{"id":672,"date":"2016-12-04T18:21:25","date_gmt":"2016-12-04T18:21:25","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=672"},"modified":"2019-03-07T09:56:31","modified_gmt":"2019-03-07T07:56:31","slug":"nordic-labour-history-conference-och-olika-forstaelser-av-arbete","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2016\/12\/04\/nordic-labour-history-conference-och-olika-forstaelser-av-arbete\/","title":{"rendered":"Nordic Labour History Conference och olika f\u00f6rst\u00e5elser av arbete"},"content":{"rendered":"<p>Projektet <em>Kommunicerande konsumtion:<\/em><em> kringvandrande f\u00f6rs\u00e4ljare och kulturm\u00f6ten i de svenskspr\u00e5kiga delarna av Finland 1800\u20131940 <\/em>presenterades p\u00e5 Nordic Labour History Conference, som arrangerades i Reykjavik 28\u201330 november. I projektet studerar vi de personer som f\u00f6rs\u00f6rjde sig genom kringvandrande handel och p\u00e5 marknad samt de m\u00f6ten som d\u00e4rigenom uppstod med lokalbefolkningen. Under 1800-talet utgjorde f\u00f6rs\u00e4ljning p\u00e5 marknader, torg eller fr\u00e5n g\u00e5rd till g\u00e5rd en kompletterande eller prim\u00e4r f\u00f6rs\u00f6rjningsform f\u00f6r flera ur bondesamh\u00e4llet. Alla f\u00f6rs\u00e4ljare var inte finl\u00e4ndare, utan en del var judar som saknade medborgerliga r\u00e4ttigheter eller ryska medborgare fr\u00e5n det archangelska guvernementet som bedrev g\u00e5rdfarihandel p\u00e5 den finl\u00e4ndska landsbygden. De ryska b\u00f6ndernas g\u00e5rdfarihandel var egentligen olaglig och \u00f6verheten i Finland var f\u00f6rgrymmad \u00f6ver att dessa personer tj\u00e4nade pengar i landet. G\u00e5rdfarihandlare var allts\u00e5 i m\u00e5nga fall inte en laglig yrkeskategori, men trots det en mycket synlig s\u00e5dan eftersom det snarare var norm att lagen br\u00f6ts \u00e4n att den efterf\u00f6ljdes.<!--more L\u00e4s mer--><\/p>\n<p>Nordic Labour History Conference, som inte har ordnats p\u00e5 \u00f6ver ett decennium, var av det mera lyckade slaget, d\u00e4r de praktiska arrangemangen l\u00f6pte problemfritt och d\u00e4r den vetenskapliga niv\u00e5n var h\u00f6g. Som aboiter kunde vi dessutom vara extra stolta f\u00f6r att Matias Kaihovirta kommer att tilldelas det prestigefyllda Rudolf Meidner-priset f\u00f6r sin avhandling <em>Oroliga inf\u00f6r framtiden<\/em>, som han disputerade p\u00e5 2015. F\u00f6rutom Eija Stark, har vi som representerade projektet <em>Kommunicerande konsumtion<\/em>, dvs. Ann-Catrin \u00d6stman, Johanna Wassholm, och jag, inte tidigare bedrivit arbetarhistorisk forskning och v\u00e5rt nuvarande forskningsprojekt tillh\u00f6r inte arbetarhistoriens huvudf\u00e5ra. V\u00e5rt deltagande var d\u00e4rf\u00f6r ett s\u00e4tt f\u00f6r oss att \u201dpr\u00f6va p\u00e5\u201d om vi platsar in i det arbetarhistoriska f\u00e4ltet.<\/p>\n<p>Vi k\u00e4nde oss inte riktigt inkluderade d\u00e5 j\u00e4tten p\u00e5 f\u00e4ltet Marcel van der Linden gav sitt keynote-f\u00f6redrag om hur arbetarhistorien kunde br\u00e4ddas. Enligt van der Linden ska kunskapen om arbete (labour) i det kapitalistiska systemet i det globala nord kompletteras med kunskap om arbete i det kapitalistiska systemet i det globala syd. I det andra keynote-f\u00f6redraget av Dorothy Sue Cobble var en av ambitionerna att omv\u00e4rdera arbetarhistoriens gr\u00e4nser, och som en r\u00f6d tr\u00e5d genom konferensprogrammet gick fr\u00e5gan hur begreppen arbete\/work\/labour kan f\u00f6rst\u00e5s. \u00c4r arbete det s\u00e4tt varp\u00e5 m\u00e4nniskan f\u00f6rs\u00f6rjer sig? Inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis. Slavarbete och arbete som utf\u00f6rs av f\u00e5ngar eller volont\u00e4rer har inte som syfte att f\u00f6rs\u00f6rja den individ som utf\u00f6r arbetet. Slavarbete kunde dessutom f\u00f6rekomma i m\u00e5nga former, s\u00e5som det tj\u00e4nstetv\u00e5ng som var utbrett i Europa under tidigmodern och modern tid och som tvingade obesuttna att s\u00f6ka tj\u00e4nst f\u00f6r att inte arresteras f\u00f6r l\u00f6sdriveri. Och \u00e4ven om en person kunde f\u00f6rs\u00f6rja sig var det inte sagt att det r\u00e4knades som ett legitimt arbete. I v\u00e5rt projekt har vi sett exempel p\u00e5 hur personer anh\u00f6lls f\u00f6r l\u00f6sdriveri p\u00e5 grund av att kringresande handel inte betraktades som en tillr\u00e4cklig form av f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n<p>\u00c4r arbete ett s\u00e4tt att stratifiera samh\u00e4llet? F\u00f6rvisso, men det finns flera former av arbete som existerar utanf\u00f6r den klasstratifikation vi \u00e4r vana vid. Milit\u00e4rtj\u00e4nst \u00e4r en form av arbete, i alla fall om vi betraktar den allm\u00e4nna v\u00e4rnplikten i Finland, som har stratifierat enligt k\u00f6n och inte enligt klass. \u00c4r arbete en grund f\u00f6r organisering? Flera f\u00f6redrag p\u00e5 konferensen behandlade en av den klassiska arbetarhistoriens grundpelare, n\u00e4mligen fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen. Men som historikern Fia Sundevall po\u00e4ngterade i konferensens slutpanel finns det andra s\u00e4tt varp\u00e5 arbetare idag vill organisera sig och varp\u00e5 identiteter konstrueras, s\u00e5som kring hbtqi-fr\u00e5gor. Beh\u00f6ver en arbetare alltid vara st\u00f6pt i m\u00e4nsklig form? Vissa av de uppgifter som m\u00e4nniskan utf\u00f6r kan \u00e4ven utf\u00f6ras av djur eller maskiner. Var g\u00e5r d\u00e5 gr\u00e4nserna mellan det m\u00e4nskliga, animaliska och maskinella? Och borde inte arbetarhistoria lika fullt vara intresserad av arbetsh\u00e4stens som arbetarens historia?<\/p>\n<p>Slutintrycket blev att arbete \u00e4r ett m\u00e5ngfacetterat begrepp och att det har skett en stor breddning av det arbetarhistoriska f\u00e4ltet. V\u00e5rt projekt passade d\u00e4rf\u00f6r mycket v\u00e4l in i den bredare och omv\u00e4rderade arbetarhistorien, vilket \u00e4ven uttryckligen po\u00e4ngterades i konferensens slutpanel. F\u00f6r m\u00e5nga bondekvinnor var handeln ett givet komplement till f\u00f6rs\u00f6rjningen. Och det var helt klart ett fysiskt slitsamt arbete som t.ex. 1800-talets g\u00e5rdfarihandlare fr\u00e5n \u00d6stkarelen utf\u00f6rde, d\u00e5 v\u00e4skan som bars p\u00e5 ryggen v\u00e4gde 50\u201380 kg. Dessutom var g\u00e5rdfarihandlarna inte s\u00e5 oorganiserade som verksamheten kanske ger sken av. Den 14 april 1907 ordnades ett m\u00f6te f\u00f6r g\u00e5rdfarihandlare i Karis med Vasili Iivana Arhippainen som ordf\u00f6rande i syfte att l\u00e4gga press p\u00e5 den finl\u00e4ndska senaten och generalguvern\u00f6ren att legalisera g\u00e5rdfarihandeln.<\/p>\n<p>Vi som deltar i projektet har g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng kunnat konstatera de frapperande paralleller som kan dras mellan 1800-talet och dagens samh\u00e4lle. Motviljan mot att m\u00e4nniskor av annan nationalitet och etnicitet kommer till Finland och konkurrerar om arbete \u00e4r uppenbar d\u00e5 de ryska g\u00e5rdfarihandlarna debatterades i 1800-talets dagspress. Den handel som bedrevs av s\u00e5v\u00e4l marknadsf\u00f6rs\u00e4ljare som g\u00e5rdfarihandlare var i de flesta fall ett komplement till jordbruksarbetet, och ett s\u00e4tt att underl\u00e4tta en sv\u00e5r ekonomisk situation. I l\u00e4sningen av k\u00e4llmaterialet \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4tt att j\u00e4mf\u00f6ra med dagens diskussion om invandring samt den os\u00e4kerhet som m\u00e5nga idag upplever p\u00e5 arbetsmarknaden och som tvingar till omv\u00e4rdering av och uppfinningsrikedom i den egna yrkeskarri\u00e4ren.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Projektet Kommunicerande konsumtion: kringvandrande f\u00f6rs\u00e4ljare och kulturm\u00f6ten i de svenskspr\u00e5kiga delarna av Finland 1800\u20131940 presenterades p\u00e5 Nordic Labour History Conference, som arrangerades i Reykjavik 28\u201330 november. I projektet studerar vi de personer som f\u00f6rs\u00f6rjde sig genom kringvandrande handel och p\u00e5 marknad samt de m\u00f6ten som d\u00e4rigenom uppstod med lokalbefolkningen. Under 1800-talet utgjorde f\u00f6rs\u00e4ljning p\u00e5 marknader, [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":402,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146,147,141,143],"tags":[],"class_list":["post-672","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-146","category-1900-tal","category-finland","category-nordisk-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/672","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/402"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=672"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/672\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":905,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/672\/revisions\/905"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=672"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=672"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=672"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}