Vad \u00e4r ett politiskt arv? Hur skapas ett historiskt efterm\u00e4le? Hur f\u00e5nga samtidighetens komplexitet Anno 2015? Dylika tankar korsar mitt huvud medan jag sitter vid skrivbordet i ett hotell i Friedrichshain i Berlin. Jag befinner mig inte l\u00e5ngt ifr\u00e5n platsen d\u00e4r Muren en g\u00e5ng delade \u00d6st och V\u00e4st. Den fysiska muren revs, h\u00e4ndelsen den 9.11.1989 inledde avvecklingen av Kalla kriget. Sommaren innan hade Ungern \u00f6ppnat sin gr\u00e4ns till \u00d6sterrike f\u00f6r semestrande \u00f6sttyskar. Samma \u00e5r hade jag inlett min bana som nyhetsredakt\u00f6r p\u00e5 Text-TV. Det skulle bli en lugn sommar, f\u00f6rutsp\u00e5dde mina kolleger: de inhemska politikerna h\u00e5ller l\u00e5g profil och utrikes brukade det inte h\u00e4nda mycket. V\u00e4rlden s\u00e5g ut att vara stabil och f\u00f6rutsebar. L\u00e5nga kaffepauser var att v\u00e4nta. Men det blev annorlunda. Kanske var det kuppen mot Stroessner i Paraguay som inledde \u00e5ret d\u00e4r den ena efter den andra diktatorn och folkdemokratin avsattes och gick i graven. \u00c5r 1989 var en global v\u00e4ndpunkt men sommaren 1989 var jag \u00e4nnu s\u00e4ker p\u00e5 att Erich kommer att klara biffen. Ett \u00e5r senare existerade DDR inte mera. Men den nya F\u00f6rbundsrepubliken var ett tudelat samh\u00e4lle och Berlin forts\u00e4ttningsvis en tudelad stad. En tur med S-Bahn fr\u00e5n Zoo till Alexandersplatz visade med all tydlighet detta: v\u00e4stdofter vid Zoo, \u00f6stluft vid Alex.<\/p>\n
2015. N\u00e4r brast f\u00f6rd\u00e4mningarna vid Festung Europa? Europeiska politiker hade under decennier varnat f\u00f6r att de illegala immigranterna kommer att \u00f6versv\u00e4mma Europa, ta v\u00e5ra arbeten och lever p\u00e5 v\u00e5ra skatter. Dessutom \u00e4r de muslimer och hade stora familjer. Sist, men inte minst: Europa hotades av att islamiseras. S\u00e5 murar restes f\u00f6r att h\u00e5lla afrikaner, asiater och andra objudna g\u00e4ster utanf\u00f6r v\u00e5r bekv\u00e4mlighetssf\u00e4r. Dubbelstrategi: flyktingfr\u00e5gan skulle f\u00e5 sin l\u00f6sning med att angripa problemets r\u00f6tter och orsaker. Inte de utl\u00f6sande (bombandet av Afghanistan, Irak eller Libyen; den neokoloniala v\u00e4rldsordningens konsekvenser i Afrika och Asien) utan endast de synliga (m\u00e4nniskosmugglarna). Flyktingar skulle h\u00e5llas n\u00e4ra sina heml\u00e4nder, helst i l\u00e4ger i grannl\u00e4nderna; vi skulle betala f\u00f6r deras \u00f6verlevnad. Systemet fungerade, eller s\u00e5 inte.<\/p>\n
Sensommaren 2015 meddelade FN:s flyktingorgan UNHCR att de \u00e4r tvungna att drastiskt minska st\u00f6det till flyktingl\u00e4gren. Vid denna tidpunkt hade Tyskland \u00f6ppnat sina gr\u00e4nser f\u00f6r alla asyls\u00f6kande, myndigheterna r\u00e4knade med att motta 800 000 flyktingar och f\u00f6rbundskansler Angela Merkel deklarerat \u201ddas schaffen wir!\u201d Men hon var \u00e4ven realist: landet kommer att vara ett annat i framtiden, samh\u00e4llet kommer att f\u00f6r\u00e4ndra sig och det invanda och f\u00f6rment best\u00e5ende kommer att se annorlunda ut. P\u00e5 kort sikt \u00e4r utmaningen gigantisk: hur skapa dr\u00e4gliga f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r dem som inget har s\u00e5 att de \u00f6verlever vintern? Skall flyktingarna interneras eller integreras? Tyskland och Sverige har valt den senare v\u00e4gen vilket kr\u00e4ver ett nytt miljonprogram f\u00f6r nya l\u00e4genheter, barnv\u00e5rd, skolor, h\u00e4lsov\u00e5rd och utbildningsprogram.<\/p>\n
Berlin, September 2015. Th\u00fcringens ministerpresident Bodo Ramelow hade blivit inbjuden att h\u00e5lla ett anf\u00f6rande vid Internationaler Willi M\u00fcnzenberg Kongress. N\u00e5got om hur staden Erfurt \u2013 Willi M\u00fcnzenbergs f\u00f6delsestad \u2013 kom ih\u00e5g honom (namngivandet av en gata eller plats, plakett p\u00e5 huset d\u00e4r han f\u00f6ddes\u2026). Men det blev inte n\u00e5got f\u00f6redrag om minneskultur och historiebruk. I st\u00e4llet blev det ett \u201dimplusf\u00f6redrag\u201d \u2013 Politischer Realismus in schwierigen Zeiten: om mottagandet av flyktingar i delstaten, de dagliga utmaningarna och besluten som m\u00e5ste fattas, improvisationen och \u00e5sidos\u00e4ttandet av fastslagna budgetramar f\u00f6r att bem\u00f6ta utgifterna som \u00e4ndras och \u00f6kas dag f\u00f6r dag. Sist men inte minst: att \u00f6verg\u00e5 fr\u00e5n en registerings- till en integreringspolitik. Ett passionerat tal. Internationell solidaritet i praktiken.<\/p>\n
\u00c4r flyktingkrisen anno 2015 b\u00f6rjan eller slutet p\u00e5 en era? Bodo Ramelow p\u00e5minde oss kongressdeltagare att vi endast har sett toppen av isberget. F\u00f6rh\u00e5llandena i flyktingl\u00e4gren i Turkiet, Libanon eller Gaza \u00e4r odr\u00e4gliga; flyktingkrisen i Afrika tycks ingen orka t\u00e4nka p\u00e5. \u00c4n v\u00e4rre: om dagens kris i huvudsak \u00e4r en f\u00f6ljd av uppror och (inb\u00f6rdes)krig, kommer n\u00e4sta flyktingkris att utl\u00f6sas av den ekologiska kollaps som redan kan sk\u00f6njas i utsatta regioner i s\u00e5v\u00e4l Afrika som Asien eller den vattenkris som redan \u00e4r ett faktum i Sydv\u00e4stasien och Nordafrika.<\/p>\n