N\u00e5gon g\u00e5ng under min tid i h\u00f6gstadiet skulle vi skriva en uppsats som behandlade framtidsvisioner. Min mor hade vid n\u00e5got av v\u00e5ra samtal runt middagsbordet ber\u00e4ttat om visionen att plantera eukalyptustr\u00e4d i Tunisien f\u00f6r att skapa en gr\u00f6n barri\u00e4r mot Sahara och denna id\u00e9 fick min fantasi att flyga iv\u00e4g. I uppsatsen skisserade jag upp en grandios plan f\u00f6r att beskoga hela Sahelregionen med tr\u00e4d, f\u00f6rst ett smalt b\u00e4lte och n\u00e4r det vuxit till sig skulle n\u00e4sta b\u00e4lte planteras. P\u00e5 detta s\u00e4tt skulle \u00f6kenspridningen h\u00e5llas i schack och Sahara d\u00e4mmas in. Jag minns att jag \u00e4ven ritade en karta \u00f6ver hur det hela skulle se ut och bifogade den uppsatsen.<\/p>\n
\n
<\/p>\n
Uppsatsen v\u00e4cktes till minnet n\u00e4r jag i morse l\u00e4ste intervjun med Eero Paloheimo i Hufvudstadsbladet (15.8.2016) och om hans och U.B. Lindstr\u00f6ms initiativ om att beskoga Sahara. Deras initiativ v\u00e4cker till minnet termen \u2019desertifikation\u2019 (\u00f6kenspridning) som f\u00f6r fyrtio \u00e5r sedan var p\u00e5 den globala agendan. Sahelregionen hade drabbats av en sv\u00e5r hungersn\u00f6d i b\u00f6rjan av 1970-talet och forskarv\u00e4rlden – inklusive Afrikahistorikerna – riktade sin energi p\u00e5 att s\u00f6ka svar p\u00e5 vad som hade orsakat katastrofen. Torka och \u00f6verbetning utpekades, belastningen p\u00e5 odlings- och betesmarker var f\u00f6r stor och hotade att omvandla dessa till \u00f6demark om inte \u00f6ken. I Nairobi organiserades 1977 toppm\u00f6tet United Nations Conference on Desertification <\/em>(UNCOD) vilket resulterade i en aktionsplan, Plan of Action to Combat Desertification <\/em>(PACD). Vid en konferens i Paris 1994 antogs FN-konventionen United Nations Convention to Combat Desertification in those countries experiencing serious Drought and\/ or Desertification, particularly in Africa <\/em>(UNCCD), vilken rafifierades 1996. \u00c4ven Finland har undertecknat konventionen.<\/p>\n \n \u00d6kenspridningen \u00e4r forts\u00e4ttningsvis ett reellt problem och hot mot m\u00e4nniskors och samfunds \u00f6verlevnad i utsatta regioner. Inte bara i Sahel utan \u00e4ven i m\u00e5nga andra regioner runt om p\u00e5 jordklotet. Ett globalt problem, med andra ord, emedan likande utmaningar finns i nord\u00f6stra Brasilien, sydv\u00e4stra USA, Australien, Centralasien (Aralsj\u00f6n som mer eller mindre f\u00f6rsvann p.g.a. m\u00e4nsklig verksamhet och sovjetisk planekonomi). Huruvida Paloheimos och Lindstr\u00f6ms initiativ ger en l\u00f6sning p\u00e5 problemet \u00e4r ovisst men deras framtidsvision beh\u00f6vs \u2013 utan dylika visioner inget hopp om en framtid.<\/p>\n \n