av Daniel Sil\u00e9n och Emil Kaukonen<\/p>\n
<\/p>\n
Id\u00e9n om att arrangera en studiecirkel kom fr\u00e5n en diskussion som jag och en studiekompis hade i historie\u00e4mnets korridor. Vi var missn\u00f6jda \u00f6ver att historiestuderanden inte f\u00f6r diskussioner om historia utanf\u00f6r f\u00f6rel\u00e4sningarna, utan studierna slutar efter f\u00f6rl\u00e4sningarna eller g\u00f6rs som l\u00e4skurser hemma. Jag upplever sj\u00e4lv att kunskap som erh\u00e5lls i universitetet inte enbart borde komma fr\u00e5n f\u00f6rel\u00e4sningar och b\u00f6cker, utan \u00e4ven fr\u00e5n diskussion med andra studerande. Vi ville studera historia p\u00e5 ett annorlunda s\u00e4tt och tog initiativet till att ordna en studiecirkel. En bonus var att vi fritt kunde v\u00e4lja var studiecirklarna skulle \u00e4ga rum, vilket blev historieklassen i Bryggerirestaurangen Koulu.<\/p>\n
\u00d6l, gott s\u00e4llskap och upprymd diskussion. I en sl\u00f6ja av nostalgi f\u00f6rsvann mina tankar till 60-talet d\u00e5 studeranden hade \u00e5sikter och var inte r\u00e4dda f\u00f6r att s\u00e4ga dem. Det var inte endast examen som motiverade deras studier, utan \u00e4ven ett brinnande intresse f\u00f6r \u00e4mnet. Till skillnad fr\u00e5n 60-talets radikala fick vi d\u00e4remot studiepo\u00e4ng f\u00f6r v\u00e5ra diskussioner, men det kr\u00e4vde att vi i planeringsskedet tog kontakt med kursens examinator och presenterade en klar plan f\u00f6r tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet.<\/p>\n
Det blev fyra intresserade studerande p\u00e5 f\u00f6rdjupad niv\u00e5 som bildade studiecirkeln. Jag och min kompis hade lyckats locka med tv\u00e5 andra v\u00e4nner, och vi skulle avl\u00e4gga kursen Nationalism f\u00f6r fem studiepo\u00e4ng. Sj\u00e4lva konceptet kunde fungera ocks\u00e5 med fem eller sex personer, men sju eller flera skulle antagligen vara f\u00f6r m\u00e5nga. Id\u00e9erna till hur vi skulle ordna studiecirkeln kom delvis fr\u00e5n existerande riktlinjer f\u00f6r studiecirklar som i stort sett legat oanv\u00e4nda, men huvudsakligen var det vi som best\u00e4mde hur arbetet skulle se ut. Konceptet som vi kom fram till var att en av deltagarna v\u00e4ljer en historievetenskaplig text om nationalism (helst fr\u00e5n litteraturlistan f\u00f6r l\u00e4skursen Nationalism). D\u00e5 en text behandlas har alla naturligtvis l\u00e4st den, men personen som valde texten har \u00e4ven skrivit ett reflekterande pro memoria p\u00e5 4\u20135-sidor kring den. Samtliga deltagare ska \u00e4ven fungera som sekreterare en g\u00e5ng under kursen och sammanst\u00e4lla en renskriven sammanfattning av m\u00f6tets diskussion. Vi presenterade v\u00e5r studiecirkelid\u00e9 till \u00e4mnets professor; hur vi delade in arbetsm\u00e4ngden och vad som skulle skickas till honom. Vi fick gr\u00f6nt ljus f\u00f6r hela id\u00e9n och nu hade vi det roligaste framf\u00f6r oss.<\/p>\n
Studiecirkeln var mycket l\u00e4rorik och givande. N\u00e4r diskussionen h\u00e5lls i en liten grupp \u00e4r det l\u00e4ttare att s\u00e4ga n\u00e5got som kanske visar sig vara dumt eller ogenomt\u00e4nkt, eftersom man \u00e4r p\u00e5 j\u00e4mn fot med de \u00f6vriga deltagarna. Huvudsaken \u00e4r att alla kan och m\u00e5ste ta plats d\u00e5 diskussionen organiseras p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet. Deltagarna f\u00e5r pr\u00f6va p\u00e5 vad andra tycker om ens \u00e5sikter och tolkningar av texten som diskuteras och samtidigt tvingas man \u00e5tminstone en g\u00e5ng till att leda diskussionen, vilket i sig sj\u00e4lvt \u00e4r en mycket v\u00e4rdefull f\u00e4rdighet. Studiecirkeln gav definitivt mycket \u00e5t alla deltagare, speciellt f\u00e4rdigheter som inte kan erh\u00e5llas i f\u00f6rel\u00e4sningar eller genom att avklara l\u00e4skurser hemma: f\u00f6rm\u00e5ga att ge och ta plats i l\u00e4ngre diskussioner, att formulera argument spontant och att kunna styra en diskussion p\u00e5 ett konstruktivt s\u00e4tt. Man beh\u00f6ver inte studera vid ett universitet f\u00f6r att l\u00e4sa b\u00f6cker hemma och svara p\u00e5 n\u00e5gra fr\u00e5gor om dem senare. Studiecirkeln erbjuder mer \u00e4n endast kunskapen som finns i b\u00f6ckerna man l\u00e4ser d\u00e5 studeranden blir tvungna att reflektera \u00f6ver vad som tas upp p\u00e5 m\u00f6tena. Det g\u00e5r ocks\u00e5 att skr\u00e4ddarsy kursen utg\u00e5ende fr\u00e5n vad som intresserar gruppen, vilket \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att motivationen f\u00f6r tr\u00e4ffarna ska h\u00e5llas p\u00e5 topp. Vare sig kursen behandlar 1900-talet, folkmord, historicism i media eller klimathistoria g\u00e4ller det bara att presentera id\u00e9n f\u00f6r sin professor och d\u00e4rmed ocks\u00e5 sj\u00e4lv ta ansvar f\u00f6r sin utbildning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
av Daniel Sil\u00e9n och Emil Kaukonen Id\u00e9n om att arrangera en studiecirkel kom fr\u00e5n en diskussion som jag och en studiekompis hade i historie\u00e4mnets korridor. Vi var missn\u00f6jda \u00f6ver att historiestuderanden inte f\u00f6r diskussioner om historia utanf\u00f6r f\u00f6rel\u00e4sningarna, utan studierna slutar efter f\u00f6rl\u00e4sningarna eller g\u00f6rs som l\u00e4skurser hemma. Jag upplever sj\u00e4lv att kunskap som […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[148,249],"tags":[],"class_list":["post-433","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-2000-tal","category-student-abo-akademi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/433","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=433"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/433\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":436,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/433\/revisions\/436"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=433"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=433"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=433"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}