![\"Jorden](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/The_Earth_seen_from_Apollo_17-672x372.jpg\")
<\/a>Jorden sett ur Apollo 17:s perspektiv.<\/p><\/div><\/p>\n
Kursen \u201d1900-talet ur ett globalhistoriskt perspektiv\u201d<\/a> startade idag den 6 september 2016 vid historie\u00e4mnet p\u00e5 \u00c5bo Akademi. Utg\u00e5ngspunkterna och linjerna \u00e4r tydliga med kursens m\u00e5l och syfte: 1900-talets historia \u00e4r ett minne. Fr\u00e5gan \u00e4r hur vi f\u00f6rst\u00e5r och tolkar 1900-talet som en historisk epok d\u00e4r v\u00e4rlden i alltmer h\u00f6g grad och frekvens blev sammankopplad och sammanl\u00e4nkad p\u00e5 flera niv\u00e5er. Genom att l\u00e4gga an ett globalhistoriskt perspektiv \u00e4r tanken att sp\u00e5ra m\u00f6nster och r\u00f6relser som har p\u00e5verkat och format ett \u00e5rhundrade som inte befinner sig alltf\u00f6r l\u00e5ngt borta i tid och fungerar som en linj\u00e4r utveckling vilken g\u00f6r sig st\u00e4ndigt p\u00e5mind i v\u00e5r omedelbara n\u00e4rhet p\u00e5 ett lokalt plan. Historikern Tony Judt h\u00e4vdade i ess\u00e4n \u201dWhat Have We Learned, if Anything?\u201d, publicerad i The New York Review of Books (maj 2008)<\/a> att rent allm\u00e4nt verkar det som om vetskapen och kunskapen om 1900-talet \u00e4r n\u00e5got som vi tar relativt l\u00e4tt p\u00e5. Men vad \u00e4r den djupare inneb\u00f6rden av Judts reflektion? Om n\u00e5got markeras 1900-talets historia p\u00e5 minnesplatser eller i utst\u00e4llningar p\u00e5 museum av olika varierande karakt\u00e4r. Vidare har 1900-talet blivit en arena f\u00f6r nationell historieskrivning som alltf\u00f6r ofta tar sig uttryck via medel som syftar till att lyfta fram antingen det \u00e4rofyllda med moraliska pekpinnar eller p\u00e5 platser som p\u00e5minner oss om f\u00f6rtryck och terror. 1900-talets historia har d\u00e4rmed reducerats till n\u00e5got som i det kollektiva minnet uppm\u00e4rksammar krig, terror, f\u00f6rst\u00f6relse eller folkmord. Det handlar ocks\u00e5 om platser och rumslighet som b\u00e5de avsiktligt och oavsiktligt har format synen p\u00e5 1900-talet, till exempel Auschwitz, Srebrenica, Rwanda, Budapest 1956, Prag 1968, Tet-offensiven samma \u00e5r, 1937 i Sovjetunionen, Weimarrepublikens sammanbrott 1933, byggandet av Berlinmuren 1961 och dess\u00a0fall 1989, sexdagarskriget i mellan\u00f6stern 1967 i vilket\u00a0Israel definitivt markerade sin n\u00e4rvaro som existerande nation och maktfaktor i regionen, den blodiga utrensningen av Indonesiens v\u00e4nsterr\u00f6relse 1965. Exemplen \u00e4r m\u00e5nga, fr\u00e5gan \u00e4r hur vi n\u00e4rmar oss detta ur ett globalhistoriskt perspektiv.<\/p>\n Globalhistoria handlar inte om \u201dallting \u00f6verallt, hela tiden\u201d. Det \u00e4r ist\u00e4llet tre linjer som formar det globalhistoriska perspektivet: 1. globalhistoria \u00e4r s\u00f6kandet efter specifika historiska problem som str\u00e4cker sig \u00f6ver tid, rum och specialitet; 2. sammanl\u00e4nkning och transnationell historia. Historikern Akira Iriye anser att transnationell historia<\/a> handlar om att sp\u00e5ra m\u00f6nster och fl\u00f6den som str\u00e4cker sig bortom, under, \u00f6ver och tv\u00e4rsigenom det nationella, dvs. det relevanta \u00e4r att se hur saker och ting \u00e4r sammanl\u00e4nkade \u00f6ver nationella gr\u00e4nser, vare sig de \u00e4r verkliga och f\u00f6rest\u00e4llda; 3. och slutligen, om globalisering och hur vi ser p\u00e5 globaliseringens inneb\u00f6rd och konsekvenser f\u00f6r det globala samfundet (l\u00e4s v\u00e4rlden). Globalisering \u00e4r ett koncept som st\u00e4ndigt m\u00e5ste ompr\u00f6vas och st\u00e4llas i relation till vad det egentligen betyder samt vad detta inneb\u00e4r ur ett globalhistoriskt perspektiv.<\/p>\n Att l\u00e4sa globalhistoria p\u00e5 svenska \u00e4r en utmaning. Det handlar dels om spr\u00e5kbruk, dels om hur vi n\u00e4rmar oss sj\u00e4lva perspektivet som s\u00e5dant. Kursen \u201d1900-talet ur ett globalhistoriskt perspektiv\u201d str\u00e4var efter att ifr\u00e5gas\u00e4tta och bryta med tidigare tolkningar av 1900-talets historia. I en s\u00e5dan str\u00e4van ing\u00e5r det att utveckla tankar och id\u00e9er som v\u00e5gar kritisera v\u00e4rlden utifr\u00e5n nationella ramverk eller det \u2013centriska, i vilket det senare anspelar p\u00e5 det eurocentriska. Globalhistoria handlar om att urskilja andra noder, poler och centrum som \u00e4r v\u00e4rda att ta i beaktande f\u00f6r att n\u00e4rma sig och f\u00f6rst\u00e5 1900-talets historia.<\/p>\n Under ett \u00e5rhundrade d\u00e4r v\u00e4rlden var upptagen och centrerad kring det nationella st\u00e5r vi inf\u00f6r en utmaning att se p\u00e5 v\u00e4rlden som alltmer lokaliserad och uppspj\u00e4lkad i termer av lojalitet och fokus. H\u00e4r kommer kronologi in i bilden och hur det p\u00e5verkar v\u00e5r syn p\u00e5 1900-talets historia. \u00c4r 1905 starten p\u00e5 n\u00e5got omv\u00e4lvande f\u00f6r anti-kolonialismen som politisk r\u00f6relse i samband Japans seger \u00f6ver Ryssland? \u00c4r Versailles 1919 en politisk mark\u00f6r som \u00e4n idag p\u00e5verkar hur v\u00e4rlden ser ut? Hur kan 1989 och Berlinmurens fall tolkas som en symbol f\u00f6r ett globalt fenomen? \u00c5terigen, fr\u00e5gorna \u00e4r m\u00e5nga och ing\u00e5ngarna till 1900-talets historia \u00e4r fler. Det globalhistoriska perspektivet kan d\u00e4rmed bidra till att g\u00f6ra det begripligt att f\u00f6rst\u00e5 en v\u00e4rld som definieras via konstitutioner, rasliga och spr\u00e5kliga mark\u00f6rer, litteratur och tolkningar av det globala i det lokala, ekonomi, klimat, kommunikationer och nationalstaters syn p\u00e5 sig sj\u00e4lva men ocks\u00e5 i relation till andra nationalstater. Men \u00e4n mer viktigt, det globalhistoriska lyfter fram m\u00e4nniskans roll i v\u00e4rlden genom id\u00e9er, migration och mobilitet.<\/p>\n 1900-talet \u00e4r en period i m\u00e4nsklighetens historia som tydligt visar hur p\u00e5verkbart det globala samfundet \u00e4r av b\u00e5de l\u00e5ngsamma och snabba f\u00f6r\u00e4ndringar i klimat och milj\u00f6, sjukdomar i form av pandemier, ideologiska kamper, religi\u00f6sa uttryck, teknologisk utveckling, demografiska f\u00f6r\u00e4ndringar och geopolitiska realiteter. 1900-talet ur ett globalhistoriskt perspektiv handlar d\u00e4rf\u00f6r inte om makrohistoria eller v\u00e4rldshistoria, det handlar om s\u00e5 mycket mer. Enligt den tyske globalhistorikern J\u00fcrgen Osterhammel<\/a> \u00e4r globalhistoria inte en enhetlig eller monolitisk diskurs utan str\u00e4var ist\u00e4llet efter att finna fl\u00f6den, linjer och m\u00f6nster som f\u00f6renas i ett globalhistoriskt \u201dt\u00e4nk\u201d utifr\u00e5n ett metodologiskt hantverk och ett antal teoretiska ing\u00e5ngar. Globalhistoria p\u00e5 svenska blir d\u00e4rmed en utmaning fr\u00e4mst med tanke p\u00e5 ett spr\u00e5kbruk som har ett ursprung i engelsk, tysk och fransk skolbildning p\u00e5 omr\u00e5det. H\u00e4r fyller kursen \u201d1900-talet ur ett globalhistoriskt perspektiv\u201d en viktig funktion genom att det s\u00e4tter ord p\u00e5 det globala i svenska termer. Det \u00e4r ocks\u00e5 det som \u00e4r det centrala h\u00e4r: hur det lokala (spr\u00e5k i detta fall) \u00a0\u00f6verf\u00f6rs till det globala.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":394,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,148,135,149,142,138,150,285,140,136],"tags":[308,306,304,37,307,309,305,74],"class_list":["post-572","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-tal","category-2000-tal","category-afrika","category-europa","category-globalhistoria","category-klimat","category-mellanostern","category-samtidshistoria","category-sverige","category-usa","tag-circulations","tag-flows","tag-global-history","tag-globalhistoria","tag-movements","tag-transfers","tag-transnational-history","tag-transnationell-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/572","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/394"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=572"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/572\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":920,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/572\/revisions\/920"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=572"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=572"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=572"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}