{"id":559,"date":"2016-08-15T07:44:25","date_gmt":"2016-08-15T07:44:25","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=559"},"modified":"2019-03-07T10:02:41","modified_gmt":"2019-03-07T08:02:41","slug":"dromprojekt-och-framtidsvisioner","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2016\/08\/15\/dromprojekt-och-framtidsvisioner\/","title":{"rendered":"Dr\u00f6mprojekt och framtidsvisioner"},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: justify\">N\u00e5gon g\u00e5ng under min tid i h\u00f6gstadiet skulle vi skriva en uppsats som behandlade framtidsvisioner. Min mor hade vid n\u00e5got av v\u00e5ra samtal runt middagsbordet ber\u00e4ttat om visionen att plantera eukalyptustr\u00e4d i Tunisien f\u00f6r att skapa en gr\u00f6n barri\u00e4r mot Sahara och denna id\u00e9 fick min fantasi att flyga iv\u00e4g. I uppsatsen skisserade jag upp en grandios plan f\u00f6r att beskoga hela Sahelregionen med tr\u00e4d, f\u00f6rst ett smalt b\u00e4lte och n\u00e4r det vuxit till sig skulle n\u00e4sta b\u00e4lte planteras. P\u00e5 detta s\u00e4tt skulle \u00f6kenspridningen h\u00e5llas i schack och Sahara d\u00e4mmas in. Jag minns att jag \u00e4ven ritade en karta \u00f6ver hur det hela skulle se ut och bifogade den uppsatsen.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">\n<p><!--more L\u00e4s mer--><\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Uppsatsen v\u00e4cktes till minnet n\u00e4r jag i morse l\u00e4ste intervjun med Eero Paloheimo i Hufvudstadsbladet (15.8.2016) och om hans och U.B. Lindstr\u00f6ms initiativ om att beskoga Sahara. Deras initiativ v\u00e4cker till minnet termen \u2019desertifikation\u2019 (\u00f6kenspridning) som f\u00f6r fyrtio \u00e5r sedan var p\u00e5 den globala agendan. Sahelregionen hade drabbats av en sv\u00e5r hungersn\u00f6d i b\u00f6rjan av 1970-talet och forskarv\u00e4rlden &#8211; inklusive Afrikahistorikerna &#8211; riktade sin energi p\u00e5 att s\u00f6ka svar p\u00e5 vad som hade orsakat katastrofen. Torka och \u00f6verbetning utpekades, belastningen p\u00e5 odlings- och betesmarker var f\u00f6r stor och hotade att omvandla dessa till \u00f6demark om inte \u00f6ken. I Nairobi organiserades 1977 toppm\u00f6tet <em>United Nations Conference on Desertification <\/em>(UNCOD) vilket resulterade i en aktionsplan, <em>Plan of Action to Combat Desertification <\/em>(PACD). Vid en konferens i Paris 1994 antogs FN-konventionen <em>United Nations Convention to Combat Desertification in those countries experiencing serious Drought and\/ or Desertification, particularly in Africa <\/em>(UNCCD), vilken rafifierades 1996. \u00c4ven Finland har undertecknat konventionen.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">\n<p style=\"text-align: justify\">\u00d6kenspridningen \u00e4r forts\u00e4ttningsvis ett reellt problem och hot mot m\u00e4nniskors och samfunds \u00f6verlevnad i utsatta regioner. Inte bara i Sahel utan \u00e4ven i m\u00e5nga andra regioner runt om p\u00e5 jordklotet. Ett globalt problem, med andra ord, emedan likande utmaningar finns i nord\u00f6stra Brasilien, sydv\u00e4stra USA, Australien, Centralasien (Aralsj\u00f6n som mer eller mindre f\u00f6rsvann p.g.a. m\u00e4nsklig verksamhet och sovjetisk planekonomi). Huruvida Paloheimos och Lindstr\u00f6ms initiativ ger en l\u00f6sning p\u00e5 problemet \u00e4r ovisst men deras framtidsvision beh\u00f6vs \u2013 utan dylika visioner inget hopp om en framtid.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">\n<p style=\"text-align: justify\">Framtidsvisioner och dr\u00f6mprojekt \u00e4r viktiga kuggar i en globalhistorikers f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rst\u00e5 v\u00e4rlden. Vissa av dr\u00f6mprojekt kommer troligtvis inte att realiseras \u2013 t\u00e4nk p\u00e5 DESERTEC initiativet som lanserades 2009. Visionen var att omvandla Sahara till en solenergipark av gigantiska m\u00e5tt. Projektets syfte \u2013 ty initiativtagarna \u00e4r \u00e4nnu aktiva och tror p\u00e5 sin sak, se <a href=\"http:\/\/www.desertec.org\/\">http:\/\/www.desertec.org\/<\/a> \u2013 var att l\u00f6sa energifr\u00e5gan med ett enda slag. Det hade dock en allvarlig slagsida: f\u00f6r att realiseras borde de politiska f\u00f6rh\u00e5llandena i regionen (Marocko, Algeriet, Tunisien\u2026) vara stabila. Kom arabv\u00e5ren 2011\u2026<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">\n<p style=\"text-align: justify\">Det finns olika typer av dr\u00f6mprojekt som en f\u00f6r en globalhistoriker ter sig som samh\u00e4llsexperiment f\u00f6r att skapa regional j\u00e4mnvikt eller l\u00f6sa samh\u00e4lleliga och politiska strukturella problem. Ett av dessa \u00e4r id\u00e9n om att grunda nya huvudst\u00e4der. Med en viss cynism och sarkasm m\u00f6ttes den egyptiske presidenten Abdel Fattah al-Sisis plan p\u00e5 att bygga en ny huvudstad f\u00f6r Egypten 2015. Storhetsvansinne och megalomani, konstaterade kritikerna, ett uttryck av makthavarnas eskapism och flykt fr\u00e5n Kairos mis\u00e4r och kaos.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">\n<p style=\"text-align: justify\">Ur ett globalhistoriskt perspektiv ter sig visionen om en ny huvudstad inte alls f\u00f6rlegad. F\u00f6r det f\u00f6rsta: vilken stad \u00e4r inte ursprungligen ett dr\u00f6mprojekt? De flesta st\u00e4derna, om inte alla, har vuxit fram genom att folk valt att flytta till orten (eller flyttats till orten). Ifall\u00a0den dominerande\u00a0dynastin bodde i staden blev den centralorten f\u00f6r makthavarna, en ort som i europeiskt geografiskt spr\u00e5kbruk kallas f\u00f6r huvudstad. Men det finns en rad historiska exempel p\u00e5 st\u00e4der som byggts upp, anlagts som eller deklarerats till huvudst\u00e4der genom politiska beslut: Madrid 1606, Sankt Petersburg 1703, Washington DC 1790\/1800, Helsingfors 1812, Canberra 1908\/1913, Ankara 1923, Brasilia 1960, Islamabad 1960, Yamoussoukro 1983, Abuja 1991, Dodoma 1996. Listan kunde s\u00e4kerligen g\u00f6ras l\u00e4ngre.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">\n<p style=\"text-align: justify\">S\u00e4kerligen \u00e4r id\u00e9n om att grunda en helt ny stad lika mycket ett utryck p\u00e5 att bem\u00e4stra milj\u00f6n som att fly ifr\u00e5n en sv\u00e5rkontrollerbar verklighet. Visionen om idealstaden har funnits l\u00e4nge och i en del fall har makthavare till och med f\u00f6rs\u00f6kt att f\u00f6rverkliga sina (eller, egentligen, sina arkitekters och planerares) visioner om hur idealstaden \u2013 och d\u00e4rmed idealsamh\u00e4llet skulle se ut. Det beh\u00f6ver inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis vara fr\u00e5ga om att anl\u00e4gga en ny huvudstad: under ren\u00e4ssansens Italien f\u00f6rverkligades en rad av dessa visioner, s\u00e5som Pienza vars uppdragsgivare p\u00e5ven Pius II (f\u00f6dd Aeneas Silvius Piccolomini) ville f\u00f6rverkliga en idealistisk stadsplan.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">\n<p style=\"text-align: justify\">Dr\u00f6mprojekt och framtidsvisioner \u00e4r inte enbart utopier som aldrig f\u00f6rverkligas (och i vissa fall aldrig borde en ha sett ritbordet eller n\u00e5tt tankefosterstadiet \u2013 exempelvis visionen om det totalit\u00e4ra samh\u00e4llet i dess fascistiska\/nazistiska eller dess bolsjevikiska\/kommunistiska version). I vissa fall ger de \u00f6ppningar om framtidens nya m\u00f6jligheter, om att det beh\u00f6vs vision\u00e4rer som oavbrutet tror p\u00e5 en b\u00e4ttre framtid och att nutidens globala utmaningar kr\u00e4ver globala l\u00f6sningar vilka i sin tur oftast har sitt ursprung i lokala l\u00f6sningar, i sm\u00e5skaliga tankesmedjor som f\u00e5r t\u00e4nka fritt, hos aktivister som v\u00e5gar kritisera och utmana.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N\u00e5gon g\u00e5ng under min tid i h\u00f6gstadiet skulle vi skriva en uppsats som behandlade framtidsvisioner. Min mor hade vid n\u00e5got av v\u00e5ra samtal runt middagsbordet ber\u00e4ttat om visionen att plantera eukalyptustr\u00e4d i Tunisien f\u00f6r att skapa en gr\u00f6n barri\u00e4r mot Sahara och denna id\u00e9 fick min fantasi att flyga iv\u00e4g. I uppsatsen skisserade jag upp [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[148,142,138],"tags":[],"class_list":["post-559","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-2000-tal","category-globalhistoria","category-klimat"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/559","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=559"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/559\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":923,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/559\/revisions\/923"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=559"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=559"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=559"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}