En tankelek. F\u00f6rest\u00e4ll dig att du g\u00e5r ned f\u00f6r Aura \u00e5s v\u00e4stra strand. Bakom har du domkyrkan. Snart g\u00e5r du f\u00f6rbi den nya Biblioteksbron och g\u00e5r vidare mot Kaskisbron. Du passerar n\u00e5gra \u00e4ldre byggnader, ett av dem ett hus i tre v\u00e5ningar. Stanna upp och l\u00e4s plaketten som finns p\u00e5 v\u00e4ggen: \u201dH\u00e4r stod \u00c5bo sockerbruk.\u201d Du har kommit till den globalhistoriska noden som sammanfattar Finlands placering i den transatlantiska slavhandelns och slaveriets historia. Verkar det \u00f6verraskande och l\u00e5ngs\u00f6kt?<\/p>\n
Sockerbruk uppf\u00f6rdes 1756\u201357 av en grupp k\u00f6pm\u00e4n i \u00c5bo. Huvudauktion\u00e4r var brukspatronen och bergsr\u00e5det Johan Jacob Kijk (1706\u20131777) samt handelsmannen Jakob Bremer (1711\u20131785). Planer p\u00e5 att grunda ett sockerbruk i \u00c5bo fanns redan p\u00e5 1740-talet men f\u00f6ll p\u00e5 motst\u00e5nd fr\u00e5n sockerfabrikat\u00f6rer i Stockholm. Gabriel Nikander skriver i sin uppsats \u201dStadsplan och byggnadsskick i \u00c5bo\u201d i samlingsverket Svenska kulturbilder<\/em> (1930) att byggnaden var uppf\u00f6rt i fem v\u00e5ningar varav de tv\u00e5 \u00f6versta reste sig under mansardtaket. Fr.o.m. 1770-talet var Jakob Bremer den enda auktion\u00e4ren. Den 23 januari 1783 meddelade Tidningar Utgifne af et S\u00e4llskap<\/em> att \u201dWid Sockerbruket, anlagt \u00e5r 1755 i en ansenlig stenbyggnad wid \u00e5gatan, woro 1781 4 pannor i g\u00e5ng, som sk\u00f6ttes af 7 arbetare. Tilw\u00e4rkningsw\u00e4rdet steg til 2537 R:dal. 4 S.\u201d Sockerbruket fick konkurrens av ett annat som anlades i Borg\u00e5 1784. B\u00e5da fabrikerna m\u00e5ste nedl\u00e4gga sin verksamhet i b\u00f6rjan av 1800-talet, delvis p.g.a. att ytterligare ett sockerbruk hade grundats i Helsingfors 1806.<\/p>\n Ett sockerbruk var en f\u00f6rindustriell fabriksanl\u00e4ggning. H\u00e4r f\u00f6r\u00e4dlades r\u00e5socker till brukssocker. Efterfr\u00e5gan av socker \u00f6kade i takt med att det blev billigare och allt flera konsumenter anv\u00e4nde det som s\u00f6tningsmedel. Kruxet var att anl\u00e4ggningens r\u00e5vara inte producerades i riket utan var en importvara. R\u00e5sockret som processerades i \u00c5bo inf\u00f6rskaffades av handelsm\u00e4nnen vid n\u00e5gon av de stora europeiska r\u00e5sockermarknaderna. Fram till 1792 ber\u00e4ttar \u00d6resundstullens l\u00e4ngder att det var fr\u00e4mst fr\u00e5n Bordeaux, d\u00e4refter Amsterdam, London och K\u00f6penhamn, varifr\u00e5n fartyg fr\u00e5n \u00c5bo k\u00f6pte r\u00e5varan och skeppade den till Finland. Orterna var dock endast mellanstationer i r\u00e5sockrets v\u00e4g fr\u00e5n odlings- till f\u00f6r\u00e4dlingsort.<\/p>\n Idag utg\u00f6r sockerbetan r\u00e5varan i det bit- och str\u00f6socker du s\u00e4tter i ditt kaffe eller t\u00e9. Odlingen av sockerbetan \u00e4r dock ett 1800-tals fenomen i Europa och kommer \u00e4nnu senare i g\u00e5ng i Finland. Fram till dess utvinns r\u00e5socker fr\u00e5n sockerr\u00f6r som odlas p\u00e5 sockerplantagerna i Karibien och i Brasilien. Under 1700-talet organiserades handeln med och i Karibien genom det s\u00e5 kallade kontinentalsystemet vilket innebar \u2013 i teorin \u2013 att de karibiska kolonierna var st\u00e4ngda f\u00f6r alla andra fartyg \u00e4n moderlandets. Detta innebar att endast franska fartyg fick anl\u00f6pa franska hamnar i Karibien. Av detta f\u00f6ljer att r\u00e5sockerlasten som en \u00c5bokapten ink\u00f6pte i Bordeaux hade kommit ifr\u00e5n n\u00e5gon av de franska kolonierna i Karibien: Saint Domingue (nuv. Haiti), Guadeloupe eller Martinique.<\/p>\n Arbetskraften som anv\u00e4ndes vid sockerplantagerna var slavar. Systemet hade introducerats av portugiser p\u00e5 de atlantiska \u00f6arna, i fr\u00e4msta hand Sao Thom\u00e9 i Guineabukten, under 1400-talet och etablerats i Brasilien p\u00e5 1500-talet och f\u00f6rflyttats till Karibien av holl\u00e4ndarna under 1600-talet. P\u00e5 slavplantagerna fanns tv\u00e5 typer av slavar: kreolska, d.v.s. s\u00e5dana som var f\u00f6dda i Karibien, och nyanl\u00e4nda fr\u00e5n Afrika. I och med att d\u00f6dligheten p\u00e5 plantagerna vida \u00f6verskred den inf\u00f6dda slavpopulationens regenerationsf\u00f6rm\u00e5ga samt plantageodlingens markanta expansion under 1700-talet fanns det ett st\u00e4ndigt behov av nya slavar fr\u00e5n Afrika.<\/p>\n Den st\u00e4ndigt \u00f6kande efterfr\u00e5gan av slavar i Karibien och Brasilien t\u00e4cktes genom en kontinuerlig inf\u00f6rsel av slavar fr\u00e5n Afrika. Slavarna inf\u00f6rskaffades vid olika handelspunkter l\u00e4ngsmed Afrikas v\u00e4stra Atlantkust fr\u00e5n Senegalflodens mynning ned till Luanda i Angola. Uppk\u00f6pet av slavar var en reglerad handelsverksamhet, slavarna betalades i form av en varukorg d\u00e4r bomullstextiler, j\u00e4rn-, brons- och m\u00e4ssingsf\u00f6rem\u00e5l, sprit och eldvapen utgjorde de viktigaste delarna.<\/p>\n Tankelek nummer tv\u00e5. Du har l\u00e4st Chris Evans och G\u00f6ran Ryd\u00e9ns Baltic Iron in the Atlantic World<\/em> (2007). Unders\u00f6kningen visar hur efterfr\u00e5gan p\u00e5 en viss typ av s\u00e5 kallat voyage iron<\/em> i Old Calabar vid Nigerflodens delta resulterade i produktionsoml\u00e4ggningar vid de svenska j\u00e4rnbruken. Voyage iron<\/em> var r\u00e5varan som de afrikanska smederna anv\u00e4nde som r\u00e5vara f\u00f6r att smida jordbruksredskap och vapen. Brittiska slavhandlare f\u00f6rde voyage iron<\/em> till Afrika men producerade inte sj\u00e4lva tillr\u00e4ckliga m\u00e4ngder av produkten (se \u00e4ven Chris Evans uppsats: http:\/\/www.ehs.org.uk\/dotAsset\/2b160981-c9ac-4db0-91b7-a565db9ad598.pdf). H\u00e4r kommer de svenska j\u00e4rnbruken med i bilden: en stor del av det av brittiska slavfartyg fraktade voyage iron<\/em> hade tillverkats i Bergslagen. I och med att tillverkningen av voyage iron<\/em> inte kr\u00e4vde j\u00e4rnmalm av b\u00e4ttre kvalitet \u00e4r det fullt m\u00f6jligt att j\u00e4rnet \u00e4ven kom fr\u00e5n de finl\u00e4ndska j\u00e4rnbruken. Fr\u00e5gan \u00e4r \u00f6ppen och har inte unders\u00f6kts \u2013 det finl\u00e4ndska j\u00e4rnet kan sp\u00e5ras till Jernv\u00e5gen i Stockholm men d\u00e4refter \u00e4r det oklart om det hamnade till Old Calabar eller n\u00e5gon annan handelspostering i V\u00e4stafrika.<\/p>\n Tankelek nummer tre. F\u00f6rest\u00e4ll dig att du hittar ett inventarium av en bondg\u00e5rd i sydv\u00e4stra Finland fr\u00e5n slutet av 1700-talet eller s\u00e5. Hittar du en sockert\u00e5ng s\u00e5 har du slutit cirkeln: bonden hade k\u00f6pt en sockertopp i \u00c5bo n\u00e4r han bes\u00f6kte n\u00e5got av handelshusen. Han kanske \u00e4ven hade inhandlat kaffeb\u00f6nor \u2013 en annan slavproducerad r\u00e5vara. Fram till det stora slavupproret p\u00e5 Saint Domingue kom merparten av allt kaffe som konsumerades i Europa fr\u00e5n den franska kolonin i V\u00e4stindien. Under 1800-talet var Brasilien v\u00e4rldens ledande kaffe- och (r\u00f6r)sockerproducent \u2013 slavproducerat fram till slaveriets upph\u00e4vande 1888. Hade bonden k\u00f6pt b\u00e4ttre tobak, inte den lokalt producerade utan b\u00e4sta vara fr\u00e5n Puerto Rico, Virginia eller Brasilien, s\u00e5 var \u00e4ven denna vara slavproducerad.<\/p>\n Slutligen st\u00e4ller sig fr\u00e5gan varifr\u00e5n bomullen kom till Finlaysons bomullsspinneri i Tammerfors? Bomull odlades inte i Finland, ej heller i Europa. Spinneriet anlades 1820. Vid denna tidpunkt var Sydstaterna v\u00e4rldens ledande producent av bomull, producerat av slavar som vi alla vet. Hur m\u00e5nga slavskepps botten t\u00e4pptes till med tj\u00e4ra som tillverkats i Finland?<\/p>\n Fr\u00e5gan om kopplingen mellan finl\u00e4ndsk kultur- och samh\u00e4llshistoria, den transatlantiska slavhandeln och slaveriet \u00e4r en komplicerad historia. Ett globalhistoriskt perspektiv visa dock att slavhandeln och slaveriet har varit n\u00e4rvarande och p\u00e5verkat \u00e4ven i Finland. Det tredje fartyget fr\u00e5n Sverige som anl\u00e4nde vid den nygrundade frihamnen Gustavia p\u00e5 Saint Barth\u00e9lemy 1787 var f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e5boredaren Johan Escholins Express<\/em>. Uppdrag: ink\u00f6p av socker och kaffe. Tydligen motsvarade f\u00e4rden inte f\u00f6rhoppningarna hemma i \u00c5bo, n\u00e5gon ny expedition utrustades aldrig fr\u00e5n \u00c5bo. I st\u00e4llet fortsatte \u00c5bohandlarna att ink\u00f6pa socker, kaffe och tobak i de europeiska hamnarna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" En tankelek. F\u00f6rest\u00e4ll dig att du g\u00e5r ned f\u00f6r Aura \u00e5s v\u00e4stra strand. Bakom har du domkyrkan. Snart g\u00e5r du f\u00f6rbi den nya Biblioteksbron och g\u00e5r vidare mot Kaskisbron. Du passerar n\u00e5gra \u00e4ldre byggnader, ett av dem ett hus i tre v\u00e5ningar. Stanna upp och l\u00e4s plaketten som finns p\u00e5 v\u00e4ggen: \u201dH\u00e4r stod \u00c5bo sockerbruk.\u201d […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-530","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/530","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=530"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/530\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":534,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/530\/revisions\/534"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=530"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=530"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=530"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}