{"id":391,"date":"2015-09-22T11:17:53","date_gmt":"2015-09-22T11:17:53","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=391"},"modified":"2015-09-22T11:17:53","modified_gmt":"2015-09-22T11:17:53","slug":"willi-munzenberg-murar-och-vad-ar-radikal-solidaritet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2015\/09\/22\/willi-munzenberg-murar-och-vad-ar-radikal-solidaritet\/","title":{"rendered":"Willi M\u00fcnzenberg, murar och vad \u00e4r radikal solidaritet?"},"content":{"rendered":"
\"Willi<\/a>

Willi M\u00fcnzenberg, James W. Ford (kommunist fr\u00e5n USA) och Garan T. Kouyat\u00e9 (Franska Sudan, nu Mali) i Frankfurt am Main 1929.<\/p><\/div>\n

Med orden \u201d[v]i \u00e4r verkligen en transnationell panel\u201d inledde jag min presentation p\u00e5 \u2019Global Spaces for\/and Radical Solidarity: International Willi M\u00fcnzenberg Congress\u2019 i Berlin<\/a> nu i helgen (17-20 september 2015). Sittandes i panelen var personer fr\u00e5n Ecuador, Mexiko, Holland och Finland samt mig sj\u00e4lv fr\u00e5n Sverige, f\u00f6renade i diskussion om historia och anti-kolonialismen som politisk och social r\u00f6relse under 1900-talet. I m\u00e5ngt och mycket var det som yttrades i panelen raka motsatsen till vad man rent fysiskt kunde hitta en bit utanf\u00f6r kongressen. I n\u00e4rheten av Ostbahnhof <\/a>finns en av f\u00e5 platser kvar d\u00e4r man kan betrakta omf\u00e5nget och k\u00e4nslan av Berlinmurens <\/a>n\u00e4rvaro i stadsrummet. En mur som delade en stad, ett folk, den europeiska kontinenten, och slutligen, v\u00e4rlden. Det beh\u00f6ver inte till\u00e4gas att muren f\u00f6ll under sin egen tyngd den 9 november 1989<\/a> och p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att det f\u00f6r\u00e4ndrade v\u00e4rlden.<\/p>\n

\"Berlinmuren\"<\/a>

Berlinmuren<\/p><\/div>\n

Murar har anv\u00e4nts genom historien f\u00f6r att dela upp regioner, m\u00e4nniskor och id\u00e9er i olika l\u00e4ger. Men v\u00e4rlden \u00e4r inte s\u00e5 enkel som vitt eller svart och sorgligt nog verkar det som om m\u00e4nniskan och samh\u00e4llen aldrig l\u00e4r sig av den erfarenhet att murar helt enkelt inte fungerar vare sig som koncept eller praktika. M\u00e5r Europa b\u00e4ttre av att se sig sj\u00e4lv som \u201dFortress Europe<\/a>\u201d? \u00c4r Europa en id\u00e9 som egentligen inte klarar av att hantera sig sj\u00e4lv i praktiken? \u00c4r nationalismen s\u00e5 starkt rotad i v\u00e5rt s\u00e4tt att t\u00e4nka att det blir problematiskt att hantera relationer med m\u00e4nniskor som per se<\/em> inte definieras som europ\u00e9er, eller rent utav, p\u00e5 grund av sitt nationella ursprung?<\/p>\n

Fr\u00e5gorna \u00e4r m\u00e5nga och m\u00e5nga kommer aldrig att f\u00e5 ett svar, enbart en rynkning p\u00e5 n\u00e4san eller dr\u00e4nks av det alltmer v\u00e4xande trollfenomenet\/hatet p\u00e5 n\u00e4tet. I det senare fallet beh\u00f6ver vi endast titta p\u00e5 reaktionerna i Sverige eller Finland p\u00e5 flyktingfr\u00e5gan, vilket tenderar att visa upp de s\u00e4msta sidorna hos folk antingen virtuellt eller i praktiken, till exempel den \u201dm\u00e4nskliga muren\u201d i Torne\u00e5<\/a> som kr\u00e4vde att ”det r\u00e4cker nu. St\u00e4ng gr\u00e4nserna” eller hotbilder mot m\u00e5nga provisoriska flyktingmottagningar <\/a>i norra Europa. Men \u00e5 andra sidan, vi f\u00e5r inte heller gl\u00f6mma bort eller reducera m\u00e4nniskors vilja till att hj\u00e4lpa till stort som sm\u00e5tt. Det \u00e4r inte enbart m\u00f6rker, trots att m\u00f6rkrets hj\u00e4rta verkar ha f\u00e5tt nya krafter genom att s\u00e4nda ut budskap av isolering och intolerans fr\u00e5n vissa europeiska nationer.<\/p>\n

Idag kapslar Ungern in sig bakom en mur av omgjorda taggtr\u00e5dsdekorerade t\u00e5gvagnar och tungt bev\u00e4pnade milit\u00e4ra styrkor som svarar p\u00e5 flyktingstr\u00f6mmen fr\u00e5n det s\u00f6nderslitna Syrien med t\u00e5rgas och batonge<\/a>r. Den gripande sorgen som tar tag i mig n\u00e4r jag bevittnar bilder \u00f6ver hur dessa traumatiserade personer behandlas som paria v\u00e4cker sm\u00e4rta och tomhet. Historien kommer att (f\u00f6rhoppningsvis) d\u00f6ma Ungern h\u00e5rt.<\/p>\n

Den tyske kommunisten och pacifisten Willi M\u00fcnzenberg (1889 \u2013 1940)<\/a> var en person som hade \u201df\u00f6rm\u00e5gan\u201d att f\u00e5nga in och p\u00e5 ett konkret s\u00e4tt v\u00e4cka uppm\u00e4rksamhet kring fr\u00e5gor som kan liknas till den str\u00f6m av flyktingar vi bevittnar idag. I detta avseende blir det d\u00e4rf\u00f6r kittlande intressant att fundera i kontrafaktiska termer, dvs. om M\u00fcnzenberg hade levt nu, hade han varit kapabel till att organisera solidaritetskampanjer till st\u00f6d f\u00f6r den flyktingstr\u00f6m som nu flyter in och igenom Europa? Det \u00e4r h\u00e4r som tanken om \u201dradikal solidaritet\u201d blir viktig att diskutera genom att st\u00e4lla oss fr\u00e5gan om vad detta m\u00f6jligtvis anspelar p\u00e5. F\u00f6rst och fr\u00e4mst, \u201dsolidaritet<\/a>\u201d \u00e4r ett mytologiserat begrepp som antingen bek\u00e4mpas eller f\u00f6rsvaras till det bittra slutet. Anledningen till varf\u00f6r \u00e4r att m\u00e5nga bortser fr\u00e5n den grundl\u00e4ggande tanken om vad solidaritet egentligen handlar om, utan v\u00e4ljer ist\u00e4llet att se solidaritet enbart som ett politiskt koncept och r\u00e4ttf\u00e4rdigande f\u00f6r ens agerande, vare sig det \u00e4r ansett som normalt eller radikalt. I grund och botten \u00e4r solidaritet en social tanke som str\u00e4var efter att skapa samh\u00f6righet kring en viss fr\u00e5ga, f\u00f6r att sedan kunna utvecklas i praktiskt givande av st\u00f6d och agerande. Solidaritet \u00e4r ett politiskt ramverk som v\u00e4xte sig starkt under 1800-talet och bygger p\u00e5 social interaktion samt hur vi v\u00e4ljer att uppfatta v\u00e4rderingar och v\u00e4rlden.<\/p>\n

Den radikala solidariteten, vad v\u00e4ljer den d\u00e5 att fokusera p\u00e5? Att vilja protestera mot f\u00f6rtryck, f\u00f6rf\u00f6ljelser eller or\u00e4ttvisa f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r inte radikalt i mina \u00f6gon, det \u00e4r en naturlig reaktion och borde vara det med tanke p\u00e5 den v\u00e4rld som m\u00e4nniskan har skapat genom \u00e5rhundrandena. Det radikala kan best\u00e5 i hur detta genomf\u00f6rs i praktiken och det \u00e4r i denna kontext man kan placera en person som M\u00fcnzenberg. Var man \u00e4n placerar sig p\u00e5 den s\u00e5 kallade politiska skalan \u2013 v\u00e4nster som h\u00f6ger \u2013 s\u00e5 borde vi alla agera M\u00fcnzenbergianskt<\/em> f\u00f6r att visa avsky mot hur nationer hellre v\u00e4ljer att bygga murar ist\u00e4llet f\u00f6r att s\u00f6ka efter roten till det onda och str\u00e4cka ut en hand. V\u00e4rlden r\u00f6r sig fram\u00e5t och bak\u00e5t, men det \u00e4r viktigt att agera idag f\u00f6r imorgon kan det vara f\u00f6rsent\u2026<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Med orden \u201d[v]i \u00e4r verkligen en transnationell panel\u201d inledde jag min presentation p\u00e5 \u2019Global Spaces for\/and Radical Solidarity: International Willi M\u00fcnzenberg Congress\u2019 i Berlin nu i helgen (17-20 september 2015). Sittandes i panelen var personer fr\u00e5n Ecuador, Mexiko, Holland och Finland samt mig sj\u00e4lv fr\u00e5n Sverige, f\u00f6renade i diskussion om historia och anti-kolonialismen som politisk […]<\/p>\n","protected":false},"author":394,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146,147,148,149,141,143,140],"tags":[171,222,180,224,223,226,228,225,227,217],"class_list":["post-391","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-146","category-1900-tal","category-2000-tal","category-europa","category-finland","category-nordisk-historia","category-sverige","tag-berlin","tag-berlinmuren","tag-europa","tag-flyktingfragan","tag-flyktingkrisen","tag-fortress-europe","tag-pacifism","tag-radikal-solidaritet","tag-ungern","tag-willi-munzenberg"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/391","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/394"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=391"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/391\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":398,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/391\/revisions\/398"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=391"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=391"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=391"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}