F\u00f6rest\u00e4ll dig att du g\u00e5r \u00f6ver ett torg. Emot dig kommer en annan m\u00e4nniska. Vi finns samtidigt p\u00e5 torget och under det \u00f6gonblick som vi m\u00f6ts kanske vi stannar upp och blickar den andre i \u00f6gonen. Vi forts\u00e4tter \u00e5t var sitt h\u00e5ll, m\u00f6tet kanske varade inte l\u00e4ngre \u00e4n en sekund. Samtidigheten \u00e4r obruten, vi finns parallellt i samma rum, p\u00e5 samma torg. Vi registrerar kanske v\u00e5rt m\u00f6te samtidigt men bryter inte tystnaden som finns, stannar inte upp.<\/p>\n
Samtidigt som vi m\u00f6ts p\u00e5 torget st\u00e5r det en tredje person och iakttar oss. Tre personer finns samtidigt p\u00e5 samma plats, tv\u00e5 m\u00f6ts men stannar inte upp, den tredje har fixerat blicken p\u00e5 dig n\u00e4r du d\u00f6k upp. Personen valde att f\u00f6lja med dig, registrerade kanske inte den andre som kom fr\u00e5n det andra h\u00e5llet. Samtidigheten har blivit mera komplex. De tre personerna finns parallellt i samma rum men en har gjort ett val och f\u00f6ljer endast den ena personens steg. Existerar ens den andre personen f\u00f6r iakttagaren? Endast n\u00e4r de tv\u00e5 personerna m\u00f6ts finns b\u00e5da samtidigt n\u00e4rvarande f\u00f6r\u00a0iakttagaren. Men om iakttagaren inte uppm\u00e4rksammas av de tv\u00e5 som har \u00f6gonkontakt s\u00e5 finns alla tre visserligen p\u00e5 samma plats men inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis i samma rum. Kanske ingen av dem finns i samma rum, kanske \u00f6gonkontakten inte intr\u00e4ffar utan de tv\u00e5 personerna som m\u00f6ts inte sett den andre som kommer emot.<\/p>\n
Multiplicera situationen p\u00e5 torget med ett par miljarder m\u00e4nniskor. Just nu finns vi samtidigt, ett par av oss p\u00e5 samma plats, m\u00e5nga fler p\u00e5 andra platser, \u00e4nnu fler i andra l\u00e4nder. Alla samtidigt, alla parallellt.<\/p>\n
Samtidigheten \u00e4r tredimensionell. Tid och rum existerar samtidigt. Men vad h\u00e4nder n\u00e4r vi m\u00f6ts? Vad h\u00e4nder om vi stannar upp och verkligen ser den andre i \u00f6gonen \u2013 och tilltalar henne? Samtidigheten blir nu tv\u00e5dimensionell. Jag st\u00e4ller en fr\u00e5ga, du ger ett svar. Vi finns fortfarande samtidigt p\u00e5 en och samma plats, du st\u00e5r framf\u00f6r mig, jag framf\u00f6r dig. I det \u00f6gonblicket som jag besluter mig f\u00f6r att fr\u00e5ga hur du m\u00e5r har dock ordens samtidighet upph\u00e4vts. F\u00f6r du har f\u00f6r din del best\u00e4mt dig f\u00f6r att lyssna till vad jag har att s\u00e4ga. Kanske k\u00e4nner vi varandra och har viftat med handen f\u00f6r att f\u00e5nga varandras uppm\u00e4rksamhet. Kanske har vi f\u00f6rst talat i mun p\u00e5 varandra \u2013 formulerat och uttalat v\u00e5ra f\u00f6rsta ord och meningar samtidigt som den andre. Men vi m\u00e5ste hejda ordfl\u00f6det f\u00f6r ifall vi skulle forts\u00e4tta med det skulle vi tala f\u00f6rbi varandra.<\/p>\n
Samtidigheten m\u00e5ste \u00f6verbyggas f\u00f6r att ett m\u00f6te skall kunna f\u00f6rverkligas. En dialog, ett samtal g\u00e5r emot samtidigheten. Du talar f\u00f6rst, jag sedan, jag lyssnar, du lyssnar. En ordning uppst\u00e5r, ett tidsfl\u00f6de. Du f\u00f6rst, jag sedan, sedan du igen.<\/p>\n
Den fullst\u00e4ndiga samtidigheten under ett samtal \u00e4r s\u00e5ledes om\u00f6jlig. Lika om\u00f6jlig \u00e4r den n\u00e4r vi handlar. Eller n\u00e4stan. Vi kanske samtidigt str\u00e4cker ut handen n\u00e4r vi g\u00e5r mot varandra, samtidigt tar tag i den andre, samtidigt kramar om varandra. Vi tv\u00e5 uppn\u00e5r fullst\u00e4ndig samtidighet och enhet i tyst samvaro. Finns till, ger en kram, beh\u00f6ver inte s\u00e4ga n\u00e5got. Ord bryter f\u00f6rtrollningen av samtidighetens enhet. Ord beh\u00f6vs f\u00f6r att uppn\u00e5 denna enhet men tystnaden g\u00f6r den m\u00f6jlig.<\/p>\n
Ord kan \u00e4ven anv\u00e4ndas f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra massornas enhet. F\u00f6rest\u00e4ll dig att du \u00e4r en godsherre som ger en order till dina dr\u00e4ngar och pigor. Ni skall gr\u00e4va ett dike, tj\u00e4nstefolket st\u00e4ller sig p\u00e5 rad, griper tag i hackan och spaden och b\u00f6rjar gr\u00e4va. I takt, helst. F\u00f6rest\u00e4ll dig att du \u00e4r en plantage\u00e4gare och ger order om att sockerr\u00f6ren skall sk\u00f6rdas. Slavarna st\u00e5r i rad med sk\u00e4ran i hand. F\u00f6rest\u00e4lld dig att du \u00e4r en officerare som skriker \u2019attack!\u2019 och soldaterna rycker fram i slutna led, hoppar upp ur skyttegravarna och rusar fram\u00e5t. Och p\u00e5 andra sidan skriker sergeanten \u2019ge fyr!\u2019 och s\u00e5 knattrar kulsprutan p\u00e5 och ett inferno bryter ut. F\u00f6rest\u00e4ll dig att du \u00e4r Gr\u00f6faz eller Lillefar och uppmanar massorna att utf\u00f6ra stord\u00e5d. Och s\u00e5 bygger vi Autobahn och d\u00e4mmer upp floderna och de som inte \u00e4r anpassningsbara, formbara eller bara annars \u00e4r Untermenschen f\u00f6rpassar vi till slutna rum, anstalter, KZ och GULAG.<\/p>\n
Samtidigheten har en totalit\u00e4r och en anarkistisk dimension. I den totalit\u00e4ra dimensionen efterstr\u00e4var staten \u2013 \u2019systemet\u2019 \u2013 till fullst\u00e4ndig kontroll \u00f6ver samtidigheten genom att efterstr\u00e4va absolut enhet. Den totalit\u00e4ra statens tidsrum \u00e4r singul\u00e4r, det finns endast en sanning, endast ett rum, endast en tid, endast en m\u00e4nniska (som visserligen finns i miljontals upplagor \u2013 alltid lika, t\u00e4nker samma tankar, beter sig p\u00e5 samma s\u00e4tt). I den totalit\u00e4ra staten finns det inga behov av m\u00f6ten, av att tv\u00e5 m\u00e4nniskor upplever enhet. Ty denna enhet skulle vara fr\u00f6et till den totalit\u00e4ra statens underg\u00e5ng.<\/p>\n
I den extrema, individualistiska varianten av den anarkistiska dimensionen skulle \u00e4ven m\u00f6ten vara om\u00f6jliga. Varf\u00f6r skulle vi m\u00f6tas, varf\u00f6r skulle jag vilja ge avkall p\u00e5 min frihet f\u00f6r att uppn\u00e5 enhet med dig? Vem talar f\u00f6rst? Den som yttrar det f\u00f6rsta ordet f\u00e5r ett f\u00f6rspr\u00e5ng, s\u00e4tter agendan. Men om vi inte talar till varandra existerar vi visserligen samtidigt, vi utf\u00f6r v\u00e5ra handlingar samtidigt men utan att ber\u00f6ra, r\u00f6ra, samverka med den andre. Jag undviker dig f\u00f6r att inte f\u00f6rlora min frihet, mitt handlingsutrymme, min egov\u00e4rld som existerar samtidigt som din egov\u00e4rld och alla andra samtida egov\u00e4rldar. Men vi \u00e4r ensamma. Om jag\u00a0tycker att samvaro kvittar s\u00e5 forts\u00e4tter jag\u00a0att leva i min egov\u00e4rld och undviker kontakt. Men vad om jag\u00a0och du beh\u00f6ver hj\u00e4lp? Vad om jag\u00a0och du \u00e4r olyckliga i v\u00e5r\u00a0ensamhet? Vad om jag och du fryser i v\u00e5r\u00a0ensamhet? F\u00f6r att \u00f6verleva m\u00e5ste jag tilltala dig, ge avkall p\u00e5 min egov\u00e4rld, \u00f6ppna den f\u00f6r dig, sl\u00e4ppa in dig. Uppn\u00e5 enhet i samtidigheten. Samtidigt som vi lever med alla de andra individerna runt omkring oss som \u00e4ven s\u00f6ker att \u00f6vervinna samtidighetens parallellitet. Orden beh\u00f6vs f\u00f6r dialogen, dialogen och tankeutbytet f\u00f6r att motverka ensamheten och det totalit\u00e4ra. Tystnaden och stillheten f\u00f6r att vi skall uppn\u00e5 fullst\u00e4ndig enhet i samtidigheten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6rest\u00e4ll dig att du g\u00e5r \u00f6ver ett torg. Emot dig kommer en annan m\u00e4nniska. Vi finns samtidigt p\u00e5 torget och under det \u00f6gonblick som vi m\u00f6ts kanske vi stannar upp och blickar den andre i \u00f6gonen. Vi forts\u00e4tter \u00e5t var sitt h\u00e5ll, m\u00f6tet kanske varade inte l\u00e4ngre \u00e4n en sekund. Samtidigheten \u00e4r obruten, vi finns […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-690","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/690","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=690"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/690\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":903,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/690\/revisions\/903"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=690"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=690"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=690"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}