En av de tr\u00e5dar som jag avser nysta upp i diskussionerna kring framtidens h\u00f6gskola \u00e4r den avgiftsfria utbildningen. V\u00e5rt finl\u00e4ndska h\u00f6gskolesystem har en internationellt sett mycket unik modell med en avgiftsfri h\u00f6gskoleutbildning. <\/p>\n
S\u00e5 har det inte alltid varit. De flesta som \u00e4r bekanta med v\u00e5rt lands skol- och utbildningshistoria vet att avgiftsfria studier, inte minst p\u00e5 universitetsniv\u00e5, \u00e4r en relativt sen innovation. F\u00e5 \u00e4r de som en eller tv\u00e5 generationer tillbaka kunde njuta av m\u00f6jligheten till en (n\u00e4stan) avgiftsfri utbildning \u2013 vilket dagens studenter har m\u00f6jlighet till. <\/p>\n
Men \u00e4ven detta st\u00e5r i v\u00e5gsk\u00e5len. Politisk vilja finns att \u00e4ndra p\u00e5 detta. En fr\u00e5ga som ofta st\u00e4lls \u00e4r hur den avgiftsfria h\u00f6gskoleutbildningen och i princip hela det finl\u00e4ndska utbildningssystemet h\u00e5ller st\u00e5ngen i den globala konkurrensen.<\/p>\n
M\u00e5ste universitetet och det avgiftsfria utbildningssystemet svara p\u00e5 de krav som st\u00e4lls i namnet av den globala konkurrenskraften? Ett problem ligger i att man s\u00f6ker st\u00e4ndigt anpassa sig till de krav som st\u00e4lls, utan att fr\u00e5ga om kraven \u00e4r rimliga eller ens befogade. <\/p>\n
I den ekonomiska egennyttans tid och i en v\u00e4rld som styrs av ekonomers krassa argumentation om den egoistiske rationella individen, finns det sk\u00e4l att se p\u00e5 det som inte utvecklats utg\u00e5ende fr\u00e5n ekonomisk egennytta. Till exempel olika allm\u00e4nna nyttigheter i v\u00e5rt samh\u00e4lle. Jag p\u00e5st\u00e5r att v\u00e5rt utbildningssystem och universitet representerar en s\u00e5dan allm\u00e4n nyttighet.<\/p>\n
Allm\u00e4nningar eller allm\u00e4nna nyttigheter avses i vanliga fall gemensamma naturresurser som vatten, skog och betesmark. Till exempel v\u00e4gar har traditionellt varit viktiga allm\u00e4nningar, de kan anv\u00e4ndas av vem som helst och v\u00e4gunderh\u00e5llet blir omsk\u00f6tt (i vissa fall) av gemensamma v\u00e4glag. <\/p>\n
Allm\u00e4nna nyttigheter har ibland tillkommit av individers f\u00f6rm\u00e5ga att kompromissa och samarbeta f\u00f6r det allm\u00e4nna goda. Vi har flera samh\u00e4lleliga institutioner som historiskt sett tillkommit p\u00e5 det viset: socialf\u00f6rs\u00e4kringssystemet, den nordiska arbetsmarknadsmodellen, det avgiftsfria utbildningssystemet och mycket av det andra som utm\u00e4rker den nordiska v\u00e4lf\u00e4rdsstaten. <\/p>\n
I diskussionen om allm\u00e4nningar g\u00e5r tankarna kanske till den f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan avlidne ekonomen och nobelpristagaren Elinor Ostrom. Sj\u00e4lv st\u00f6tte jag p\u00e5 Ostrom i historikern Peter Linebaughs forskning om den folkliga kampen om allm\u00e4nningar. Linebaugh, en adept till E. P. Thompson, p\u00e5st\u00e5r att r\u00e4tten till allm\u00e4nningar \u00e4r den princip i Magna Charta som ofta blir bortgl\u00f6md n\u00e4r de \u00f6vriga principerna i f\u00f6redraget om m\u00e4nskliga friheter och r\u00e4ttigheter \u00e5beropas.<\/p>\n
Uttrycket allm\u00e4nningens tragedi, som ofta anv\u00e4nds av ekonomer, utg\u00e5r fr\u00e5n att m\u00e4nniskornas bruk av allm\u00e4nningar leder till exploatering och b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r regleras och helst st\u00e4llas under privat \u00e4gande. Ostrom problematiserade detta antagande och h\u00e4vdade att just allm\u00e4nningarna tvingade fram samarbete och behov av kompromisser \u2013 i den gemensamma f\u00f6rvaltningen av allm\u00e4nningen finns det inte utrymme f\u00f6r individuell nyttomaximering. F\u00f6rhandling och kompromiss gynnar flertalet.<\/p>\n
Ostrom kn\u00e4ppte ekonomerna p\u00e5 fingrarna med att h\u00e4vda att deras insikter n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inte \u00e4r s\u00e5 effektiva som de utger sig f\u00f6r att vara. M\u00e4nniskors bruk av allm\u00e4nningar leder inte till dess underg\u00e5ng, snarare tvingar hotet om allm\u00e4nningens uppl\u00f6sning m\u00e4nniskor till samarbete f\u00f6r att bevara den. <\/p>\n
Universitetet som allm\u00e4nning \u00e4r en tankeg\u00e5ng som \u00f6ppnar f\u00f6r att se det unika i ett utbildningssystem som \u00e4r \u00f6ppet och tillg\u00e4ngligt f\u00f6r var och en. Om vi st\u00e4lls inf\u00f6r det faktum att det \u00e4r n\u00e5got unikt vi f\u00f6rvaltar \u00f6ver, en livsviktig allm\u00e4n nyttighet, finns det en m\u00f6jlighet att flertalet \u00e4r villiga att f\u00f6rsvara, i det h\u00e4r fallet, den avgiftsfria utbildningen och v\u00e5rt h\u00f6gskole- och universitetssystem.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
En av de tr\u00e5dar som jag avser nysta upp i diskussionerna kring framtidens h\u00f6gskola \u00e4r den avgiftsfria utbildningen. V\u00e5rt finl\u00e4ndska h\u00f6gskolesystem har en internationellt sett mycket unik modell med en avgiftsfri h\u00f6gskoleutbildning. S\u00e5 har det inte alltid varit. De flesta som \u00e4r bekanta med v\u00e5rt lands skol- och utbildningshistoria vet att avgiftsfria studier, inte minst […]<\/p>\n","protected":false},"author":398,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[18],"class_list":["post-65","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-allmanning-avgiftsfri-utbildning-elinor-ostrom"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/65","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/398"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=65"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/65\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":66,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/65\/revisions\/66"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=65"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=65"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=65"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}