Att ge en \u00f6versikt om Afrikas historia under 1900-talet under m\u00e5 te sig vid en f\u00f6rsta anblick som en enkel uppgift. \u00c5rhundradet b\u00f6rjade i det imperiala och koloniala erans tecken och \u00f6vergick under andra h\u00e4lften av \u00e5rhundradet till de sj\u00e4lvst\u00e4ndiga staternas tidevarv. F\u00f6ljer man en nationell historieskrivning b\u00f6rjar den med de enskilda staternas sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsf\u00f6rklaring med en l\u00e4ngre prolog \u00f6ver den koloniala statens tillkomst och uppbyggnad samt det antikoloniala uppvaknandet och sj\u00e4lvst\u00e4ndighetskampen. Sedan f\u00f6ljer de enskilda staternas f\u00f6rs\u00f6k till nationell konsolidering och skapandet av en nationell gemenskap. Sedan kommer 1980-talets krisdecennium och 1990-talets nystart.<\/p>\n
<\/p>\n
Fr\u00e5gan om Afrikas 1900-tal blir dock mycket sv\u00e5rare om man anl\u00e4gger ett globalhistoriskt perspektiv. N\u00e4r b\u00f6rjade 1900-talet, n\u00e4r slutade det? \u00c4r blickpunkten p\u00e5 hela kontinenten eller p\u00e5 Afrika s\u00f6der om Sahara? L\u00e4gger man ytterligare p\u00e5 ett rumsligt perspektiv och st\u00e4ller fr\u00e5gan om m\u00e5ngfaldens, de \u00f6ppna ber\u00e4ttelserna och de transnationella fl\u00f6denas, f\u00f6rbindelsernas och n\u00e4tverkens samtidighet som kan iakttas under en viss tid p\u00e5 en best\u00e4md plats eller i en best\u00e4md region tecknar sig snart en komplex bild.<\/p>\n
F\u00f6rst fr\u00e5gan om tidsavgr\u00e4nsningen. I den eurocentriska ber\u00e4ttelsen om 1900-talet framst\u00e5r 1919, 1945 och 1991 som centrala brytningspunkter. Inte s\u00e5 i den afrikanska. De tv\u00e5 f\u00f6rsta \u00e5rtalen sammanfaller med den koloniala staten. Efter F\u00f6rst v\u00e4rldskriget \u00f6vergick alla koloniala stater till krass protektionism, vars huvudsakliga syfte var att dels utest\u00e4nga amerikanska ekonomiska intressen, dels f\u00f6rs\u00e4kra sig om att koloniernas r\u00e5varor endast kom till moderl\u00e4ndernas gagn. Efter Andra v\u00e4rldskriget f\u00f6ljde en f\u00f6rdjupning och intensifiering av den koloniala n\u00e4rvaron i Afrika. F\u00f6r Storbritanniens del handlade det om att kompensera bortfallet av kronjuvelen Indien, f\u00f6r Frankrikes del f\u00f6rlusten av Indokina. Det tredje \u00e5rtalet \u2013 Sovjetunionens uppl\u00f6sning och slutet p\u00e5 Kalla kriget \u2013 hade visserligen direkta konsekvenser \u00e4ven i vissa afrikanska stater (bl.a. Angola och Zaire) men inte alla. Inb\u00f6rdeskriget i Liberia b\u00f6rjade tidigare, statskollapsen i Somalia hade andra orsaker.<\/p>\n
Ifall \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n den koloniala till den postkoloniala staten utg\u00f6r ramverket f\u00f6r Afrikas 1900-tal finns det egentligen ingen best\u00e4md brytningspunkt (\u00e5rtal) utan en mera glidande brytningsperiod. F\u00f6r Etiopien var den koloniala parentesen kort och varade endast fr\u00e5n 1936 till 1952, f\u00f6r det som \u00e4r i dag Eritrea var den l\u00e4ngre och p\u00e5gick fr\u00e5n 1890 till 1991 (ifall man f\u00f6ljer en eritreansk nationell tolkning, den etiopiska ser f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande annorlunda p\u00e5 saken). Liberias historia k\u00e4nner officiellt inte till n\u00e5gon kolonialperiod alls men landet uppfattades under mellankrigsperioden att vara under Firestone Rubber-bolagets kontroll. Franska V\u00e4stafrika skapades 1895 och Franska Ekvatorialafrika 1910; b\u00e5da uppl\u00f6stes 1958 d\u00e5 de franska kolonierna fick en begr\u00e4nsad sj\u00e4lvst\u00e4ndighet mot att de ansl\u00f6t sig till det Franska samv\u00e4ldet som kontrollerade utrikes- och finanspolitiken. Dessutom skulle det endast finnas ett medborgarskap, det franska. Endast Guinea valde att v\u00e4nda ryggen till federationen och f\u00f6rklarade sig helt sj\u00e4lvst\u00e4ndig. Tv\u00e5 \u00e5r senare gick \u00e4ven denna federation i praktiken i graven n\u00e4r de \u00f6vriga forna franska kolonierna blev helt sj\u00e4lvst\u00e4ndiga. Officiellt uppl\u00f6stes federationen f\u00f6rst 1995. \u00c5 andra sidan hade inv\u00e5narna i de s\u00e5 kallade Quattre Communes i Senegal (Saint Louis, Dakar, Rufisque och Gor\u00e9e) erh\u00e5llit franskt medborgarskap redan 1848 och hade r\u00e4tt att s\u00e4nda tv\u00e5 representanter till parlamentet i Paris. Djibouti blev sj\u00e4lvst\u00e4ndigt f\u00f6rst 1977.<\/p>\n
De forna brittiska kolonierna i V\u00e4stafrika bildar ett likadant kolonialt lappt\u00e4cke. Lagos blev kronkoloni redan 1861, Sokotokalifatet er\u00f6vrades 1903, protektoraten S\u00f6dra och Norra Nigeria slogs ihop till Nigeria 1912 och landet blev sj\u00e4lvst\u00e4ndigt 1960. Guldkusten blev kronkoloni 1874, Asanteriket blev ett brittiskt protektorat 1900, samma \u00e5r som protektoratet The Northern Territories inr\u00e4ttades. 1951 fick kolonin omfattande autonomi, 1957 sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Liknande glidande \u00f6verg\u00e5ngar i The Gambia och Sierra Leone. Brittisk n\u00e4rvaro i Freetown sedan 1792, ursprungligen grundad som fristad f\u00f6r frik\u00f6pta och frigivna slavar samt fr\u00e5n Europa och Amerika \u00e5terv\u00e4ndande afrikaner. Sierra Leones postkoloniala erfarenhet \u00e4r identisk med Liberias: mots\u00e4ttningar mellan den \u201dinf\u00f6dda\u201d och den inflyttade, \u2019kreoliserade\u2019 (Krio; Sierra Leone Creole people, Americo-Liberians) befolkningen, ett utdraget, blodigt inb\u00f6rdeskrig. Kanske en vattendelare i V\u00e4stafrikas 1900-tal \u2013 ECOWAS (Economic Community of West African States) ingriper i kriget i Sierra Leone, konflikten blir regional, supranationell. Samtidigt f\u00f6rdjupas det regionala samarbetet och den ekonomiska integrationen bland ECOWAS-l\u00e4nderna under 1990-talet. En mera kritisk tolkning lyfter fram diskrepansen mellan nigeriansk inrikes- och utrikespolitik under denna period: milit\u00e4rjuntan som styr sitt eget land med h\u00e5rd hand och samtidigt beter sig som en regional supermakt.<\/p>\n
En svepning \u00f6ver centrala, \u00f6stra och s\u00f6dra Afrika skulle uppvisa ett liknande lappt\u00e4cke. Kanske ett mera komplext s\u00e5dant. Belgiska Kongo, portugisiska Angola och Mo\u00e7ambique. I den f\u00f6rra en snabb \u00f6verg\u00e5ng till sj\u00e4lvst\u00e4ndighet (1963) som utmynnar i kaos och inb\u00f6rdeskrig. Sedan en mellanperiod som varar s\u00e5 l\u00e4nge som Kalla kriget p\u00e5g\u00e5r. Mobutu som USA:s p\u00e5litliga diktator. Zaire kollapsar under 1990-talet; \u00e5rtiondet som utropades till civilsamh\u00e4llets och demokratins \u00e5rtionde i Afrika (efter det f\u00f6rlorade 1980-talet) resulterade i Kongob\u00e4ckenet i tv\u00e5 supraregionala krig, F\u00f6rsta och Andra Kongokriget (1996-97; 1998-2003), d\u00e4r grannl\u00e4nderna (Rwanda, Burundi, Zimbabwe, Angola, Namibia) friskt blandade sig i konflikten och st\u00f6dde olika parter.<\/p>\n
Kalla krigets skugga vilar \u00e4ven \u00f6ver Angola och Mo\u00e7ambique. F\u00f6rst befrielsekrig, sedan inb\u00f6rdeskrig. I b\u00e5dadera fallen \u00e4r det fr\u00e5ga om st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4darkrig: USA underst\u00f6der den ena, Sovjetunionen den andra parten. Konflikterna blir \u00e4ven globala: Kuba ingriper p\u00e5 MPLA:s sida i Angola, till slut \u00e4r \u00f6ver 50 000 kubanska soldater stationerade d\u00e4r. V\u00e4ndpunkten i s\u00f6dra Afrikas historia \u00e4r \u2013 enligt bl.a. Nelson Mandela \u2013 slaget om Cuito Cuanavale 1987 som tvingade Sydafrika att inleda fredsf\u00f6rhandlingar, \u00f6ppnade v\u00e4gen f\u00f6r SWAPO:s frammarsch i Namibia och landets sj\u00e4lvst\u00e4ndighet 1990 samt apartheidsystemets fall i b\u00f6rjan av 1990-talet.<\/p>\n
Afrikas tjugonde \u00e5rhundrade \u00e5terspeglas i tre verk: J.E. Casely Hayfords Ethiopia Unbound. Studies in Race Emancipation<\/em> (1911), George Padmores Panafricanism or Communism? The Coming Struggle for Africa<\/em> (1956) och Achille Mbembes On the Postcolony<\/em> (2001). Den f\u00f6rsta tog intryck av Japans modernisering och blickade fram\u00e5t, den andra pl\u00e4derade f\u00f6r kontinentens politiska och ekonomiska utveckling p\u00e5 egna grunder och v\u00e4rderingar, den tredje var en kritisk uppg\u00f6relse med kleptokratierna och den politiska utvecklingen i det postkoloniala Afrika. Ifall 1900-talet str\u00e4ckte sig f\u00f6r Europas del fr\u00e5n 1919 till 1991 s\u00e5 \u00e4r det oklart n\u00e4r \u00e5rhundradet b\u00f6rjade och slutade f\u00f6r Afrikas del. S\u00f6dra Sudan blev sj\u00e4lvst\u00e4ndigt f\u00f6rst 2011, nu p\u00e5g\u00e5r ett inb\u00f6rdeskrig d\u00e4r.<\/p>\n \n \n \n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Att ge en \u00f6versikt om Afrikas historia under 1900-talet under m\u00e5 te sig vid en f\u00f6rsta anblick som en enkel uppgift. \u00c5rhundradet b\u00f6rjade i det imperiala och koloniala erans tecken och \u00f6vergick under andra h\u00e4lften av \u00e5rhundradet till de sj\u00e4lvst\u00e4ndiga staternas tidevarv. F\u00f6ljer man en nationell historieskrivning b\u00f6rjar den med de enskilda staternas sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsf\u00f6rklaring med […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,135],"tags":[],"class_list":["post-603","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-tal","category-afrika"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/603","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=603"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/603\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":916,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/603\/revisions\/916"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=603"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=603"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=603"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}