{"id":555,"date":"2016-08-10T07:08:38","date_gmt":"2016-08-10T07:08:38","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=555"},"modified":"2019-03-07T10:02:51","modified_gmt":"2019-03-07T08:02:51","slug":"vi-och-de-du-och-jag","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2016\/08\/10\/vi-och-de-du-och-jag\/","title":{"rendered":"Vi och de, du och jag"},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: justify\">V\u00e4rlden f\u00f6r\u00e4ndras och inget \u00e4r best\u00e5ende. En klich\u00e9, m\u00e5 vara. Walter Benjamins Angelus Novus tittar med f\u00f6rskr\u00e4ckelse p\u00e5 det f\u00f6rflutna samtidigt som \u00e4ngeln flyger fram\u00e5t. Riktningen \u00e4r oklar, framtiden oviss. Finns det alls n\u00e5got s\u00e4kert, en fast berggrund att st\u00e5 p\u00e5?<\/p>\n<p><!--more L\u00e4s mer--><\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Sommarens h\u00e4ndelser \u2013 terrorattackerna i Europa, slaget om Aleppo i Syrien, Brexit, Trump och allt annat som hotar att rasera v\u00e5r trygghetssf\u00e4r \u2013 f\u00e5r mig vid en f\u00f6rsta flyktig eftertanke att nicka inst\u00e4mmande med de olika l\u00e4gesanalyserna som presenterats i medierna. Hotbilder: islamismen, fascismen i dess olika schatteringar, rasismen, xenofobin, murar som reses mellan stater, grupper och m\u00e4nniskor. Globaliseringens f\u00f6rlorare har vaknat och h\u00f6jer knytn\u00e4ven.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Men \u00e4r det s\u00e5 enkelt? \u00c4r det \u2019de andra\u2019 som har tappat huvudet och l\u00f6per amok eller \u00e4r det \u2019vi\u2019 som missat n\u00e5got n\u00e4r vi lever i v\u00e5r globaliseringsbubbla? Vi som bejakar och vill bygga upp en v\u00e4rld av m\u00e5ngkulturalitet, kulturm\u00f6ten, utbyte mellan m\u00e4nniskor, uppt\u00e4ckande och bejakandet av det nya, det fr\u00e4mmande, ser ned p\u00e5 \u2019dem\u2019 som \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r denna v\u00e4rld, som vill ha kvar sin gamla v\u00e4rld, leva i den, \u00e4r n\u00f6jda med den, vill inte f\u00f6r\u00e4ndra. Vi som k\u00e4nner oss\u00a0hemma varhelst p\u00e5 jordklotet, \u00e4ter sushi och you name it, har r\u00e5d med att flyga p\u00e5 semester vart som helst, n\u00e4r som helst, hur som helst. Och s\u00e5 finns \u2019de\u2019 som h\u00f6gst har r\u00e5d med att \u00e5ka p\u00e5 charterresa till Kanarie\u00f6arna, om ens det. F\u00f6r att inte tala om \u2019dem\u2019 som aldrig \u00e5ker p\u00e5 semester och inte ens vet hur ordet stavas eller vad som menas med det.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Globaliseringens f\u00f6rlorare h\u00f6jer knytn\u00e4varna. Har vi missat n\u00e5got? Vem \u00e4r de? Elisabeth Raether p\u00e5minner i sin ess\u00e4 \u2019Was macht die Autorit\u00e4ten so stark? Unsere Arroganz\u2019 (Die Zeit, Nr. 33, 4.8.2016) om att \u2019de som \u00e4r d\u00e4rnere\u2019 \u00e4r \u2019de\u2019 som vi i globaliseringsruset gl\u00f6mt bort, tr\u00e4ngt undan, ignorerat. Det \u00e4r den vita arbetarklassen i USA som b\u00e5da partierna v\u00e4nt ryggen till, det \u00e4r arbetarklassen i Europa som socialdemokratin och v\u00e4nstern inte mera talar till, det \u00e4r arbetarklassen i Latinamerika, Afrika och Asien som f\u00f6rsvann fr\u00e5n det akademiska blickf\u00e4ltet n\u00e4r fokus lades p\u00e5 civilsamh\u00e4llet och demokratiseringsprocesser. Arbetarklassen, vit eller svart, beskrivs av oss nedl\u00e5tande: de \u00e4r konservativa, bak\u00e5tstr\u00e4vande och v\u00e4rst: de r\u00f6star p\u00e5 populisterna. Socialdemokratin i Europa \u00e4r i kris, det som tog ett \u00e5rhundrade att m\u00f6dosamt bygga upp raseras inom loppet av en generation.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Skarpsinniga samh\u00e4llsanalytiker som Erkki Tuomioja konstaterade bekymmersamt \u2013 och riktigt \u2013 att tjugo procent av finl\u00e4ndarna m\u00e5r d\u00e5ligt n\u00e4r Sannfinl\u00e4ndarna gjorde sin \u2019jytky\u2019 i riksdagsvalet 2011. Insiktsfullt varnade han att det i fr\u00e4msta hand var ett uttryck av att socialdemokratin blivit blind och ignorerat dessa \u2019out there somewhere\u2019 och manade b\u00e5de sitt eget parti och de andra icke-populistiska partierna att v\u00e4nda \u00f6rat till dem. Vad h\u00e4nde? \u2019Tuli toinen jytky\u2019 i n\u00e4sta val och socialdemokratin m\u00e5r d\u00e5ligt som aldrig f\u00f6rr.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">\u2019What happened to the African working class?\u2019 fr\u00e5gade mig min kollega och v\u00e4n Bob Shenton f\u00f6r \u00f6ver tjugo \u00e5r sedan. Bob var f\u00f6re sin pensionering professor i Afrikas historia vid Queen\u2019s University i Kingston, Kanada och hade gjort sin forskarbana med att studera uppkomsten av den afrikanska arbetarklassen. En tidstypisk forskningsinriktning bland v\u00e4nsterradikala Afrikahistoriker p\u00e5 1970-talet. Men ingen var intresserad av att forska om den afrikanska arbetarklassen mera p\u00e5 1990-talet; det var som om den blivit uppslukad och f\u00f6rsvunnit i k\u00f6lvattnet p\u00e5 V\u00e4rldsbankens strukturomvandlingsprogram.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Samma f\u00f6rundran st\u00e4ller jag: vart har de fattiga och den \u2019Fj\u00e4rde v\u00e4rlden\u2019 (kommer n\u00e5gon ih\u00e5g detta begrepp som lanserade p\u00e5 1980-talet?) f\u00f6rsvunnit ifr\u00e5n v\u00e5r fokus? F\u00f6rvisso, de fattiga finns kvar och fattigdomen minskar inte i v\u00e4rlden. Mart\u00edn Caparr\u00f3s <em>Der Hunger. &gt;Wie zum Teufel k\u00f6nnen wir weiterleben, obwohl wir wissen, dass diese Dinge geschehen?&lt;<\/em> (2015) och David Rieffs bok <em>The Reproach of Hunger<\/em> (2015) vill skaka om oss, \u00f6ppna v\u00e5ra \u00f6gon, peka med hela handen och blottl\u00e4gga det som vi inte vill se: att det finns en annan verklighet p\u00e5 detta jordklot som majoriteten av m\u00e4nskligheten har levt i, lever i och kommer att leva i ifall; att det \u00e4r fr\u00e5ga om strukturer som inte kan raseras genom tekniska ingrepp, att det \u00e4r fr\u00e5ga om politiska beslut om vem som f\u00e5r vara med och vem som st\u00e5r utanf\u00f6r.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Du och jag. Vad kan vi g\u00f6ra? Lyssna, tolka, s\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5. \u00d6ppna d\u00f6rrar p\u00e5 vid gavel (forts\u00e4ttningsvis), rasera murar (forts\u00e4ttningsvis), bist\u00e5 varandra (forts\u00e4ttningsvis).<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Du och jag; mina k\u00e4ra och n\u00e4ra, mina v\u00e4nner och bekanta, mina studenter, kolleger och arbetskamrater: Ge aldrig upp dr\u00f6mmen om en b\u00e4ttre framtid. Hur patetiskt det \u00e4n l\u00e5ter, men h\u00e5ll vid liv dessa tre: tro, hopp och k\u00e4rlek. Tron p\u00e5 m\u00e4nniskans godhet, hoppet om att det kommer att finnas svar p\u00e5 mina och dina fr\u00e5gor som vi st\u00e4ller, k\u00e4rleken till varandra, den ok\u00e4nde och den fr\u00e4mmande. Vi g\u00e5r emot en intressant h\u00f6sttermin, Benjamins \u00e4ngel v\u00e4nder huvudet fram\u00e5t.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>V\u00e4rlden f\u00f6r\u00e4ndras och inget \u00e4r best\u00e5ende. En klich\u00e9, m\u00e5 vara. Walter Benjamins Angelus Novus tittar med f\u00f6rskr\u00e4ckelse p\u00e5 det f\u00f6rflutna samtidigt som \u00e4ngeln flyger fram\u00e5t. Riktningen \u00e4r oklar, framtiden oviss. Finns det alls n\u00e5got s\u00e4kert, en fast berggrund att st\u00e5 p\u00e5?<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[148,135,149,141,142,285],"tags":[],"class_list":["post-555","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-2000-tal","category-afrika","category-europa","category-finland","category-globalhistoria","category-samtidshistoria"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/555","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=555"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/555\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":924,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/555\/revisions\/924"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=555"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=555"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=555"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}