Europa befinner sig Anno 2016 i en brytningspunkt. Bakom oss har vi fjol\u00e5ret som jag h\u00e4vdar att kommer att g\u00e5 till annalerna som \u00e5ret d\u00e5 en ny era inleddes. Som historiker \u00f6nskade jag att det skulle finnas ett avst\u00e5nd mellan det f\u00f6rflutna och nuet; med ett tillr\u00e4ckligt l\u00e5ngt avst\u00e5nd till det som skall unders\u00f6kas kan jag b\u00e4ttre urskilja direkta och indirekta orsaker och f\u00f6ljder av det som intr\u00e4ffat. Samtidshistoria \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r utmanande: avst\u00e5ndet till det som intr\u00e4ffat \u00e4r kort, kanske endast en dag, i b\u00e4sta fall n\u00e5gra \u00e5r. Tolkningen blir med n\u00f6dtv\u00e5ng subjektiv \u2013 men \u00e4r inte alla tolkningar sist och slutligen det?<\/p>\n
En tankelek. F\u00f6rest\u00e4ll dig en valfri punkt i ett tredimensionellt rum. Hur m\u00e5nga relationer har punkten till de \u00f6vriga punkter? Svaret \u00e4r enkelt: o\u00e4ndligt m\u00e5nga i och med att rummet best\u00e5r av o\u00e4ndligt m\u00e5nga punkter. Detta \u00e4r \u00e4ven historikerns dilemma: jag g\u00f6r i begynnelsen ett val (punkt A) som redan \u00e4r i grund och botten godtyckligt. Visserligen kan jag st\u00e4lla upp en rad premisser f\u00f6r urvalet av en viss best\u00e4md punkt, men \u00e4ven dessa \u00e4r i grund och botten godtyckliga. N\u00e4sta steg blir att best\u00e4mma sig att det \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet till punkt B som jag vill studera. Varf\u00f6r inte punkt C? Eller punkt D? Vad om jag vill f\u00e5nga samtidigheten av alla de punkter som jag identifierat och deras relationer i rummet? Vad om rummet ing\u00e5r i ett annat rum?<\/p>\n
Tillbaks till vardagen. \u00d6det ingriper ofta f\u00f6r oss historiker: urvalet har redan gjorts av n\u00e5gon annan. Dokument f\u00f6rst\u00f6rs, arkiv ruttnar bort och bibliotek brinner upp. I den tidiga g\u00e5rdagens rum finns det ett f\u00e5tal punkter som kan studeras, i en del fall ser jag endast deras konturer men de saknar ord som skulle ber\u00e4tta \u00e5t mig om deras relationer till andra punkter eller om sig sj\u00e4lv. Jag vet inte vad kvinnor t\u00e4nkte, levde och k\u00e4nde i norra Ghana f\u00f6r hundra \u00e5r sedan, jag k\u00e4nner ingen text som en kvinna ifr\u00e5n norra Ghana skulle ha skrivit f\u00f6r hundra \u00e5r sedan, jag har inte hittat n\u00e5gon text skriven av en man d\u00e4r han skulle ber\u00e4tta \u00e5t mig vad kvinnan t\u00e4nkte. Skulle jag hitta den skulle det vara en filtrerad text: det \u00e4r inte hennes ord och tankar som \u00e5terges utan mannens tolkningar av vad hon sade och t\u00e4nkte. D\u00e4remot har jag ett par texter skrivna av m\u00e4n fr\u00e5n norra Ghana, om sina liv och om samh\u00e4llena och samtiden de lever i.<\/p>\n
Mitt dilemma som samtidshistoriker \u00e4r dock inte de f\u00e5taliga punkterna och r\u00f6sterna utan raka motsatsen. Blickar jag bak\u00e5t p\u00e5 g\u00e5rdagen s\u00e5 st\u00e4ller jag mig fr\u00e5gan: vilken punkt skall jag b\u00f6rja med? Vilka texter skall jag l\u00e4sa, vilka m\u00e4nniskor skall jag tala med, vem skall jag lyssna p\u00e5? \u00d6det kommer inte till min hj\u00e4lp, mina urvalsgrunder f\u00f6rblir godtyckliga.<\/p>\n
S\u00e5 f\u00f6rh\u00e5ller det sig \u00e4ven i min tolkning av Europa Anno 2015. Kommer jag om tio \u00e5r att vidh\u00e5lla att den s\u00e5 kallade flyktingkrisen utgjorde slutet p\u00e5 en era och b\u00f6rjan p\u00e5 en annan?<\/p>\n
Historiker brukar av h\u00e4vd v\u00e4gra att anv\u00e4nda sig av kristallkulor f\u00f6r att sia framtiden. Vi \u00e4r experter p\u00e5 att tolka det f\u00f6rflutna; v\u00e5r uppgift \u00e4r inte att st\u00e4lla upp scenarier f\u00f6r framtiden. Jag \u00e4r dock av den \u00e5sikten att studiet av Anno 2015 ger mig m\u00f6jlighet att \u00e4ven skriva morgondagens\u00a0historia. Vi har redan upplevt det som kommer att intr\u00e4ffa. Dock i den framtid som jag ser ter sig Anno 2015 som en storm som bedarrar, det som kommer att intr\u00e4ffa ter sig mera som en orkan.<\/p>\n
Flyktingkrisen Anno 2015 kretsade huvudsakligen om statskollapsen och inb\u00f6rdeskriget i Syrien. Den syriska implosionen har i sin tur h\u00e4rletts till den sv\u00e5ra torkan som b\u00f6rjade p\u00e5 2000-talet och som resulterade i att befolkningen p\u00e5 landsbygden gav upp sina n\u00e4ringar och flyttade in i st\u00e4derna i hopp om att staten skulle ta hand om dem (i form av subventionerade livsmedel etc.). N\u00e4r staten visade sig vara inkapabel att uppfylla f\u00f6rhoppningarna br\u00f6t demonstrationer ut\u2026 Resten \u00e4r samtidshistoria.<\/p>\n
Morgondagens\u00a0historia, en tes. Anta att klimatf\u00f6r\u00e4ndringen intr\u00e4ffar. Anta att temperaturen stiger med \u00f6ver 2 grader. Vad h\u00e4nder\u2026 i Sahel- och Sudansavannen? Det finns redan ett antal scenarier och klimatmodeller som prognosticerar effekterna av en 2 gradig uppv\u00e4rmning: avdunstningen \u00f6kar, vattenbalansen blir s\u00e4mre, uttorkningen tilltar, v\u00e4xtperioden krymper. Det bor 60, kanske 80 miljoner m\u00e4nniskor i norra Nigeria, 16 miljoner i Mali, 17 miljoner i Burkina Faso, lika m\u00e5nga i Niger, 13 miljoner i Tchad. De flesta bor p\u00e5 landsbygden. N\u00e4r regnet f\u00f6rsvinner flyttar de till st\u00e4derna i hopp om att staten tar hand om dem. En osannolik f\u00f6rhoppning. N\u00e4sta steg blir att de s\u00f6ker sig till platser d\u00e4r de hoppas kunna leva i lugn och ro. Syrien hade omkring 23 miljoner inv\u00e5nare 2013.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Europa befinner sig Anno 2016 i en brytningspunkt. Bakom oss har vi fjol\u00e5ret som jag h\u00e4vdar att kommer att g\u00e5 till annalerna som \u00e5ret d\u00e5 en ny era inleddes. Som historiker \u00f6nskade jag att det skulle finnas ett avst\u00e5nd mellan det f\u00f6rflutna och nuet; med ett tillr\u00e4ckligt l\u00e5ngt avst\u00e5nd till det som skall unders\u00f6kas kan […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[148,135,149,142,138],"tags":[],"class_list":["post-495","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-2000-tal","category-afrika","category-europa","category-globalhistoria","category-klimat"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/495","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=495"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/495\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":498,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/495\/revisions\/498"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=495"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=495"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=495"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}