{"id":649,"date":"2016-11-09T12:52:02","date_gmt":"2016-11-09T12:52:02","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=649"},"modified":"2019-03-07T09:57:39","modified_gmt":"2019-03-07T07:57:39","slug":"globala-rum-under-mellankrigstiden-interklubbarna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2016\/11\/09\/globala-rum-under-mellankrigstiden-interklubbarna\/","title":{"rendered":"Globala rum under mellankrigstiden: Interklubbarna"},"content":{"rendered":"

Den finska statspolisen (VALPO; fram till \u00e5r 1936 Detektiva centralpolisen) mottog i september 1937 en utredning om Die Internationale der Seefahrer und Hafenarbeiter<\/em> som sammanst\u00e4llts av de tyska s\u00e4kerhetsmyndigheterna. Organisationen var inte n\u00e5gon ok\u00e4nd akt\u00f6r. B\u00e5de i Finland och i Sverige hade organisationen v\u00e4ckt s\u00e4kerhetsmyndigheternas intresse redan under tidigt 1930-tal, inte minst i Finland efter att riksdagen genomdrivit de s.k. kommunistlagarna 1930 varigenom kommunisternas offentliga verksamhet f\u00f6rklarades illegal. Die Internationale der Seefahrer und Hafenarbeiter (ISH) eller Sj\u00f6fararnas och hamnarbetarnas international som den hette p\u00e5 svenska hade grundats 1930 och lanserades som transportarbetarnas kampinternational med ambitionen att etablera sig som en global radikal fackf\u00f6reningstakorganisation. (Den var underst\u00e4lld R\u00f6da fackf\u00f6reningsinternationalen eller RFI med s\u00e4te i Moskva och uppl\u00f6stes redan 1937, men det \u00e4r en annan historia\u2026)<\/p>\n

<\/p>\n

Den centrala enheten i ISH:s verksamhet bland sj\u00f6m\u00e4nnen var de s\u00e5 kallade Internationella Sj\u00f6mansklubbarna eller Interklubbarna. Ett par av dessa hade redan grundats p\u00e5 1920-talet som Transportarbetarnas Internationella Propaganda- och Aktionskommitt\u00e9s (TIPAK) hamnbyr\u00e5er. Efter grundandet av ISH i oktober 1930 genomf\u00f6rdes en omfattande reorganisering av Interklubbarna. De flesta Interklubbarna existerade endast under korta perioder, endast ett f\u00e5tal av dem l\u00e4ngre \u00e4n tio \u00e5r. Under ISH:s aktiva fas var omkring 47 Interklubbar samtidigt operativa och bildade ett globalt n\u00e4tverk. Endast i Sovjetunionen och i Tyskland fanns det Interklubbar i alla betydelsefulla hamnst\u00e4der. Interklubben i Leningrad var den \u00e4ldsta, den hade grundats redan 1922 och dess verksamhetsformer kom att bli f\u00f6rebilden f\u00f6r de \u00f6vriga Interklubbarna. De sovjetiska Interklubbarna hade dock en klar nackdel: handeln till Sovjetunionen var inte omfattande, de sovjetiska hamnarna anl\u00f6ptes endast i begr\u00e4nsad omfattning av icke-sovjetiska fartyg och kaptenerna som anl\u00f6pte sovjetiska hamnar gjorde sitt yttersta med att f\u00f6rhindra att manskapet skulle f\u00e5 bes\u00f6ka bolsjevikiska propagandacentraler. I och med grundandet av Interklubbar utanf\u00f6r Sovjetunionen \u00e4ndrades dock situationen. Medan kommunisternas verksamhet var begr\u00e4nsad i de st\u00f6rre sj\u00f6transportnationerna, s\u00e5som Storbritannien och USA, kom det tyska kommunistiska partiet att bli ett massparti och kommunisterna fick \u00e4ven ett starkt fotf\u00e4ste bland de tyska sj\u00f6transportarbetarna. Till skillnad fr\u00e5n Storbritannien eller Frankrike kunde kommunisterna verka legalt i Tyskland vilket \u00e4r en f\u00f6rklaring till att Interklubben i Hamburg kom att bli den centrala noden i b\u00e5de TIPAK:s och ISH:s globala n\u00e4tverk.<\/p>\n

De Internationella Sj\u00f6mansklubbarna var m\u00e5ngfacetterade och komplexa enheter. De utgjorde lokala, \u00f6ppna och synliga noder i ett globalt och transnationellt offentligt n\u00e4tverk. Listorna p\u00e5 Interklubbarna och deras adresser publicerades i de olika tidskrifterna och publikationerna som gavs ut av ISH:s nationella sektioner och var d\u00e4rmed tillg\u00e4ngliga f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l sj\u00f6m\u00e4nnen som myndigheterna. Utsmyckningen av klubbhusens exteri\u00f6rer vittnade om att det var fr\u00e5ga om radikala, r\u00f6da rum, s\u00e5som var fallet i Hamburg eller Esbjerg. \u00c4ven interi\u00f6rerna vittnade om samma inriktning: planscher och affischer med radikala och politiska slagord och budskap, upprop undertecknade av kommunistiska oppositionsenheter, samt portr\u00e4tt av Lenin. Framme p\u00e5 borden l\u00e5g radikala fackf\u00f6reningstidskrifter p\u00e5 olika spr\u00e5k, i bok- och tidskriftshyllorna fanns ISH:s och RFI:s olika publikationer. Budskapet var klart politiskt och uppenbar f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l anv\u00e4ndare som \u00f6vervakare.<\/p>\n

Interklubbarna skulle vara \u00f6ppna rum och vara l\u00e4tt tillg\u00e4ngliga f\u00f6r sj\u00f6m\u00e4n. S\u00e5v\u00e4l hamnbyr\u00e5erna som sj\u00f6mansklubbarna skulle utg\u00f6ra \u2019agitations- och propagandacentraler\u2019 vars syfte var att sprida det kommunistiska budskapet bland sj\u00f6m\u00e4nnen, organisera kommunistiska eller v\u00e4nsterradikala sj\u00f6m\u00e4n i sj\u00f6mansceller ombord p\u00e5 fartygen, motverka de kristliga sj\u00f6manshemmens, sj\u00f6mansmissionernas och de reformistiska (socialdemokratiska) sj\u00f6transportarbetarfackledarna falska budskap och bist\u00e5 sj\u00f6m\u00e4nnen i deras str\u00e4van att f\u00f6rb\u00e4ttra sina arbets- och l\u00f6nef\u00f6rh\u00e5llanden. M\u00e5ls\u00e4ttningen deklarerades \u00f6ppet och klubbarnas radikala inriktning var k\u00e4nd f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l m\u00e5lgruppen som myndigheterna: \u201dS\u00f8mand! Naar I kommer til en Havn, saa gaa til S\u00f8mandsklubbens Lokaler! Klassebevidste S\u00f8mand gar ikke til Havne-’missionerne’, men tr\u00e6ffer kammerater i de internationale klubber. [\u2026] Vil du have L\u00e6sestof med til s\u00f8s, kom da op u klubben og faa en Pakke med, naar du skal ombord.\u201d (Laternen<\/em> 2:6, 1927.) I Australien s\u00e5gs klubbarna med oblida \u00f6gon av myndigheterna och sj\u00f6fartsunionen som \u2013 med r\u00e4tta \u2013 varnade att de inte var n\u00e5got annat \u00e4n den RFI:s f\u00f6rt\u00e4ckta agitationsn\u00e4sten D\u00e4rf\u00f6r kunde de endast inr\u00e4ttas p\u00e5 orter d\u00e4r kommunisterna kunde verka (relativt) fritt och legalt. Sp\u00e4nningen mellan kommunisternas aktivitet och myndigheterna inst\u00e4llning till denna satte dock gr\u00e4nser f\u00f6r klubbarnas verkningsm\u00f6jligheter. Vid tidpunkter av politisk och facklig kamp, framf\u00f6r allt under strejkaktioner, utsattes klubbarna f\u00f6r polisraider, s\u00e5som var fallet i Hamburg under den tyska sj\u00f6fartsstrejken i oktober 1931 eller i G\u00f6teborg under den svenska sj\u00f6fartsstrejken v\u00e5ren 1933.<\/p>\n

Interklubbarnas verksamhet riktade sig till s\u00e5v\u00e4l utl\u00e4ndska som inhemska sj\u00f6m\u00e4n. D\u00e4rf\u00f6r skulle de vara strategiskt placerade, helst n\u00e4ra hamnen eller i hamn- och sj\u00f6arbetarnas kvarter s\u00e5 att sj\u00f6m\u00e4nnen hade m\u00f6jlighet att bes\u00f6ka klubbarna under sin fritid eller permission. Endast i ett f\u00e5tal fall hade den lokala gruppen r\u00e5d med att k\u00f6pa en lokal eller till och med ett hus, s\u00e5som var fallet i Hamburg. Vanligare var dock att klubben organiserades i hyreslokaler vilket var fallet i de skandinaviska l\u00e4nderna. Detta innebar att klubbens l\u00e4ge \u00e4ven dikterades av hyresl\u00e4get i och med att de flesta Interklubbarna inte hade r\u00e5d med att betala h\u00f6ga hyror f\u00f6r sina lokaler.<\/p>\n

Interklubben var sj\u00f6m\u00e4nnens eget rum, organiserat av dem sj\u00e4lva, inte av partiet, sj\u00f6manspr\u00e4sterna eller redarna. D\u00e4rmed skulle de utg\u00f6ra gr\u00e4ns\u00f6verskridande rum som riktade sig till s\u00e5v\u00e4l radikala som oorganiserade och\u00a0arbetsl\u00f6sa sj\u00f6m\u00e4n. Klubbarna var \u00e4ven samlingsorter f\u00f6r st\u00f6dverksamheten under strejkaktioner. Under den svenska sj\u00f6fartsstrejken i mars 1933 var Interklubben p\u00e5 Hornsgatan strejkledningens huvudkvarter i Stockholm; h\u00e4r sammankom \u00e4ven Internationella Arbetarhj\u00e4lpens Solidaritetsutskott f\u00f6r att grunda kommitt\u00e9er som skulle samla in kl\u00e4der och underst\u00f6d f\u00f6r de strejkande. Myndigheterna och borgerliga kretsar d\u00e4remot utm\u00e5lade klubbarna i fr\u00e4msta hand som subversiva agitationsrum dit sj\u00f6m\u00e4n lockades med ett till synes apolitiskt kulturellt och socialt program.<\/p>\n

Efter nazisternas makt\u00f6vertagande och f\u00f6rbudet mot kommunistisk verksamhet i Tyskland i februari\/mars 1933 blev de skandinaviska Interklubbarna, framf\u00f6r allt de i K\u00f6penhamn och Stockholm, transnationella motrum d\u00e4r politiska flyktingar fr\u00e5n Tyskland s\u00f6kte att uppvigla och engagera tyska och andra sj\u00f6m\u00e4n i kampen mot nazisterna och fascisterna. Oftast f\u00f6rde de en ’semi-legal’ tillvaro under fingerade identiteter och f\u00f6rfalskade pass. Ur myndigheternas \u00f6gon sysslade de med illegal agitation, framf\u00f6r allt om det framstod att de hade kopplingar till Komintern och Moskva.<\/p>\n

Tv\u00e5 parallella ber\u00e4ttelser utkristalliseras av Interklubbarnas verksamhet genom en rumslig l\u00e4sning. Den ena \u00e4r myndigheternas negativa och relativt passiva, den andra de radikala sj\u00f6m\u00e4nnens och ISH:s positivt-aktiva. Myndigheterna s\u00f6kte att \u00f6vervaka dessa rum genom att s\u00e4nda tjallare och informanter till sammantr\u00e4den eller l\u00e5ta polispatruller h\u00e5lla ett vakande \u00f6ga \u00f6ver vem som frekventerade klubbarna. ISH:s och de lokala radikala sj\u00f6m\u00e4nnen ambitioner var \u00e5 andra sidan att Interklubbarna skulle vara tillg\u00e4ngliga och \u00f6ppna m\u00f6tesplatser. Sj\u00f6m\u00e4nnen uppmanades att bes\u00f6ka klubbarna, de skulle vara samlings- och vistelserum f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l sj\u00f6m\u00e4n p\u00e5 genomresa som arbetsl\u00f6sa eller strandsatta dito. I tidskriften Majakas<\/em> (3:4, 1932) kritiserades apolitiska och apatiska sj\u00f6m\u00e4n som sl\u00f6sar bort sin fritid \u2013 varf\u00f6r skulle kaptenen vara orolig med ett s\u00e5dant manskap? Budskapet var tydligt: sj\u00f6man, f\u00f6lj med till Interklubben!<\/p>\n

En b\u00e4rande tong\u00e5ng i s\u00e5v\u00e4l i den radikala h\u00f6gerns och den moderata borgerlighetens som i socialdemokraternas och socialisternas framst\u00e4llningar i Sverige var att Interklubbarna var syndiga frizoner som lockade med spritorgier och \u00f6vriga f\u00f6rlustelser. \u201dPundflaskan gick ronden och kvinnorna dansa nakna,\u201d basunerade\u00a0 nazisternas tidning Svenska rikstidningen<\/em> i mars 1934 i sin kampanj f\u00f6r att svartm\u00e5la Interklubben i Stockholm. Politiska diskussioner och dans stod p\u00e5 klubbens officiella program medan efterfesterna p\u00e5stod man att urartade till \u201dorgier av sk\u00f6rlevnad och superier\u201d. M\u00e5ngen godtrogen sj\u00f6man sades ha fallit f\u00f6r frestelsen att bes\u00f6ka klubben och fallit f\u00f6r den kommunistiska l\u00e4ran. Dessutom varnade man f\u00f6r att klubben blivit tillh\u00e5ll f\u00f6r allehanda inhemska och \u2013 \u00e4n v\u00e4rre \u2013 utl\u00e4ndska subversiva element, speciellt ryska kommunister.<\/p>\n

Polisens \u00f6vergrepp, framf\u00f6r allt deras raider mot Interklubbarna framst\u00e4lldes i den kommunistiska pressen som myndigheternas och kapitalisternas str\u00e4van att motverka klasskampen. Raiden mot Interklubben i Stockholm den 2 februari 1934 sammankopplades med den undantagslagstiftning som den svenska riksdagen h\u00f6ll p\u00e5 att utarbeta: \u201dMeningen \u00e4r att ge poliskosackerna fria h\u00e4nder att \u00f6verfalla arbetarorganisationerna och deras lokaler, d.v.s. i de fall d\u00e4r dessa organisationer riktar sig mot kapitalismen och dess profithunger,\u201d varnade Hamn- och Sj\u00f6prolet\u00e4ren<\/em> (2\/1934) och konstaterade att de 70 \u201dpoliskosackerna och ochranam\u00e4n\u201d som stormade klubben inte hittade n\u00e5got annat \u00e4n \u201dmedlemsmatrikeln som \u00e4r tillg\u00e4nglig f\u00f6r vem som helst, n\u00e5gra flygblad och broschyrer, samt en p\u00e4rm med besvarad post!\u201d Av de ber\u00f6mda sprit- och vapeng\u00f6mmorna som den borgerliga pressen varit \u00f6vertygade om att skulle uppt\u00e4ckas fanns det d\u00e4remot intet sp\u00e5r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den finska statspolisen (VALPO; fram till \u00e5r 1936 Detektiva centralpolisen) mottog i september 1937 en utredning om Die Internationale der Seefahrer und Hafenarbeiter som sammanst\u00e4llts av de tyska s\u00e4kerhetsmyndigheterna. Organisationen var inte n\u00e5gon ok\u00e4nd akt\u00f6r. B\u00e5de i Finland och i Sverige hade organisationen v\u00e4ckt s\u00e4kerhetsmyndigheternas intresse redan under tidigt 1930-tal, inte minst i Finland efter […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,149,142],"tags":[],"class_list":["post-649","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-tal","category-europa","category-globalhistoria"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/649","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=649"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/649\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":908,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/649\/revisions\/908"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=649"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=649"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=649"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}