{"id":522,"date":"2016-05-23T14:28:04","date_gmt":"2016-05-23T14:28:04","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=522"},"modified":"2016-05-24T07:34:44","modified_gmt":"2016-05-24T07:34:44","slug":"koh-i-noor-den-historiska-stolden-eller-gavan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2016\/05\/23\/koh-i-noor-den-historiska-stolden-eller-gavan\/","title":{"rendered":"Koh-i-Noor: den historiska st\u00f6lden eller g\u00e5van"},"content":{"rendered":"
\"Koh-i-Noor<\/a>

Koh-i-Noor i sin prakt. Diamant och historia som kontrovers.<\/p><\/div>\n

Vems historia \u00e4r det som skrivs? Jag t\u00e4nker ta med er p\u00e5 en omv\u00e4nd historia som har sin b\u00f6rjan 1849 och med\u00a0inget synligt slut. Det \u00e4r en historia rotad i nationella ramverk, men som ocks\u00e5 r\u00f6r sig bortom det nationella och f\u00f6rst\u00e5elsen av vad en nation \u00e4r. Som historiker f\u00f6rh\u00e5ller vi oss alltid kring tankar om kronologi, tematik, urval och avgr\u00e4nsning samt objekt och subjekt f\u00f6r att skapa f\u00f6rst\u00e5else utifr\u00e5n teoretiska och metodologiska val. Fr\u00e5gan \u00e4r vems historia vi v\u00e4ljer att skriva i slut\u00e4ndan. Just nu utspelar sig en historia i brittisk media med kopplingar till den brittiska koloniseringen av Indien under 1800-talet<\/a>, en h\u00e4ndelse som sp\u00e4nner mellan d\u00e5- och nutid, med fokus p\u00e5 ett specifikt objekt, n\u00e4mligen diamanten Koh-i-Noor som \u00e4n g\u00e5ng utgjorde en oumb\u00e4rlig och symbolisk del av den heliga byggnaden Taj Mahal i Agra, Indien. Diskussionen i brittisk press handlar dels om hur Koh-i-Noor<\/a> hamnade i brittiska h\u00e4nder, dels om diamanten n\u00e5gonsin kommer att \u00e5terb\u00f6rdas till Indien. Tushar Gandhi<\/a>, ett barnbarn till M. K. Gandhi<\/a>, h\u00e4vdade f\u00f6r ett par \u00e5r sedan att diamantens \u00e5terf\u00f6rande till Indien skulle vara \u201den gottg\u00f6relse f\u00f6r den koloniala tiden\u201d fr\u00e5n Storbritanniens sida. Vidare f\u00f6rs det fram en historieskrivning i indiska skolor att den brittiska milit\u00e4ren stal Koh-i-Noor 1849. \u00c5 andra sidan h\u00e4vdas det att diamanten var en g\u00e5va fr\u00e5n de punjabska h\u00e4rskarna till det ostindiska handelskompaniet, f\u00f6r att sedan f\u00f6ras till London (hj\u00e4rtat av det brittiska imperiet) och \u00f6verl\u00e4mnas till drottning Victoria. Och det \u00e4r h\u00e4r den historiska kontroversen kring st\u00f6ld eller g\u00e5va tar sin b\u00f6rjan.<\/p>\n

\"Drottning<\/a>

Drottning Elizabeths krona och fragment av Koh-i-Noor infattade.<\/p><\/div>\n

Efter diamanten hade anl\u00e4nt till Storbritannien delades den i flera delar, varav den st\u00f6rsta delen slipades om och sedan monterades in i drottning Elizabeth Bowes Lyons krona. Koh-i-Noor \u00e4r persiska och betyder \u201dberg av ljus\u201d, och i och med denna akt av fysisk splittring gavs diamanten en ny kontext och nationell identitet. I samband med ”drottningmodern” Elizabeths (mor till nuvarande drottning Elizabeth II) begravning i London 2002 placerades kronan p\u00e5 kistan f\u00f6r att symboliskt markera \u00e4gander\u00e4tt och brittisk identitet. Vad detta visar \u00e4r en historia som rymmer flertalet dimensioner och perspektiv i vilket det nationella ramverket sp\u00e4r p\u00e5 och odlar konflikter som ter sig ol\u00f6sliga.<\/p>\n

P\u00e5 BBC:s hemsida publicerades tv\u00e5 kortare reportage den 19<\/a> och 20 april i \u00e5r<\/a> med fokus p\u00e5 den historiska kontroversen kring Koh-i-Noor. N\u00e4r historiker talar om historiebruk, talar de involverade parterna om \u00e4gander\u00e4tt. Tydligast kom detta fram i den brittiska premi\u00e4rministern David Camerons uttalande fr\u00e5n 2010 i samband med ett bes\u00f6k i Indien: \u201dIf you say yes to one, you suddenly find the British Museum would be empty\u201d, enbart f\u00f6r att avsluta att ett \u00e5terl\u00e4mnande av diamanten skulle skapa ett obevekligt prejudikat inf\u00f6r liknande framtida \u00e4renden. Det har g\u00e5tt sex \u00e5r sedan Camerons uttalande, och f\u00f6r att belysa det absurda i kopplingen mellan museum och identitet, gick det oppositionella partiet i Indien (Indiska nationalkongressen, hemvist f\u00f6r indiska ikoner s\u00e5som M. K. Gandhi och Jawaharlal Nehru<\/a>) ut med ett uttalande som kr\u00e4vde att Narandra Modis regering borde g\u00f6ra allt i sin makt f\u00f6r att kr\u00e4va tillbaka Koh-i-Noor eftersom den \u201dknyter an till v\u00e5ra k\u00e4nslor\u201d.<\/p>\n

Om vi beger oss till Taj Mahal<\/a> f\u00e5r man en k\u00e4nsla av vad denna kontrovers egentligen handlar om. Det \u00e4r en plats som har skapat myter kring Indien, eller som landet beskrevs i svenska tidningar i b\u00f6rjan av 1900-talet, det var \u201dett sagoland\u201d. Kontroversen kring diamanten rymmer legender och myter som r\u00f6r sig parallellt med fakta och historiska observationer. Efter att sj\u00e4lv bes\u00f6kt Taj Mahal i samband med en konferens i New Delhi 2013 \u00f6ppnades min f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r fr\u00e5gans karakt\u00e4r. F\u00f6r att komma in till monumentet m\u00e5ste man passera en av fyra ing\u00e5ngar (varav en \u00e4r reserverad f\u00f6r speciella g\u00e4ster, VIP-ing\u00e5ng), och sedan \u00f6ppnar det upp sig en st\u00f6rre portal som leder en fram till sj\u00e4lvaste Taj Mahal och de tr\u00e4dg\u00e5rdar som omg\u00e4rdar platsen. Portalen liknar ett n\u00e5ls\u00f6ga och efter att ha passerat genom den uppenbarade sig Taj Mahal i sin majest\u00e4tiska och vykortsliknande form, och motsvarade i stort de f\u00f6rest\u00e4llningar jag hade st\u00e4llt upp f\u00f6r mig sj\u00e4lv om platsen i f\u00f6rv\u00e4g. Det h\u00e4r var (och \u00e4r) allts\u00e5 platsen som rymmer en konflikt som inte enbart splittrar tv\u00e5 nationer i en historisk dispyt, det \u00e4r ocks\u00e5 en plats som rymmer olika historier, historiesyner och historiska uppfattningar. F\u00f6r att kontrastera Taj Mahals m\u00e4ktiga inramning, utanf\u00f6r monumentets inh\u00e4gnad finner vi\u00a0en social milj\u00f6 som \u00e4r gravt eftersatt i form av nedsmutsning och fattigdom samt huserar en leprakoloni strax \u00f6ver gatan till VIP-ing\u00e5ngen.<\/p>\n

Om Koh-i-Noor \u00e5terl\u00e4mnas till Indien och huruvida detta skulle bidra till att \u00e4ndra p\u00e5 den sociala situationen\u00a0\u00e4r jag tveksam till, men det \u00e4r inte det som \u00e4r sj\u00e4lva po\u00e4ngen, utan det handlar om en nations sj\u00e4lvbild och om diamantens historia efter 1849\u00a0antingen f\u00f6rst\u00e5s som\u00a0en st\u00f6ld eller en g\u00e5va. Och \u00e4n mer, vilken historia \u00e4r det som skrivs f\u00f6r att tolka hur ett objekt reser genom tid och rum? N\u00e4r det kommer till historien om Koh-i-Noor s\u00e5 \u00e4r det ett typiskt exempel p\u00e5 ett oavslutat kapitel i kolonialismens och imperialismens historia, fr\u00e5gan \u00e4r n\u00e4r kapitlet avslutats och p\u00e5 vilket s\u00e4tt. Det finns nog sk\u00e4l att \u00e5terkomma i fr\u00e5gan. Koh-i-Noor \u00e4r inte det enda fallet som t\u00e4cker in denna typ av kontroverser kring \u00e4gander\u00e4tt om en\u00a0historisk artefakt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vems historia \u00e4r det som skrivs? Jag t\u00e4nker ta med er p\u00e5 en omv\u00e4nd historia som har sin b\u00f6rjan 1849 och med\u00a0inget synligt slut. Det \u00e4r en historia rotad i nationella ramverk, men som ocks\u00e5 r\u00f6r sig bortom det nationella och f\u00f6rst\u00e5elsen av vad en nation \u00e4r. Som historiker f\u00f6rh\u00e5ller vi oss alltid kring tankar […]<\/p>\n","protected":false},"author":394,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146,147,148,149,142,144],"tags":[284,276,183,282,278,274,279,272,281,283,277,275,273,280],"class_list":["post-522","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-146","category-1900-tal","category-2000-tal","category-europa","category-globalhistoria","category-ovrigt","tag-agra","tag-david-cameron","tag-historiebruk","tag-imperialism","tag-indian-national-congress","tag-indien","tag-jawaharlal-nehru","tag-koh-i-noor","tag-kolonialism","tag-london","tag-m-k-gandhi","tag-storbritannien","tag-taj-mahal","tag-uses-of-history"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/522","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/394"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=522"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/522\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":532,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/522\/revisions\/532"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=522"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=522"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=522"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}