{"id":607,"date":"2016-10-04T12:01:53","date_gmt":"2016-10-04T12:01:53","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=607"},"modified":"2019-03-07T10:00:27","modified_gmt":"2019-03-07T08:00:27","slug":"forenta-staternas-globala-roll-och-utvecklingen-av-modern-konservatism","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2016\/10\/04\/forenta-staternas-globala-roll-och-utvecklingen-av-modern-konservatism\/","title":{"rendered":"F\u00f6renta staternas globala roll och utvecklingen av modern konservatism"},"content":{"rendered":"

F\u00f6renta staternas globala roll under 1900-talet f\u00f6r tankarna till begrepp som supermakt, v\u00e4rldspolis, kulturhegemoni och multinationella bolag. Globalhistoria tar sig an det f\u00f6rflutna med fokus p\u00e5 utbytet mellan det lokala och det globala, detta utbyte kan sedan vara milit\u00e4rt, ekonomiskt, diplomatiskt, kulturellt eller intellektuellt. Ofta hamnar dock det sistn\u00e4mnda, det intellektuella utbytet, i skymundan medan det milit\u00e4ra dominerar uppfattningar och diskussioner om F\u00f6renta staternas globala roll.<\/p>\n

V\u00e4nstern i F\u00f6renta staterna har alltid varit \u00f6ppen f\u00f6r det globala utbytet. Fr\u00e5n Bernie Sanders och Hillary Clintons debatter om skandinavisk v\u00e4lf\u00e4rd via 60-tals studentradikalism till den tidiga 1900-tals arbetarr\u00f6relsen International Workers of the World har v\u00e4nstern i F\u00f6renta staterna fungerat i dialog och utbyte p\u00e5 en global spelplan. Den amerikanska h\u00f6gern d\u00e4remot har profilerat sig som hemgrodd och unikt amerikansk. Trots detta har \u00e4ven h\u00f6gern, och i synnerhet den amerikanska konservatismen, vuxit fram i v\u00e4xelverkan mellan det lokala och det globala.<\/p>\n

\"Amerikansk<\/a>

Amerikansk konservatism har uppfattats som n\u00e5got lokalt byggt p\u00e5 stark medborgaraktivism.<\/p><\/div>\n

Avg\u00f6rande f\u00f6r framv\u00e4xten av den moderna amerikanska konservatismen \u00e4r antikommunism och motst\u00e5nd gentemot v\u00e4nstern, i synnerhet mot Franklin D. Roosevelts ekonomiska program f\u00f6r att bek\u00e4mpa depressionen under 1930-talet<\/a>. Aff\u00e4rsm\u00e4n s\u00e5g New Deal programmen som direkta hot gentemot deras st\u00e4llning och b\u00f6rjade snart organisera en attack mot dessa popul\u00e4ra program. Genom att m\u00e5la upp Roosevelts ekonomiska styrning som de f\u00f6rsta stegen mot socialism och diktatur hoppades dessa aff\u00e4rsm\u00e4n att rucka den politiska balansen. Br\u00f6derna Du Pont, Lammot, Ir\u00e9n\u00e9e och Pierre, finansierade tillsammans med v\u00e4nner ett av de tidigaste f\u00f6rs\u00f6ken att v\u00e4nda st\u00f6det f\u00f6r New Deal, American Liberty League. Den tydliga kopplingen mellan aff\u00e4rslivet och det konservativa politiska budskapet ledde en framst\u00e5ende demokrat till att sk\u00e4mta om hur organisationen borde kallas American Cellophane League, dels eftersom man kunde se rakt igenom den och dels eftersom det var en DuPont produkt.<\/p>\n

Antikommunismen och det organiserade motst\u00e5ndet gentemot New Deal var utbrett men det var uttryckligen i Kalifornien som den moderna konservatismen utvecklades. Detta skedde i utbyte mellan aff\u00e4rsm\u00e4n, antikommunistiska gr\u00e4srots organisationer och kyrkan, i synnerhet diverse konservativa protestantiska kyrkor i v\u00e4st och s\u00f6dern. Framst\u00e5ende aff\u00e4rsm\u00e4n fick i b\u00f6rjan av 1940-talet upp \u00f6gonen f\u00f6r de \u00f6sterrikiska nationalekonomerna F.A. von Hayek och Ludwig von Mises och bekostade deras verksamhet i F\u00f6renta staterna i hopp om att sprida deras filosofi om den fria marknaden. Genom att s\u00e4kra och finansiera en professorstol vid University of Chicago f\u00f6r von Hayek, samt publicera och distribuera hans texter i konservativa och religi\u00f6sa tidsskrifter lyckades direkt\u00f6rerna f\u00f6r bolag som General Motors, U.S. Steel, Colgate-Palmolive-Peet, General Electrics, DuPont och Chrysler etablera en bred politisk konservatism som bygger p\u00e5 en stark tro p\u00e5 den fria marknaden. I Kalifornien samlades \u00e4ven mycket av det milit\u00e4r-industriella komplexet och bland medelklassen som \u00e5tnj\u00f6t vad John Kenneth Galbraith kallade ”the affluent society<\/a>” h\u00e5rdnade den utbredda antikommunismen. Inspirerade av organisationer som finansierades av framst\u00e5ende aff\u00e4rsm\u00e4n, som John Birch Society, Christian Anti-Communism Crusade eller Spiritual Mobilization, v\u00e4xte tankarna om v\u00e4lf\u00e4rdsprogram som socialism och den fria marknaden som idealet.<\/p>\n

\"F.A.<\/a>

F.A. von Hayek \u00e4r ett exempel p\u00e5 v\u00e4xelverkan mellan det lokala och det globala i framv\u00e4xten av modern konservatism i F\u00f6renta staterna.<\/p><\/div>\n

Vid mitten av 1960-talet sattes dessa n\u00e4tverk till prov och lyckades besegra den traditionella republikanska eliten p\u00e5 \u00f6stkusten i och med valet av Barry Goldwater framom Nelson Rockefeller, William Scranton eller George Romney som Republikanska partiets presidentkandidat. Goldwater f\u00f6rklarade att \u201dextremism in the defense of liberty is no vice\u201d<\/a>, och trots att han gick ett stort nederlag till m\u00f6tes mot Lyndon Johnson fortsatte det antikommunistiska och konservativa budskapet, med en religi\u00f6s pr\u00e4gel, att vinna mark med Ronald Reagan som galjonsfigur.<\/p>\n

Valet av Reagan som president 1980 f\u00f6rst\u00e5s oftast som en nationell h\u00e4ndelse, men r\u00f6tterna till denna h\u00e4ndelse kan uttryckligen ses i v\u00e4xelverkan mellan det lokala och det globala. Kalifornien, med dess lokala pr\u00e4gel p\u00e5 jordbruk, fackf\u00f6reningar, underh\u00e5llningsindustrin, och politiskt engagemang, \u00e4r scenen f\u00f6r den moderna konservatismens framv\u00e4xt. Men dramat som utspelas p\u00e5 denna scen \u00e4r \u00e4ven beroende av det globala. F.A. von Hayek \u00e4r inte endast en \u00f6sterrikisk nationalekonom, hans filosofi \u00e4r uttryckligen utvecklad inom traditionerna i \u00d6sterrike och Storbritannien. Likas\u00e5 n\u00f6jer sig inte amerikanska aff\u00e4rsm\u00e4n med att ge von Hayek en nationell plattform, de finansierar \u00e4ven Mont Pelerin Society<\/a>, en internationell organisation f\u00f6r nationalekonomer, f\u00f6retagsledare och intellektuella som verkar f\u00f6r den fria marknaden s\u00e5 som von Hayek och von Mises uppfattade den. De religi\u00f6sa n\u00e4tverk som parallellt byggs upp kring dessa samma tankar om den fria marknaden anammar global missionsverksamhet, samtidigt som den starka antikommunismen inom kyrkan hade en direkt global bakgrund. F\u00f6r den moderna amerikanska konservatismen profilerar sig huvudsakligen som en nationell reaktion p\u00e5 ett globalt och lokalt fenomen, det vill s\u00e4ga kommunismens frammarsch v\u00e4rlden \u00f6ver. D\u00e4rf\u00f6r kan den amerikanska h\u00f6gern om\u00f6jligt f\u00f6rst\u00e5s utan att uppskatta v\u00e4xelverkan mellan det lokala och det globala.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6renta staternas globala roll under 1900-talet f\u00f6r tankarna till begrepp som supermakt, v\u00e4rldspolis, kulturhegemoni och multinationella bolag. Globalhistoria tar sig an det f\u00f6rflutna med fokus p\u00e5 utbytet mellan det lokala och det globala, detta utbyte kan sedan vara milit\u00e4rt, ekonomiskt, diplomatiskt, kulturellt eller intellektuellt. Ofta hamnar dock det sistn\u00e4mnda, det intellektuella utbytet, i skymundan medan […]<\/p>\n","protected":false},"author":472,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,142,136],"tags":[329,330,327,332,325,324,333,328,326,331],"class_list":["post-607","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-tal","category-globalhistoria","category-usa","tag-barry-goldwater","tag-du-pont","tag-eisenhower","tag-global","tag-hogern","tag-konservatism","tag-mont-pelerin","tag-new-deal","tag-ronald-reagan","tag-von-hayek"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/607","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/472"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=607"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/607\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":915,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/607\/revisions\/915"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=607"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=607"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=607"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}