\u00e4nger i en nationalistisk kontext. Historia skapas utifr\u00e5n hur vi uppfattar och v\u00e4ljer att tolka det vi ser omkring oss. Som l\u00e4stips kan jag d\u00e4rf\u00f6r rekommendera Matthias Middell och Llu\u00eds Rouras inledande kapitel i boken ”Transnational Challenges to National History Writing”<\/a> (2013), en text som gr\u00e4ver djupare i det konfliktfyllda f\u00f6rh\u00e5llandet mellan \u201dmetodologisk nationalism\u201d eller transnationell historieskrivning. Jag misst\u00e4nker att jag snart kommer att \u00e5terv\u00e4nda till detta tema snart igen, och slutligen, f\u00f6rhoppningsvis till Washington DC.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r genom resor och m\u00f6ten man l\u00e4r sig f\u00f6rst\u00e5 historia. Nu i juni deltog jag i en workshop i Washington DC p\u00e5 German Historical Institute om \u201dden amerikanska s\u00f6dern\u201d med en koppling till begreppet \u201ddet globala s\u00f6der\u201d och det utbredda anv\u00e4ndandet av den rasistiska stereotypen \u201dJim Crow\u201d. Trots att workshopen var givande p\u00e5 alla […]<\/p>\n","protected":false},"author":394,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145,146,147,148,142,139,136],"tags":[11,214,168,213,211,74,212,210],"class_list":["post-370","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-145","category-146","category-1900-tal","category-2000-tal","category-globalhistoria","category-historiografi","category-usa","tag-karl-schlogel","tag-martin-luther-king","tag-metodologisk-nationalism","tag-museum","tag-rumslighet","tag-transnationell-historia","tag-vietnamkriget","tag-washington-dc"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/370","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/394"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=370"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/370\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":376,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/370\/revisions\/376"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=370"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=370"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=370"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}