…eller n\u00e5gra tankar kring behovet och n\u00f6dv\u00e4ndigheten att veta mera f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6r att kunna handla i dag.<\/p>\n
Jag \u00e5h\u00f6rde i g\u00e5r p\u00e5 Africa Days vid H\u00f6gskolan Dalarna en mycket inspirerande keynote f\u00f6rel\u00e4sning av Henning Melbe<\/a>r, emeritusdirekt\u00f6r f\u00f6r Dag Hammarski\u00f6ld stiftelsen och tidigare forskningsdirekt\u00f6r f\u00f6r Nordiska Afrikainstitutet. Henning Melber framh\u00e4vde skillnaden mellan \u2019African Studies\u2019 och \u2019Africa Studies\u2019 \u2013 i det f\u00f6rra borde det vara afrikanska akt\u00f6rer \u2013 forskare, akademiker och aktivister \u2013 som engagerar sig med och om den afrikanska kontinenten, dess inv\u00e5nare och milj\u00f6er. I det senare ing\u00e5r i denna kritiska massa \u00e4ven vi utomst\u00e5ende akt\u00f6rer som forskar om och i Afrika.<\/p>\n I diskussionen efter\u00e5t p\u00e5pekade jag \u00e5t Henning att skillnaden fungerar p\u00e5 engelska men inte p\u00e5 tyska eller svenska. P\u00e5 tyska l\u00e5ter ”Afrikanische Studien” krystat, likas\u00e5 p\u00e5 svenska (afrikanska studier) d\u00e4remot fungerar det p\u00e5 finska (Afrikan tutkimus). Det l\u00e5ter kanske i dina \u00f6ron som enbart en lek med ord och semantik men s\u00e5 beh\u00f6ver det n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inte vara.<\/p>\n Skillnaden mellan \u2019African\u2019 och \u2019Africa\u2019 avsl\u00f6jar n\u00e4mligen det komplicerade f\u00f6rh\u00e5llande som finns mellan Afrika och Europa. Det att v\u00e5ra magister- och doktorsprogram heter African Studies blottl\u00e4gger ett kolonialt f\u00f6rflutet och f\u00f6rh\u00e5llande till den afrikanska kontinenten. F\u00f6r i v\u00e4stv\u00e4rldens African Studies Programmes (som f\u00f6r den delen finns numera \u00e4ven i Indien, Kina och Japan; d\u00e4rom en annan g\u00e5ng\u2026) \u00e4r det (som oftast) vi vithyade som \u00e4r experterna och ber\u00e4ttar om och l\u00e4gger ut texten hur Afrika har varit, varf\u00f6r ingenting fungerar (visst g\u00f6r det!), varf\u00f6r kontinenten hungrar (en mera komplicerad historia, \u00e4ven om denna skall jag \u00e5terkomma) och hur den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen egentligen borde vara. P\u00e5 tyska\/Afrikastudien eller svenska\/Afrikastudier \u00e4r denna kolonisering mindre markant och det finns ett l\u00e4ngre avst\u00e5nd mellan oss och dem, Europa och Afrika. I likhet med Henning Melber pl\u00e4derar jag f\u00f6r att a) vara medveten om denna akademiska kolonisering, b) motverka den genom att g\u00e5 i dialog med afrikanska kolleger, och c) g\u00f6ra som Robert Chambers uppmanade oss redan p\u00e5 1980-talet: Putting the Last First<\/em> = s\u00e4tt Afrika i centrum.<\/p>\n F\u00f6r om du inte har m\u00e4rkt det s\u00e5 har det intr\u00e4ffat ett paradigmskifte i Europa. I b\u00f6rjan av oktober gjorde f\u00f6rbundskansler Angela Merkel en rundresa i Afrika. Inte f\u00f6r att fly br\u00e5k och besv\u00e4r p\u00e5 hemmafronten och i Bryssel utan f\u00f6r att initiera ett nytt strategiskt partnerskap med Afrika. \u201dWenn wir deutsche Interessen verfolgen wollen, m\u00fcsen wir realistischer weise sagen, dass auch das Wohl Afrikas im deutschen Interesse liegt\u201d (Die Zeit<\/em> 13.10.2016, s. 8) kunde \u00f6vers\u00e4ttas som att det ligger i s\u00e5v\u00e4l Finlands som Europas intresse att fr\u00e4mja Afrikas ekonomiska, sociala och politiska utveckling s\u00e5 att grundorsakerna till varf\u00f6r m\u00e4nniskor i Afrika fattar beslut om att s\u00f6ka sin lycka och framtid i Europa \u2013 fattigdom och arbetsl\u00f6shet i fr\u00e4msta hand \u2013 avl\u00e4gsnas.<\/p>\n Merkel menar allvar. Hennes Afrikastrategi \u00e4r en forts\u00e4ttning p\u00e5 hennes strategi att hitta en l\u00f6sning p\u00e5 den p\u00e5g\u00e5ende flyktingkrisen. Dock med en skillnad: Syrienkonflikten kr\u00e4ver en annan l\u00f6sning \u00e4n flyktingfr\u00e5gan per se. Ty i den senare handlar det huvudsakligen om m\u00e4nniskor fr\u00e5n Afrika s\u00f6der om Sahara som s\u00f6ker att komma till Europa via Medelhavsrutten. F\u00f6r att l\u00f6sa detta problem m\u00e5ste vi \u2013 Europa \u2013 investera i Afrikas framtid. Eller, som Merkels nya Afrikar\u00e5dgivare Paul Collier (jo, just han \u2013 Afrikaexperten och Oxfordprofessorn som skrivit boken Exodus: How Migration is Chaning Our World<\/em> [2013, l\u00e4s om den i t.ex. Ivar Arpis recension<\/a>) understryker: vi m\u00e5ste m\u00f6ta Afrika p\u00e5 \u00f6gonh\u00f6jd och respekt ty endast afrikanerna sj\u00e4lva kan r\u00e4dda sin kontinent (Die Zeit 13.10.2016, s. 7).<\/p>\n Vad inneb\u00e4r detta f\u00f6r oss? F\u00f6r det f\u00f6rsta m\u00e5ste vi bli medvetna om att Europas framtid beror p\u00e5 Afrika. F\u00f6r det andra att Afrika \u00e4r en del av Europa. F\u00f6r det tredje att Afrika finns i Europa. M\u00f6tet p\u00e5 \u00f6gonh\u00f6jd inneb\u00e4r j\u00e4mlikhet och \u00f6msesidig respekt. Att Afrika \u00e4r en del av Europa inneb\u00e4r en kritisk rannsakning: varf\u00f6r f\u00e5r EU-tr\u00e5lare t\u00f6mma fiskevattnen utanf\u00f6r Senegal? Varf\u00f6r dumpar EU tomater i Ghana? I Senegal blir fiskarna utan arbete, i Ghana ruttnar tomaterna p\u00e5 \u00e5krarna f\u00f6r att det \u00e4r dyrare att konservera dem i den (sedan l\u00e4nge) nedlagda konservfabriken \u00e4n att importera billiga Made in EU<\/em> konservburkar med krossade tomater och tomatpur\u00e9. Att Afrika finns i Europa inneb\u00e4r att den afrikanska diasporan blir en del av den europeiska ber\u00e4ttelsen och vardagen och berikar kontinenten genom att den blottl\u00e4gger vad vi egentligen redan \u00e4r: hybrider och kreoler.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" …eller n\u00e5gra tankar kring behovet och n\u00f6dv\u00e4ndigheten att veta mera f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6r att kunna handla i dag. Jag \u00e5h\u00f6rde i g\u00e5r p\u00e5 Africa Days vid H\u00f6gskolan Dalarna en mycket inspirerande keynote f\u00f6rel\u00e4sning av Henning Melber, emeritusdirekt\u00f6r f\u00f6r Dag Hammarski\u00f6ld stiftelsen och tidigare forskningsdirekt\u00f6r f\u00f6r Nordiska Afrikainstitutet.<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[148,135,149],"tags":[],"class_list":["post-638","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-2000-tal","category-afrika","category-europa"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/638","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=638"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/638\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":911,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/638\/revisions\/911"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=638"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=638"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=638"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}