N\u00e4r Finland f\u00f6r dryga 100 \u00e5r sedan blev sj\u00e4lvst\u00e4ndigt s\u00e5 var det inte klart hur den nya staten skulle formas. Under den f\u00f6rsta tiden av v\u00e5r sj\u00e4lvst\u00e4ndighet utbyttes regeringarna flitigt, men det som s\u00e5g ut som ett otyglat kaos lades grunden f\u00f6r det demokratiska Finland. Det gjordes stora reformer inom jord- och skogsbruket. Torparlagen f\u00f6r\u00e4ndrade det gamla Finland och i det stora hela fick Finland ett ekonomiskt uppsving d\u00e4r bruttonationalprodukten v\u00e4xte med fem procent per \u00e5r. Sen kom kriget.<\/p>\n
\u00c4ven om kriget drabbade Finland h\u00e5rt s\u00e5 blev krisen, s\u00e5som ofta i historien, en viktig drivkraft f\u00f6r utvecklingen av det nya. Fr\u00e5n att ha varit ett agrart land s\u00e5 blev betalningen av krigsskadest\u00e5ndet f\u00f6r Finlands del en viktig katalysator f\u00f6r utvecklandet av metallindustrin. Till Finlands f\u00f6rdel s\u00e5 b\u00f6rjade utvecklingen av industrin i ett skede n\u00e4r teknologin redan var tillg\u00e4nglig. Vi kunde hoppa p\u00e5 t\u00e5get utan att f\u00f6rst beh\u00f6va uppfinna det. Utvecklingen under efterkrigstiden blev ocks\u00e5 en viktig faktor f\u00f6r Finlands identifiering av sig sj\u00e4lv som en del av V\u00e4stv\u00e4rlden.<\/p>\n
Det som skiljer Finlands utveckling under efterkrigstiden fr\u00e5n m\u00e5nga andra l\u00e4nders utveckling i tex. Sydamerika var att vi undvek medelinkomstf\u00e4llan. Medelinkomstf\u00e4llan \u00e4r en teori som menar att n\u00e4r ett land n\u00e5r medelinkomstniv\u00e5n s\u00e5 kan det inte mera utvecklas genom att bara\u00a0 ta mera resurser i bruk. Ist\u00e4llet f\u00f6r att \u00f6ka antalet arbetare m\u00e5ste tillv\u00e4xten ske genom en effektivisering av produktionen. Det var just det h\u00e4r som h\u00e4nde i Finland under 1960-talet. Utbildningsv\u00e4sendet reformerades och grunden f\u00f6r flertalet universitet lades. Vi valde att satsa p\u00e5 forskning och utbildning.<\/p>\n
Aningen f\u00f6renklat. Mekaniseringen av jordbruket gav Finland en \u201dagrar revolution\u201d och betalningen av krigsskadest\u00e5ndet en industriell och serviceinriktad revolution. Nu tar vi steget ut och \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att genomg\u00e5, som en f\u00f6ljd av storsatsningen p\u00e5 utbildningen, en digital revolution. Tillsammans med andra h\u00f6gteknologiska l\u00e4nder har vi har tillf\u00f6rt v\u00e4rlden en dimension som finns utanf\u00f6r den fysiska v\u00e4rlden d\u00e4r vi alltid levt. Den digitala.<\/p>\n
\u201dDigitaliseringen\u201d av en det ena och \u00e4n det andra har blivit ett dimmigt modeord som politiker, f\u00f6retagare, forskare och samh\u00e4llsanalytiker sprider om sig till h\u00f6ger och v\u00e4nster. Digitaliseringen h\u00f6js till skyarna d\u00e4rf\u00f6r att digitala analyser ger oss en m\u00f6jlighet att f\u00f6rst\u00e5 mycket komplexa sammanhang. Digitaliseringen ger oss en m\u00f6jlighet att optimera v\u00e5rt samh\u00e4lle till en ny niv\u00e5. T\u00e4nk bara elbilar, solceller, \u201dthe internet of things\u201d och e-h\u00e4lsa (digitala l\u00e4karm\u00f6ten, armband\/piller och sm\u00e5 s\u00e4ndare som m\u00e4ter hur vi m\u00e5r och skickar in all data till en databank ). Digitaliseringen sker allts\u00e5 b\u00e5de inom det kommunala och privata. Digitaliseringen \u00e4r svaret till att mota klimatf\u00f6r\u00e4ndringen. Det handlar inte om begr\u00e4nsade ekonomiska resurser, det handlar om tekniska m\u00f6jligheter.<\/p>\n
Olikt den franska revolutionen s\u00e5 har den digitala revolutionen inte sin b\u00f6rjan hos folket. Den styrs fr\u00e5n ovan och teknokraterna l\u00e4gger digitaliseringen som ett t\u00e4cke \u00f6ver samh\u00e4llet. Ett t\u00e4cke som s\u00e4gs beh\u00f6vas. Folket beh\u00f6ver snabbare internetuppkopplingar och samh\u00e4llet beh\u00f6ver digitalisera flera och mera tj\u00e4nster. Likt den industriella v\u00e5gen som svepte genom Finland under efterkrigstiden s\u00e5 skapar den digitala revolutionen ett behov av kunskap, men digitaliseringen skapar inte ett direkt behov av arbetskraft. Snarare \u00e4r avsikten med digitaliseringen att l\u00f6sg\u00f6ra b\u00e5de arbetskraft och tid. M\u00e5let \u00e4r att ytterligare effektivera produktionen genom att de facto minimera antalet arbetare.<\/p>\n
Taxif\u00f6retaget Uber och AirBnb \u00e4r typiska exempel p\u00e5 den delningsekonomi som digitaliseringen gett oss. De h\u00e4r ”f\u00f6retagen” \u00e4ger ingenting, men skapar m\u00f6jligheter f\u00f6r gemene man och kvinna. Likv\u00e4l skapar inget ont menande m\u00e4nniskor problem f\u00f6r n\u00e4ringsformer som funnit i hundratals \u00e5r. Hotellen f\u00f6rlorar kunder och taxif\u00f6retagarna vr\u00e5lar hest. F\u00f6r att inte gl\u00f6mma hur digitaliseringen f\u00f6r\u00e4ndrat mediev\u00e4rlden och postv\u00e4sendet. Fyra exempel d\u00e4r digitaliseringen kr\u00e4ver omt\u00e4nk. Men det \u00e4r bara b\u00f6rjan. I byn Viken i Sverige finns redan en aff\u00e4r d\u00e4r kunden handlar med sin mobil. Aff\u00e4ren \u00e4r \u00f6ppet dygnet runt. Det finns ingen egentlig personal. Det \u00e4r bara att ladda ned telefonappen, l\u00e5sa upp d\u00f6rren med telefonen och b\u00f6rja handla. Det \u00e4r framtiden vi borde dr\u00f6mma om. Att g\u00e5 till banken \u00e4r pass\u00e9 sedan l\u00e4nge och vi tankar bilen vid en kallmack s\u00e5 varf\u00f6r m\u00e5ste mataff\u00e4rernas kassor bemannas?<\/p>\n
Robotar \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en stor del av framtiden och med gl\u00e4dje informerar ingenj\u00f6rerna hur robotarna skall ers\u00e4tta m\u00e4nniskoarbetskraften. De mest positiva tror att en ny automatisering av fabrikerna bara f\u00f6r gott med sig. F\u00f6retag som tidigare utlokaliserat sin produktion till billigare l\u00e4nder kommer tillbaka hem. De kan flytta fabriken fr\u00e5n Kina, Indien och Thailand till hemlandet och ist\u00e4llet l\u00e5ta robotarna g\u00f6ra arbetet dygnet runt. Det \u00e4r billigare, l\u00e4ttare att \u00f6vervaka och n\u00e4stintill kostnadsfritt (om man d\u00e5 bortser fr\u00e5n de hundratusentals m\u00e4nniskor som m\u00f6jligtvis skulle bli arbetsl\u00f6sa i de l\u00e4nder d\u00e4r fabrikerna st\u00e4ngs). De som ser glaset som halvtomt ser massarbetsl\u00f6shet som en del av den digitala framtiden. De som ser glaset som halvfullt menar att den digitala revolutionen inte skapar massarbetsl\u00f6shet. Om den d\u00e4remot infinner sig, d\u00e5 \u00e4r det fr\u00e4mst f\u00f6ljden av att m\u00e4nniskor inte anpassat sig till det nya digitala samh\u00e4llet. De som g\u00e4rna utbildar sig och kan anamma kreativt digitalt t\u00e4nkande \u00f6verlever, de \u00f6vriga \u00e4r samh\u00e4llets nya \u201dobesuttna\u201d.<\/p>\n
N\u00e4r industrialiseringen tog fart s\u00e5 var jorden en o\u00e4ndlig resurs. Nu vet vi b\u00e4ttre. Med digitaliseringen s\u00e5 blir ist\u00e4llet tekniken den nya o\u00e4ndliga resursen. Och s\u00e5 l\u00e4nge tekniken finns i en dimension m\u00e4nniskan skapat, det nya molnet, s\u00e5 \u00e4r den o\u00e4ndlig. Industrialiseringen blev aldrig ett v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande koncept f\u00f6r framg\u00e5ng, alla l\u00e4nder utvecklades aldrig till samma grad. Nu hoppas d\u00e4remot desto fler att digitaliseringen kan demokratisera v\u00e4rlden och ge lika m\u00f6jligheter \u00e5t alla. P\u00e5 pappret ser det bra ut. I Afrika saknar m\u00e5nga de mest grundl\u00e4ggande n\u00f6dv\u00e4ndigheterna, men redan f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan fanns det flera aktiva mobiltelefoner i Afrika \u00e4n i Nordamerika. S\u00e5ledes ser framtiden \u00e4ven i de soligaste delarna av Afrika ljus ut. Glaset \u00e4r halvfullt.<\/p>\n
Digitaliseringen presenteras som framtidens r\u00e4ddning och marknadsf\u00f6ringen av den \u00e4r dess livlina. Ju mer vi pratar om den desto sj\u00e4lvklarare blir den. Digitaliseringen av samh\u00e4llet skapar f\u00f6rhoppningar om en ny, b\u00e4ttre, mera j\u00e4mlik och r\u00e4ttvisare framtid. Det \u00e4r It-bubblan i nytt format. Och Finlands roll \u00e4r att g\u00e5 i br\u00e4schen f\u00f6r den h\u00e4r nya globala identiteten. Vi skapar inte bara ett nytt Finland, vi bidrar till en global utveckling. N\u00e4r vi under efterkrigstiden hoppade p\u00e5 ett t\u00e5g i rullning, \u00e4r vi nu i verkstaden och mekar f\u00f6r fulla muggar. Vi t\u00e4nker g\u00e4rna p\u00e5 Finland som synonymt Cleantech och \u00e4n flera str\u00e4var efter att g\u00f6ra Finland synonymt med digitalisering.<\/p>\n
Vid \u00e4mnet historia vid \u00c5bo Akademi funderar vi \u00f6ver den globala historien, den som varit. Men jag kan inget annat \u00e4n fascineras av framtidens globala historia. Vad h\u00e4nder n\u00e4r automatiseringen kommer till l\u00e4nder som Bangladesh, Indien och Kina? N\u00e4r robotarna kommer, har de nya arbetsl\u00f6sa fabriksarbetarna i dessa l\u00e4nder samma m\u00f6jlighet som sina digitala br\u00f6der i Finland? Kommer vi i framtiden att ha en obemannad digitaliserad v\u00e4rld och en halvt uppkopplad analog v\u00e4rld?<\/p>\n
Afrika industrialiserades inte likt v\u00e4stv\u00e4rlden \u00e4ven om kolonialmakterna installerade j\u00e4rnv\u00e4gen och elektriciteten. Men redan nu klappar vi oss sj\u00e4lva p\u00e5 ryggen f\u00f6r att den globala marknaden gett Afrika mobiltelefoner och Facebookgrundaren Mark Zuckerberg vill sprida internet till de mest sv\u00e5r\u00e5tkomliga delarna av Afrika. Den digitala revolutionen ger d\u00e4rmed skenet av att vara i full g\u00e5ng. En dans p\u00e5 rosor utan taggar. Vi \u00e4r inte d\u00e4r \u00e4n, men jag tror att vi i framtiden kommer att se allt st\u00f6rre klyftor mellan \u00f6st och v\u00e4st samt nord och syd. Den digitala v\u00e4rlden och ”resten”. Ve och fasa att inte kunna vara uppkopplad p\u00e5 utlandsresan. S\u00e5 l\u00e4nge som vi lever mitt i digitaliseringsprocessen borde vi g\u00f6ra s\u00e5 mycket vi kan f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 dess framtida konsekvenser. Jag menar att det \u00e4r genom att analysera den historiska utvecklingen fr\u00e5n dagens perspektiv som vi kan f\u00f6rst\u00e5 digitaliseringens verkliga p\u00e5verkan p\u00e5 framtiden. Varf\u00f6r kommer den globala digitala revolutionen att misslyckas p\u00e5 samma s\u00e4tt som industrialiseringen aldrig gjorde alla l\u00e4nder rika och demokratiska? Teknikutveckling i all \u00e4ra, men digitaliseringen r\u00e4ddar inte v\u00e4rlden, det g\u00f6r m\u00e4nniskan.<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
N\u00e4r Finland f\u00f6r dryga 100 \u00e5r sedan blev sj\u00e4lvst\u00e4ndigt s\u00e5 var det inte klart hur den nya staten skulle formas. Under den f\u00f6rsta tiden av v\u00e5r sj\u00e4lvst\u00e4ndighet utbyttes regeringarna flitigt, men det som s\u00e5g ut som ett otyglat kaos lades grunden f\u00f6r det demokratiska Finland. Det gjordes stora reformer inom jord- och skogsbruket. Torparlagen f\u00f6r\u00e4ndrade […]<\/p>\n","protected":false},"author":396,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[135,149,141,142,1],"tags":[],"class_list":["post-622","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-afrika","category-europa","category-finland","category-globalhistoria","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/622","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/396"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=622"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/622\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":913,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/622\/revisions\/913"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=622"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=622"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=622"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}