{"id":416,"date":"2015-10-20T07:37:24","date_gmt":"2015-10-20T07:37:24","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=416"},"modified":"2015-10-21T17:21:42","modified_gmt":"2015-10-21T17:21:42","slug":"om-globalhistoriska-laboratoriet-och-nasta-flyktingkris","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2015\/10\/20\/om-globalhistoriska-laboratoriet-och-nasta-flyktingkris\/","title":{"rendered":"Om Globalhistoriska laboratoriet och n\u00e4sta flyktingkris"},"content":{"rendered":"

GlobLab\/GHL eller Globalhistoriska laboratoriet etablerades f\u00f6r en vecka sedan. Laboratoriets k\u00e4rna utg\u00f6rs av de existerande forskargrupperna kring CINDAST<\/a>– och EGL-projekten<\/a>, InterSol<\/a>– och RGE-projekten samt \u00f6vriga forskare i allm\u00e4n historia. Det som f\u00f6renar v\u00e5ra olika forskningsteman \u00e4r det rumsliga perspektivet eller studiet av \u201ddet globala\u201d eller \u201dglobaliteten\u201d i det lokala eller \u201dglokaliteten\u201d.<\/p>\n

GlobLab vill vara en nod som sammanbinder akt\u00f6rer, en plattform f\u00f6r tankeutbyte och kritiska diskussioner. GlobLab kommer att lansera en egen hemsida senare under h\u00f6sten d\u00e4r vi kommer att utveckla vidare v\u00e5ra id\u00e9er och positioner samt presentera laboratoriets aktiviteter. Vi har k\u00f6rt ig\u00e5ng tv\u00e5 studiecirklar, en d\u00e4r vi l\u00e4ser \u201dklassiker\u201d i rumslig analys och en annan d\u00e4r vi tar st\u00e4llning till p\u00e5g\u00e5ende forskning som anl\u00e4gger ett rumsligt perspektiv p\u00e5 globalhistoria. Avsikten med de tv\u00e5 studiecirklarna \u00e4r att tj\u00e4na som v\u00e4gkost f\u00f6r v\u00e5ra gemensamma forsknings- och skrivprojekt om teoretiska perspektiv p\u00e5 globala rumsligheter, vilka skall utmynna i en eller tv\u00e5 antologier kring denna tematik. Den tredje pelaren i GlobLab \u00e4r det globalhistoriska seminariet d\u00e4r vi kommer att diskutera s\u00e5v\u00e4l egna texter som olika g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sares presentationer. H\u00e4r bygger vi vidare p\u00e5 CINDAST- och EGL-projektets Atlantseminarium som i sin sista fas utvecklats till det Atlant- och globalhistoriska seminariet.<\/p>\n

GlobLab initieras under en tidpunkt d\u00e5 \u201ddet globala\u201d ob\u00f6nh\u00f6rligen har blivit en del av det lokala och formar v\u00e5ra liv och de samh\u00e4llen vi lever i. F\u00f6r en historiker \u00e4r det visserligen f\u00f6r tidigt att utropa Anno 2015 som den stora v\u00e4ndpunkten (f\u00f6r vem?) men den stora in- och omflyttningen av m\u00e4nniskor till och i Europa har v\u00e4ckt b\u00e5de politikers och forskare till insikt om att \u201dflyktingkrisen\u201d (vems kris?) inte enbart \u00e4r en f\u00f6ljd av en politisk kollaps i en rad \u2019failed states\u2019 i b\u00e5de Europas omedelbara (Syrien, Irak) och \u2019indirekta\u2019 n\u00e4rhet (Somalia, Afghanistan). Krisens (eller borde vi tala om \u2019kriserna\u2019?) komplexitet har p\u00e5talats av en rad kolumnister i finl\u00e4ndska tidningar under de senaste veckorna, inte minst statskollapsen i Syrien som en indirekt f\u00f6ljd av den p\u00e5g\u00e5ende klimatf\u00f6r\u00e4ndringen.<\/p>\n

Historikerna har varit \u00e5terh\u00e5llsamma med att integrera klimatet som en, om inte den mest betydelsefulla externa faktorn som p\u00e5verkat m\u00e4nniskors, hush\u00e5llens, byars, st\u00e4ders eller samh\u00e4llens liv. Medan klimatet och milj\u00f6n utgjorde f\u00f6r Fernand Braudel den centrala kuggen i la longue dur\u00e9e, varnade Emmanuel Le Roy Ladurie historikerna f\u00f6r att falla i den ekologiska determinismens fallgrop. Historikernas sv\u00e5righet med att tackla klimatets roll har huvudsakligen berott p\u00e5 fr\u00e5gan om akt\u00f6rskap: \u00e4r klimatet en akt\u00f6r eller \u00e4r det m\u00e4nniskan som reagerar (re-act) p\u00e5 v\u00e4drets nycker?<\/p>\n

Om vi vill det eller inte: klimat, v\u00e4der och milj\u00f6n \u00e4r den centrala externa faktorn i m\u00e4nsklighetens historia. Kommer regnet eller inte? Kommer frosten, n\u00e4r g\u00e5r isarna? Bl\u00e5ser vindarna, hotar stormen? F\u00f6ljderna om regnet uteblir, k\u00f6ldkn\u00e4ppen sl\u00e5r till, floden stiger \u00f6ver sina b\u00e4ddar och orkanen sveper \u00f6ver \u00f6ar och kusten: missv\u00e4xt, sk\u00f6rdebortfall, foderbrist. Och sedan: dyrtid, m\u00e4nniskor som l\u00e4mnar sina boplatser. Vad h\u00e4nder om detta upprepar sig ett annat \u00e5r? Vem drabbas? Wilhelm Abel skrev tidigt om 1300-talets agrarkris, nordiska historiker samlades p\u00e5 1970-talet till det ber\u00f6mda \u00f6deg\u00e5rdsprojektet, samh\u00e4llsvetare och geografer, som Hans-Georg Bohle, Michael Watts och Piers Blaikie lyfte fram begreppet s\u00e5rbarhet (vulnerability), Alex de Waal och andra lade blickpunkten p\u00e5 livsmedels- och h\u00e4lsokrisernas orsaker och f\u00f6ljder.<\/p>\n

Historiker har varit sena med att ta klimatet p\u00e5 allvar men under det senaste decenniet har en omv\u00e4rdering intr\u00e4ffat. John McNeill po\u00e4ngterade att \u2019Something\u2019s New Under the Sun\u2019: industrialiseringen, urbaniseringen och i deras farvatten milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6relsen blev globala fenomen med global inverkan under 1900-talet. Christian Pfister skrev om klimatets direkta och indirekta f\u00f6ljder och utvecklade klimathistorien som vetenskaplig genre. Ladurie omv\u00e4rderade sin tidigare negativa st\u00e5ndpunkt ang\u00e5ende klimatets betydelse, Dipesh Chakrabarty gick fr\u00e5n \u2019Provincializing Europe\u2019 till att pl\u00e4dera f\u00f6r en klimathistorisk djupf\u00f6rst\u00e5ende och Geoffrey Parker (\u201dthe military revolution\u201d) sm\u00e4llde till med en tegelsten som kombinerade det klimathistoriska perspektivet med det globalhistoriska n\u00e4r han unders\u00f6kte 1600-talets \u2019globala kris\u2019.<\/p>\n

I och f\u00f6r sig: \u00e4ven i Finland tog den social- och samh\u00e4llshistoriska forskningen klimatet p\u00e5 allvar i unders\u00f6kningarna om 1860-talets missv\u00e4xt- och hungersn\u00f6ds\u00e5r. F\u00f6r en Afrikahistoriker var studiet av dessa kriser givande och \u00f6ppnade f\u00f6r globala j\u00e4mf\u00f6relser: hur reagerade folk p\u00e5 tiggare som s\u00f6kte efter mat? Vad drev dem iv\u00e4g, hur mottogs de? Vad gjorde myndigheterna, makthavarna? Motsatsen \u2019vi\u2019\/\u2019de\u2019 kodifierades s\u00e5v\u00e4l i de engelska poor och vagracy laws som best\u00e4mmelser i det svenska riket om f\u00f6rpliktelser och f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till fattiga: v\u00e5ra fattiga har r\u00e4tt att ta emot hj\u00e4lp, utomst\u00e5ende inte. N\u00f6d\u00e5r innebar att st\u00e4der st\u00e4ngde sina portar f\u00f6r de fr\u00e4mmande \u2013 inte bara i Europa utan \u00e4ven i Kano \u00e5r 1908 d\u00e5 Hausaland drabbades av torka och m\u00e4nniskor begav sig p\u00e5 tiggarf\u00e4rd. Beslutet hade tagits av Kanos emir, inte den brittiske residenten som kritiserade beslutet (men inte hade r\u00e4tt att upph\u00e4va det).<\/p>\n

GlobLab vill lyfta fram det rumsliga perspektivet; i denna blogg s\u00f6ker jag att anl\u00e4gga det p\u00e5 dagens \u2019flyktingkris\u2019. Finns det ett rumsligt minne? Vilka platser, orter, regioner drabbas av en klimat- eller milj\u00f6kris? Hur l\u00e4nge? Beror \u00e5rstidernas f\u00f6rv\u00e4ntade v\u00e4xlingar till att det torka, orkaner, \u00f6versv\u00e4mningar eller k\u00f6ldkn\u00e4ppar inte registreras i det kollektiva minnet = klimatvariationen \u00e4r f\u00f6rv\u00e4ntad? Men vad om McNeill och andra har r\u00e4tt att 1900-talet \u00e4r en brytpunkt och att vi sedan 1800-talet befinner oss i antropocen, m\u00e4nniskans tids\u00e5lder? Ty en ekvation har f\u00f6r\u00e4ndrats under 1900-talet, \u00e4ven om dess konsekvenser \u00e4r oklara: allt mera m\u00e4nniskor uts\u00e4tts f\u00f6r\u00a0externa stressfaktorer. Tidigare l\u00f6sningsmodeller p\u00e5 kriser \u2013 s\u00e5som att st\u00e4nga portarna \u2013 g\u00e5r inte l\u00e4ngre att till\u00e4mpa. F\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder kr\u00e4vs men \u00e4r ytterst instabila: ett politiskt beslut att sk\u00e4ra ned i utvecklingsbudgeten raserar f\u00f6rd\u00e4mningarna (l\u00e4s: enklaverna som etablerats av myndigheter f\u00f6r att f\u00e5nga upp flyktingar, d.v.s. en modern\/senmodern form av att till\u00e4mpa de st\u00e4ngda portarnas logik varvat med 1800-talets id\u00e9 om n\u00f6d- och arbetsl\u00e4ger). \u00c5 andra sidan: insikten om att endast ett konstant f\u00f6rebyggande i form av att uppr\u00e4tth\u00e5lla och h\u00f6ja dammarna l\u00e4ngsmed den holl\u00e4ndska och tyska Nordsj\u00f6kusten kan f\u00f6rhindra omfattande \u00f6versv\u00e4mningar och katastrofer.<\/p>\n

N\u00e4sta globala flyktingkris kan redan sk\u00f6njas. Den brittiska hj\u00e4lporganisationen Oxfam varnar i sin senaste rapport om att en \u2019super\u2019 El Ni\u00f1o motsvarande den 1997\/98 h\u00e5ller p\u00e5 att utvecklas. Ber\u00f6rs vi av det? Afrikas horn kommer med s\u00e4kerhet att drabbas. Vad h\u00e4nder om regimen i Eritrea inte klarar av p\u00e5frestningen? Vilket blir utfallet i Somalia, vad h\u00e4nder i Kenya och Etiopien? Oxfam varnar f\u00f6r att den globala tillg\u00e5ngen p\u00e5 ris kommer att minska, i fr\u00e4msta hand p.g.a. torka kommer att drabba de stora risexport\u00f6rerna i Indien och Sydostasien. Priset kommer att stiga vilket kommer att bli problematiskt f\u00f6r l\u00e4nder d\u00e4r ris blivit baslivsmedlet under senare h\u00e4lften av 1900-talet. Speciellt i V\u00e4stafrika \u00e4r situationen kritisk i och med att risimporten subventioneras av myndigheterna; i ett flertal l\u00e4nder tillhandah\u00e5ller \u00e4r den inhemska risproduktionen endast en br\u00e5kdel av den nationella efterfr\u00e5gan. Vad f\u00f6ljer sedan?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

GlobLab\/GHL eller Globalhistoriska laboratoriet etablerades f\u00f6r en vecka sedan. Laboratoriets k\u00e4rna utg\u00f6rs av de existerande forskargrupperna kring CINDAST– och EGL-projekten, InterSol– och RGE-projekten samt \u00f6vriga forskare i allm\u00e4n historia. Det som f\u00f6renar v\u00e5ra olika forskningsteman \u00e4r det rumsliga perspektivet eller studiet av \u201ddet globala\u201d eller \u201dglobaliteten\u201d i det lokala eller \u201dglokaliteten\u201d. GlobLab vill vara en […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,148,135,149,142,138,150],"tags":[98,180,238,236,237,234,235,239,211,240,23,241],"class_list":["post-416","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-tal","category-2000-tal","category-afrika","category-europa","category-globalhistoria","category-klimat","category-mellanostern","tag-abo-akademi","tag-europa","tag-forskning","tag-ghl","tag-global-history-laboratory","tag-globalhistoriska-laboratoriet","tag-globlab","tag-plattform","tag-rumslighet","tag-samtida-perspektiv","tag-samtidshistoria","tag-transnationalism"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/416","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=416"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/416\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":421,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/416\/revisions\/421"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=416"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=416"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=416"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}