{"id":633,"date":"2016-10-24T17:04:53","date_gmt":"2016-10-24T17:04:53","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=633"},"modified":"2019-03-07T09:59:09","modified_gmt":"2019-03-07T07:59:09","slug":"statyer-och-historiepolitik-i-ryssland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2016\/10\/24\/statyer-och-historiepolitik-i-ryssland\/","title":{"rendered":"Statyer och historiepolitik i Ryssland"},"content":{"rendered":"

av Sune Jungar<\/p>\n

Historiska statyer och minnesm\u00e4rken kan vara symboliskt laddade med m\u00e5nga betydelser. Under de senaste veckorna har vi l\u00e4st om huru en minnesplatta \u00f6ver Mannerheim i St. Petersburg gett upphov till motstridiga reaktioner. Efter att den varit utsatt f\u00f6r vandalism besl\u00f6t de som satt upp den, d.v.s. kretsar n\u00e4ra den ryska regimen, att avl\u00e4gsna den.<\/p>\n

<\/p>\n

Historien har i dagens Ryssland en relevans som aldrig f\u00f6rr. Putin anv\u00e4nder sig flitigt av historiska argument f\u00f6r att legitimera sin politik. Han har visat ett osedvanligt intresse f\u00f6r bl.a. utvecklingen av nya l\u00e4romedel f\u00f6r skolornas historieundervisning o.s.v. Rysslands historia, allt vad landet uppn\u00e5tt i det f\u00f6rflutna, \u00e4r den viktigaste byggstenen i ryssarnas nationella identitet, och f\u00f6ljdriktigt ett centralt inslag i uppfostran till patriotism. H\u00e4r har det stora fosterl\u00e4ndska kriget, d.v.s. segern \u00f6ver Hitler-Tyskland, en alldeles s\u00e4rskild roll. Den har tidigare behandlats i bloggar h\u00e4r (Petersson\/Wassholm)<\/a>.<\/p>\n

En viktig roll i vad vi kunde kalla historiepolitiken i Ryssland \u00e4r etableringen av statyer och minnesm\u00e4rken. Den ryska forskaren Olga Malinova<\/a> talar i sin bok Aktual\u00b4noe prosjloe<\/em>(Det aktuella f\u00f6rflutna) om symbolpolitiken.<\/p>\n

Det \u00e4r i\u00f6gonenfallande huru m\u00e5nga nya Stalin-statyer som p\u00e5 sistone rests i olika delar av Ryssland. De \u00e4r kanske inte sanktionerade av Kreml men vittnar om att det i folkets djupa led finns en Stalin-nostalgi, ett behov av en stark ledare. Folket rev \u00e5r 1991 ner statyn \u00f6ver Felix Dzerzjinskij, den f\u00f6rsta chefen f\u00f6r bolsjevikernas hemliga polis Tjekan, men det har gjorts upprepade f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5 den tillbaks till torget utanf\u00f6r Lubjanka \u2013 tillsvidare utan resultat.<\/p>\n

Under den senaste tiden \u00e4r det tv\u00e5 andra statyprojekt som v\u00e4ckt stor uppm\u00e4rksamhet: en staty \u00f6ver Ivan IV Groznij (den f\u00f6rskr\u00e4cklige), Rysslands f\u00f6rste tsar (1533-1598) och den andra av furst Vladimir som kristnade ryssarna f\u00f6r \u00f6ver 1000 \u00e5r sedan.<\/p>\n

I mitten av oktober detta \u00e5r avt\u00e4cktes i staden Orel, omkring 360 km sydost om Moskva, en ryttarstaty av Ivan IV, 8 meter h\u00f6g med Ivan b\u00e4rande ett kors i ena handen och ett sv\u00e4rd i den andra. Orel grundades av honom \u00e5r 1566. Ivan har varit en omstridd person i rysk historia, f\u00f6r t.ex. Stalin var han n\u00e5got av en idol. Han \u00e4r k\u00e4nd som en tyrann, ut\u00f6vare av ett skr\u00e4ckv\u00e4lde med hj\u00e4lp av sitt eget livgarde, de s.k. opritjniki. I sina f\u00f6rs\u00f6k att centralisera makten till Moskva masskrerade han tusental m\u00e4nniskor i Novgorod. Men samtidigt l\u00e4mnade han efter dig ett starkt och territoriellt betydligt st\u00f6rre rike. P.g. av sin renomme\u00b4 som m\u00f6rdare och maktmissbrukare har han tidigare inte beg\u00e5vats med n\u00e5got minnesm\u00e4rke. Han finns t.ex. inte med p\u00e5 det k\u00e4nda Tusen\u00e5rsmonumentet fr\u00e5n 1862 i Novgorod d\u00e4r olika gestalter i Rysslands tusen\u00e5riga historia avbildas.<\/p>\n

Statyn i Orel har v\u00e4ckt ett ramaskri och en v\u00e5g av protester, framf\u00f6r allt bland mera liberalt sinnade personer. Ocks\u00e5 bland m\u00e5nga historiker. Hos andra har den mottagits med entusiasm. Kulturministern Medinskij kunde inte n\u00e4rvara vid avt\u00e4ckningen men han hade s\u00e4nt sin h\u00e4lsning. Ocks\u00e5 en representant f\u00f6r den ryska kyrkan var n\u00e4rvarande, v\u00e4lsignade och st\u00e4nkte vigvatten. Moskva-universitetets rektor skickade gratulationer och konstaterade bla. \u201dI det ryska rikets historia \u00e4r uttryckligen Ivan IV en av symbolerna f\u00f6r den ryska statsmakten och hans regeringstid \u00e4r skriven med gyllene bokst\u00e4ver i v\u00e5rt f\u00e4derneslands historia\u201d.<\/p>\n

Filmregiss\u00f6ren Pavel Lungin som sj\u00e4lv gjort en film om Ivan Groznyj (Tsar, \u00e5r 2009) tycker att rehabiliteringen av Ivan \u00e4r skr\u00e4mmande och fr\u00e5gar sig om ryssarna blivit galna. M\u00e5nga ser omv\u00e4rderingen av Ivan IV som en spegling av dagens situation: Rysslands behov av en stark ledare, of\u00f6rsonlig mot yttre och inre fiender.<\/p>\n

Tanken p\u00e5 en staty \u00f6ver furst Vladmir i Moskva aktualiserades tydligen i sambniad med konflikten med Ukraina och er\u00f6vringen av Krim.Volodymyr har ju l\u00e4nge st\u00e5tt staty i Kiev d\u00e4r han var furste \u00f6ver Kiev-Rus och l\u00e4t d\u00f6pa \u00f6stslaverna \u00e5r 988. Putin legitimerade er\u00f6vringen av Krim med att Krim f\u00f6r ryssarna \u00e4r helig mark p\u00e5 samma s\u00e4tt som Tempelberget i Jerusalem f\u00f6r judarna. Det var p\u00e5 Krim som Vladimir d\u00f6ptes innan han h\u00e4mtade kristendomen till Ryssland.<\/p>\n

Att en j\u00e4ttestaty av Vladimir nu skall resas i det centrala Moskva \u00e4r en politisk markering. S\u00e5 h\u00e4r skriver en rysk historiker: \u201dDet \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att visa att den verkliga arvtagaren till Kiev-Rus inte \u00e4r staten med huvudstad i Kiev, utan staten med huvudstad i Moskva\u201d. Och han konstaterar att Vladimir inte allts h\u00f6r hemma i Moskva, har aldrig varit d\u00e4r, och n\u00e5got Moskva fanns \u00f6verhuvudtaget inte n\u00e4r han levde.<\/p>\n

Det har varit ett problem att hitta en l\u00e4mplig plats f\u00f6r. Ursprungligen skulle den placeras p\u00e5 Sparvbergen i n\u00e4rheten av universitet (Stalin-skyskrapan) p\u00e5 en utsiktsplats h\u00f6gt \u00f6ver Moskva-floden med en vidunderlig utsikt \u00f6ver staden. Planen att resa en 25 meter h\u00f6g staty i den milj\u00f6n v\u00e4ckte massiva protester. Och nu har man beslutat sig f\u00f6r Borovitskaja torget i n\u00e4rheten av Kreml. Statyn monterades p\u00e5 sin plats i mitten av oktober. Den h\u00f6gtidliga avt\u00e4ckningen skall \u00e4ga rum p\u00e5 Den nationella enighetens dag den 4 november. Det h\u00e4r \u00e4r en festdag som firades f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5r 2005.<\/p>\n

Det blir sp\u00e4nnande att f\u00f6lja med den fortsatta historiepolitiken i Ryssland. Vi l\u00e4r nog snart f\u00e5 bl.a. flera Ivan-statyer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

av Sune Jungar Historiska statyer och minnesm\u00e4rken kan vara symboliskt laddade med m\u00e5nga betydelser. Under de senaste veckorna har vi l\u00e4st om huru en minnesplatta \u00f6ver Mannerheim i St. Petersburg gett upphov till motstridiga reaktioner. Efter att den varit utsatt f\u00f6r vandalism besl\u00f6t de som satt upp den, d.v.s. kretsar n\u00e4ra den ryska regimen, att […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[148,344,345,1,137,285],"tags":[],"class_list":["post-633","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-2000-tal","category-historiebruk","category-historiepolitik","category-okategoriserade","category-ryssland","category-samtidshistoria"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/633","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=633"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/633\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":912,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/633\/revisions\/912"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=633"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=633"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=633"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}