{"id":653,"date":"2016-11-11T15:03:25","date_gmt":"2016-11-11T15:03:25","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=653"},"modified":"2019-03-07T09:57:13","modified_gmt":"2019-03-07T07:57:13","slug":"om-att-leda-seminarier-och-stoda-studenter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2016\/11\/11\/om-att-leda-seminarier-och-stoda-studenter\/","title":{"rendered":"Om att leda seminarier och st\u00f6da studenter"},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: justify\">Vi kan ha olika uppfattningar om vad som \u00e4r universitetsstudiernas k\u00e4rna. F\u00f6r en del \u00e4r det inh\u00e4mtandet av ny kunskap i form av olika delmoment, f\u00f6r andra att behandla den inh\u00e4mtade kunskapen s\u00e5 att studenten i slut\u00e4ndan kan skriva en avhandling.<\/p>\n<p><!--more L\u00e4s mer--><\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Att skriva en avhandling \u00e4r en process som bygger p\u00e5 ett intimt samarbete mellan handledaren och skribenten. Skrivandet m\u00e5 ske ensamt i en kammare men tankar och texter ventileras tillsammans med \u00f6vriga skribenter som deltar i ett seminarium. Seminariet utg\u00f6r k\u00e4rnan i skrivprocessen, det \u00e4r d\u00e4r som textfragment diskuteras och ventileras inf\u00f6r gruppen och under ledning av seminarieledaren som ofta, men inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis alltid, \u00e4r skribentens handledare.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">I seminariet har seminarieledaren en dubbel roll: hon eller han \u00e4r s\u00e5v\u00e4l sakkunnig som st\u00f6dperson till skribenten vars text behandlas. Under seminariet \u00e4r det fr\u00e5ga om en dialog mellan handledaren-seminariedragaren och skribenten lika mycket som det b\u00f6r vara fr\u00e5ga om en dialog mellan de \u00f6vriga deltagarna i seminariet och skribenten.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Avhandlingsskrivandet \u00e4r en l\u00e4rdomsprocess d\u00e4r handledaren st\u00f6der och uppmuntrar skribenten. I b\u00e4sta fall \u00e4r den \u00f6msesidig. Skribenten f\u00e5r r\u00e5d, uppmuntran och anvisningar medan handledarens erfarenhet v\u00e4xer i takt med att hon eller han bygger upp ett konstruktivt f\u00f6rh\u00e5llande till skribenten.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Utmaningen f\u00f6r handledaren \u00e4r att alla skribenter \u00e4r olika. De har olika bakgrund, b\u00e4r med sig olika erfarenheter, f\u00f6resl\u00e5r teman som oftast inte h\u00f6r till handledarens k\u00e4rnomr\u00e5de och st\u00e4ller varierande krav p\u00e5 handledningen. Handledaren sporras att hantera en dylik situation. Tr\u00f6sterikt f\u00f6r b\u00e5de handledaren och skribenten \u00e4r att b\u00e5da kommer att vara vinnare i slut\u00e4ndan av processen n\u00e4r den f\u00e4rdiga avhandlingen behandlas vid seminariet \u2013 handledaren har l\u00e4rt sig att hantera en yngre m\u00e4nniskas s\u00f6kanden och eventuella irrf\u00e4rder, misstag eller tillkommakortanden; skribenten har vuxit som m\u00e4nniska genom att hon eller han l\u00e4rt sig att sammanst\u00e4lla en f\u00e4rdig text.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Ledstj\u00e4rnan f\u00f6r seminarie- och handledaren \u00e4r att ledsaga och v\u00e4gleda skribenten. Det \u00e4r ett uppdrag som kr\u00e4ver t\u00e5lamod. Skribenter kan vara tystl\u00e5tna och inte h\u00f6ra av sig, de kan vara skygga och inte v\u00e5ga ta kontakt eller s\u00e5 kan de vara os\u00e4kra och kr\u00e4va snabba svar p\u00e5 om\u00f6jliga fr\u00e5gor. Handledaren b\u00f6r dock inta ett stoiskt lugn. Allt medan seminariet framskrider m\u00e4rker han eller hon hur b\u00e5de gruppen och de enskilda individerna fungerar och hur de arbetar.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Ofta k\u00e4nnetecknas seminariets initialskede av de enskilda skribenternas h\u00f6ga och ofta sv\u00e5rhanterliga avhandlingsteman. Eller s\u00e5 har de en id\u00e9 men vet inte hur de skall greppa den eller med vilket material de skall arbeta. Handledarens uppgift blir att i dialog med skribenten f\u00e5 tematiken ned till en hanterbar niv\u00e5. Uppgiften skall vara m\u00f6jlig att l\u00f6sa inom ramen f\u00f6r den tid som st\u00e5r till f\u00f6rfogande f\u00f6r att skriva en avhandling. Likav\u00e4l m\u00e5ste uppgiften anpassas till skribentens f\u00f6ruts\u00e4ttningar att kunna genomf\u00f6ra uppgiften.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Att skriva en avhandling \u00e4r en process. Fr\u00e5n ett f\u00f6rsta tankeutkast, vid det h\u00f6gre seminariet en forskningsplan, g\u00e5r v\u00e4gen via en eller tv\u00e5 pro memorior eller halvf\u00e4rdiga utkast till den f\u00e4rdiga avhandlingen som granskas vid ett slutseminarium. Processkrivandet har sina klara f\u00f6rdelar: skribenten l\u00e4gger fram utkast till kapitel, handledaren och seminariet granskar och diskuterar texten. Svagheter och brister, till och med direkta tillkortakommanden ventileras. Seminarieledaren pekar p\u00e5 problemen och ger \u00e4ndringsf\u00f6rslag; handledaren kan och b\u00f6r ytterligare g\u00e5 in och diskutera texten ifall den har problem av inneh\u00e5llsm\u00e4ssig eller teknisk art. M\u00e5ls\u00e4ttningen med denna process \u00e4r att skribenten l\u00e4r sig att citera sina k\u00e4llor r\u00e4tt, att bli medveten om problem med plagiering. Uppdagas dylika problem under processen \u00e4r det handledarens uppgift att uppm\u00e4rksamma och varna skribenten om att den f\u00e4rdiga, slutgiltiga versionen av avhandlingen kommer att ha allvarliga brister och riskerar att bli underk\u00e4nd.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Det \u00e4r dock en uppenbar skillnad mellan att identifiera problem och defekter\u00a0under skrivprocessen och i slutprodukten. Under skrivprocessens g\u00e5ng \u00e4r det sist och slutligen handledaren som b\u00e4r ansvar p\u00e5 att skribenten blir medveten om problemen och b\u00f6r ledsaga skribenten till att dylika problem l\u00f6ses innan den slutgiltiga versionen l\u00e4ggs fram f\u00f6r granskning. Ty det \u00e4r f\u00f6rst slutprodukten, den f\u00e4rdiga avhandlingen, som skribenten ensamt b\u00e4r ansvar f\u00f6r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vi kan ha olika uppfattningar om vad som \u00e4r universitetsstudiernas k\u00e4rna. F\u00f6r en del \u00e4r det inh\u00e4mtandet av ny kunskap i form av olika delmoment, f\u00f6r andra att behandla den inh\u00e4mtade kunskapen s\u00e5 att studenten i slut\u00e4ndan kan skriva en avhandling.<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[148,141,1,144,249],"tags":[98,346,350,352,348,349,351,347,6],"class_list":["post-653","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-2000-tal","category-finland","category-okategoriserade","category-ovrigt","category-student-abo-akademi","tag-abo-akademi","tag-avhandling","tag-gradu","tag-graduseminarium","tag-handledning","tag-kandidat","tag-proseminarium","tag-studier","tag-universitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/653","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=653"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/653\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":907,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/653\/revisions\/907"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=653"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=653"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=653"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}