{"id":715,"date":"2017-10-10T15:30:42","date_gmt":"2017-10-10T15:30:42","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=715"},"modified":"2019-03-07T09:53:43","modified_gmt":"2019-03-07T07:53:43","slug":"ett-ojamnt-oversiktsverk-om-aktuell-historiefilosofi-del-1","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2017\/10\/10\/ett-ojamnt-oversiktsverk-om-aktuell-historiefilosofi-del-1\/","title":{"rendered":"Ett oj\u00e4mnt \u00f6versiktsverk om aktuell historiefilosofi, del 1"},"content":{"rendered":"

Doktoranderna Emil Kaukonen och Johan Ehrstedt vid historie\u00e4mnet har l\u00e4st, funderat och slutligen bloggat om antologin Historian teoria: lingvistisest\u00e4 k\u00e4\u00e4nteest\u00e4 mahdolliseen historiaan<\/em>, Kari V\u00e4yrynen & Jarmo Pulkkinen (red.) (Vastapaino, 2016)<\/p>\n

Blogginl\u00e4gget \u00e4r tudelat och nedan f\u00f6ljer del 1.<\/p>\n

Historian teoria<\/em>, en antologi som utgivits av Vastapaino som en uppf\u00f6ljare och ett systerverk till Historianfilosofia<\/em> (2015) av samma redakt\u00f6rer<\/a>, \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k till att ge en finskspr\u00e5kig sammanfattning av det senaste \u00e5rtiondets debatter och utvecklingar inom det historieteoretiska f\u00e4ltet. Det mesta som \u00e4r att f\u00f6rv\u00e4nta i ett dylikt verk finns med, inklusive artiklar om historisk narrativism, konstruktivism och materialism, men \u00e4ven n\u00e5gra mer \u00f6verraskande artiklar har infogats i helheten. Som en snabb genomg\u00e5ng av \u00e4mnet f\u00f6r studenter, forskare och intresserade lekm\u00e4n fungerar boken v\u00e4l, trots antologibidragens varierande stil och kvalitet.<\/p>\n

Verket \u00e4r indelat i tv\u00e5 tematiska helheter, av vilka den f\u00f6rsta b\u00e4r namnet \u201dLingvistinen k\u00e4\u00e4nne analyyttisest\u00e4 perinteest\u00e4 j\u00e4lkinarrativismiin\u201d och kretsar kring den spr\u00e5kliga v\u00e4ndningen och den utmaning som 70-talets debatter kring narrativism och makt har st\u00e4llt historieforskarna inf\u00f6r. Den andra delen, med rubriken \u201dKohti uutta realismia? Realistisia tendenssej\u00e4 uudemmassa historiantutkimuksessa\u201d, \u00e4r n\u00e5got mer fram\u00e5tblickande: h\u00e4r ing\u00e5r artiklar som l\u00e4gger fokus p\u00e5 aktuella historieteoretiska inriktningar och de m\u00f6jligheter och f\u00f6ruts\u00e4ttningar som k\u00e4nnetecknar dem. Det \u00e4r uppenbart att uppdelandet av artiklarna inte har varit en helt enkel syssla f\u00f6r redakt\u00f6rerna: en tudelning kunde \u00e4ven ha gjorts till exempel enligt en \u00e5tskillnad i texternas stil. Vissa artiklar har n\u00e4mligen n\u00e4rmast karakt\u00e4ren av forsknings\u00f6verblickar, medan andra snarare \u00e4r debatterande eller spekulativa texter. Till de f\u00f6rra h\u00f6r till exempel Jarmo Pulkkinens artikel \u2019Analyyttinen traditio ja historianfilosofia\u2019, Jouni-Matti Kuukkanens text \u2019Narrativistinen ja j\u00e4lkinarrativistinen historiografian filosofia\u2019 och Kalle Pihlainens bidrag \u2019Konstruktivistinen historiateoria fiktiivisyys-keskustelun j\u00e4lkeen\u2019, som alla tre beskriver historiefilosofiska debatter som f\u00f6rst under 1900-talet och deras f\u00f6ljdverkningar i nul\u00e4get. \u00c4ven Heidi Kurvinens och Niina Timonsaaris \u2019Feministitutkijat historiatieteen haastajina\u2019 och \u2019Ymp\u00e4ristohistorian historiank\u00e4sityksest\u00e4\u2019 av Esa Ruuskanen och Kari V\u00e4yrynen \u00e4r texter vars huvudsakliga syfte \u00e4r att klarg\u00f6ra sina respektive historiefilosofiska forskningsl\u00e4gen. Kurvinen och Timonsaari f\u00f6rtj\u00e4nar dock ett specialomn\u00e4mnande f\u00f6r framlyftandet av reflexivitet och positionering i historikerns arbete och teorivalets avg\u00f6rande roll f\u00f6r de fr\u00e5gor som forskaren st\u00e4ller och de resultat som d\u00e4rmed kommer till.<\/p>\n

Till skillnad fr\u00e5n dessa \u00f6verblicksm\u00e4ssiga artiklar rymmer antologin \u00e4ven bidrag d\u00e4r f\u00f6rfattarna g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 att utveckla nya teoretiska ramverk. Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r professor emeritus Olavi K. F\u00e4lts \u2019Termodynamiikka, verkostoteoria ja kognitiivinen psykologia historiaa tulkitsemassa\u2019, d\u00e4r F\u00e4lt presenterar en sorts helhetsteori f\u00f6r historiska modeller och sammanhang utg\u00e5ende fr\u00e5n termodynamikens andra lag om \u00f6kande entropi kopplat till n\u00e4tverksteori och till teorier om tankemodeller h\u00e4mtade fr\u00e5n den kognitiva psykologins forskningsf\u00e4lt. F\u00e4lts artikel \u00e4r kanske den mest ambiti\u00f6sa av antologibidragen, \u00e4ven om det praktiska v\u00e4rdet av det allomfattande system som han l\u00e4gger fram f\u00f6rblir oklart. En klarare avgr\u00e4nsad analys ges av Jukka Heiskanen, som presenterar en omv\u00e4rdering av Karl Marx historiesyn i artikeln \u2019Karl Marxin materialistinen historiank\u00e4sitys. Kyll\u00e4 vain: monilinjaisuutta ja indeterminismi\u00e4\u2019. Heiskanens l\u00e4sning av Marx texter erbjuder ett v\u00e4lkommet alternativ till den sedvanliga f\u00f6rst\u00e5elsen av marxistisk historiefilosofi genom att betona de f\u00f6r\u00e4ndringar som skedde i Marx historiefilosofiska resonemang under hans livstid.<\/p>\n

I antologin ing\u00e5r \u00e4ven fyra stycken texter som vi presenterar i st\u00f6rre detalj i f\u00f6ljande blogginl\u00e4gg, n\u00e4mligen Inka Moilanens artikel \u2019Retoriikka ja historian tulkinta\u2019, Sami Syrj\u00e4m\u00e4kis text \u2019Anakronismit ja intellektuaalihistoria\u2019, Ilkka L\u00e4hteenm\u00e4kis inl\u00e4gg med titeln \u2019Kontrafaktuaalinen historia \u2013 mahdollisuus, ilmi\u00f6, harhaoppi?\u2019 och slutligen Kuisma Korhonens bidrag \u2019Kulttuurinen muisti ja kirjallisuus\u2019. Gemensamt f\u00f6r dessa fyra \u00e4r att de behandlar delomr\u00e5den av historieteoretiskt t\u00e4nkande och historisk analys som har direkta f\u00f6ljder f\u00f6r praktisk historievetenskap. Av denna orsak har vi valt att lyfta fram dem i ett skilt inl\u00e4gg f\u00f6r att kunna diskutera texternas v\u00e4rde som pedagogiska och analytiska verktyg. I korthet kan h\u00e4r konstateras att Moilanens, Syrj\u00e4m\u00e4kis, L\u00e4hteenm\u00e4kis och Korhonens artiklar \u00e4r praktiskt lagda texter d\u00e4r fyra omdebatterade historievetenskapliga \u00e4mnesomr\u00e5den \u2013 retorikens roll i historisk f\u00f6rklaring, anakronismer som mer \u00e4n fallgropar, kontrafaktisk historieskrivning som en grundval i all historieskrivning snarare \u00e4n ett l\u00e4ttsamt n\u00f6je och det kulturella minnets och ih\u00e5gkommandets roll som en viktig parallell till historieskrivningen \u2013 presenteras p\u00e5 ett klart och analytiskt s\u00e4tt.<\/p>\n

Som en handbok i historieteori \u00e4r Historian teoria<\/em> beklagligt oj\u00e4mn, men det finns en hel del att h\u00e4mta f\u00f6r l\u00e4sare inom f\u00e4ltet. Utan en f\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else av historieteori och de behandlade begreppen skulle antologin framst\u00e5 som en f\u00f6rvirrande samling mer eller mindre l\u00f6sryckta texter: det handlar allts\u00e5 i allra h\u00f6gsta grad om ett verk f\u00f6r den akademiska marknaden. Symptomatiskt f\u00f6r antologier av detta slag \u00e4r att f\u00f6rfattark\u00e5ren till en st\u00f6rre del best\u00e5r av akademiker fr\u00e5n en och samma forskningsomgivning: i detta fall \u00e4r 9 av 13 skribenter verksamma vid Ule\u00e5borgs universitet. F\u00f6r en l\u00e4sare med ett specialintresse f\u00f6r historieteori och historiefilosofi l\u00e4r artiklarna ha ett st\u00f6rre v\u00e4rde men det finns s\u00e4kerligen n\u00e5got att h\u00e4mta d\u00e4r f\u00f6r alla historiker, s\u00e5v\u00e4l studenter som l\u00e4ngre hunna forskare.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Doktoranderna Emil Kaukonen och Johan Ehrstedt vid historie\u00e4mnet har l\u00e4st, funderat och slutligen bloggat om antologin Historian teoria: lingvistisest\u00e4 k\u00e4\u00e4nteest\u00e4 mahdolliseen historiaan, Kari V\u00e4yrynen & Jarmo Pulkkinen (red.) (Vastapaino, 2016) Blogginl\u00e4gget \u00e4r tudelat och nedan f\u00f6ljer del 1.<\/p>\n","protected":false},"author":394,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145,146,147,148,141,142,344,139,143],"tags":[],"class_list":["post-715","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-145","category-146","category-1900-tal","category-2000-tal","category-finland","category-globalhistoria","category-historiebruk","category-historiografi","category-nordisk-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/715","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/394"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=715"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/715\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":899,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/715\/revisions\/899"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=715"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=715"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=715"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}