Av Andreas Wikblad<\/p>\n
Vetenskapen \u00e4r under attack. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r p\u00e5hittad, vacciner orsakar autism och medierna \u00e4r falska. Ibland verkar det som om fakta och kunskap blivit en \u00e5siktsfr\u00e5ga. \u00a0Filosofiprofessorn \u00c5sa Wikforss nyutgivna bok Alternativa fakta om kunskap och dess fiender<\/em> behandlar just det h\u00e4r och inspirerade mig till de kommande raderna. Wikforss tar fasta p\u00e5 att den m\u00e4nskliga kunskapen \u00e4r social, eftersom den uppst\u00e5r i kommunikationen mellan m\u00e4nniskor. F\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6rst\u00e5 och leva sig in i andras situation skiljer oss fr\u00e5n djuren, men g\u00f6r oss ocks\u00e5 s\u00e5rbara f\u00f6r l\u00f6gner och falsk information. Internet och sociala medier har medf\u00f6rt en ny dimension av den h\u00e4r problematiken i form av alternativa fakta eller fake news<\/em>. Falska nyheter v\u00e4cker onekligen k\u00e4nslor och sj\u00e4lvaste p\u00e5ven har till och med j\u00e4mf\u00f6rt l\u00e4sning av falska nyheter med att \u00e4ta avf\u00f6ring.<\/p>\n Falska nyheter \u00e4r i f\u00f6r sig inget nytt. The New York Sun publicerade 1835 en artikelserie som redogjorde f\u00f6r hur astronomen John Herschel med sitt nya teleskop kunnat observera och beskriva levande varelser p\u00e5 m\u00e5nen. Ett annat exempel \u00e4r en amerikansk radios\u00e4ndning som 1938 orsakade panik efter att ha rapporterat om hur utomjordingar invaderat jorden. Nya kanaler f\u00f6r information s\u00e5som tryckpressar, radio och televisionen har genom historien medf\u00f6rt f\u00f6r\u00e4ndrade samh\u00e4llen och d\u00e4rf\u00f6r gett upphov till livliga diskussioner. Internet \u00e4r i den h\u00e4r bem\u00e4rkelsen bara ett nytt s\u00e4tt att sprida information \u2013 ocks\u00e5 falsk s\u00e5dan.<\/p>\n En bidragande orsak till att falska nyheter omdebatteras idag \u00e4r USA:s president Donald Trump. Under hans valkampanj 2016 sl\u00e4ngde han p\u00e5st\u00e5enden omkring sig utan till synes n\u00e5gon som helst eftert\u00e4nksamhet, om ens tankeverksamhet. De h\u00e4r p\u00e5st\u00e5endena har sedan till st\u00f6rsta del verifierats som felaktiga. Men det viktiga h\u00e4r \u00e4r inte Trump utan alla m\u00e4nniskor som tror p\u00e5 falska nyheter. Hur ligger det egentligen till med nutidsm\u00e4nniskans kunskap eller r\u00e4ttare sagt syn p\u00e5 kunskap?<\/p>\n Enligt Wikforss har internet medf\u00f6rt en f\u00f6r\u00e4ndrad inst\u00e4llning till kunskap. Tidigare var kunskap n\u00e5got som f\u00f6rv\u00e4rvades genom frekventa bes\u00f6k till biblioteket och flitigt l\u00e4sande. Idag finns all information i fickan bara n\u00e5gra klick borta vilket lett till ett reducerat anseende f\u00f6r akademiska experter, eftersom alla med en smarttelefon i fickan upplevs kunna kalla sig expert. Vi f\u00e5r ocks\u00e5 ett st\u00f6rre sj\u00e4lvf\u00f6rtroende till \u00e4mnen som vi upplever att vi beh\u00e4rskar. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ofta de som innan ett prov tycker att de kan allt som f\u00e5r s\u00e4mst vitsord i provet. I vardagen bidrar det h\u00e4r till \u00f6kad och st\u00e4rkt \u00e5siktsbildning kring saker som vi sist och slutligen inte har en aning om, \u00e4ven om vi upplever det s\u00e5.<\/p>\n F\u00f6rutom ett st\u00e4rkt sj\u00e4lvf\u00f6rtroende till v\u00e5ra \u00e5sikter s\u00e5 finns idag ocks\u00e5 sociala medier som utg\u00f6r ett ypperligt forum f\u00f6r okritisk spridning av v\u00e5ra \u00e5sikter och som snabbar p\u00e5 produktionen av \u201dexperter\u201d. V\u00e4nner och till viss del \u00e4ven tj\u00e4nsternas algoritmer riskerar fungera som filter s\u00e5 att vi f\u00e5r ett individualiserat nyhetsfl\u00f6de med enbart nyheter som st\u00e4mmer \u00f6verens med v\u00e5ra \u00e5sikter; vi riskerar allts\u00e5 att fastna i en s\u00e5 kallad filterbubbla. Det h\u00e4r \u00e4r speciellt alarmerande med tanke p\u00e5 att m\u00e5nga, framf\u00f6rallt ungdomar idag h\u00e4mtar st\u00f6rsta delen av sin information fr\u00e5n sociala medier. En orsak till det h\u00e4r \u00e4r att ungdomar anser att traditionella medier \u00e4r stela, tr\u00e5kiga och enligt en amerikansk elevs utsago \u201df\u00f6r objektiva\u201d. Medierna upplevs inte heller som trov\u00e4rdiga eftersom de endast anses okritiskt f\u00f6rmedla information mellan politiker och allm\u00e4nheten. I st\u00e4llet f\u00f6rs\u00f6ker ungdomar skapa sig en egen uppfattning, en egen \u201dobjektivitet\u201d med hj\u00e4lp av internet och sociala medier. \u00d6nskan om objektivitet finns allts\u00e5 kvar, vilket \u00e4r positivt. F\u00f6r tillf\u00e4llet sitter s\u00e5ledes traditionella medier och vetenskapssamfund i samma b\u00e5t. En b\u00e5t som gungar av allm\u00e4nhetens misstroende.<\/p>\n M\u00e4nniskors okunskap kan enligt Wikforss delas in i oinformerade<\/em> som ingenting vet och felinformerade<\/em> som anser sig \u201dveta\u201d. Det senare \u00e4r v\u00e4rre eftersom de d\u00e5 kommer fatta beslut p\u00e5 felaktiga grunder. Problemet med falska nyheter \u00e4r att de ger n\u00e4ring \u00e5t de felinformerade samtidigt som de riskerar rycka med de oinformerade och omvandla ocks\u00e5 dem till felinformerade. Felaktiga utsagor fr\u00e5n politiker s\u00e5som Trump \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r farliga och b\u00f6r inte sk\u00e4mtas bort som enbart l\u00f6gner eller skitsnack. Vita husets l\u00f6gner verkar n\u00e4mligen enligt Wikforss vara en medveten strategi f\u00f6r att skapa tvivel i m\u00e4nniskors f\u00f6rh\u00e5llande till media, vetenskaper och slutligen till sig sj\u00e4lva. Och m\u00e4nniskor som tvivlar har l\u00e4ttare att f\u00f6lja en ledare som s\u00e4ger sig veta hur det egentligen \u00e4r. Historikern Timothy Snyders formulerade det som att post-fakta \u00e4r pre-fascism, vilket ocks\u00e5 fungerar som rubrik f\u00f6r den h\u00e4r texten. Exempel p\u00e5 det h\u00e4r g\u00e5r f\u00f6r den intresserade att hitta i historien om 1900-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft.<\/p>\n Jag anser d\u00e4rf\u00f6r att journalister, forskare och framf\u00f6rallt historiker har ett ansvar att ge sig in i debatten om fakta kontra \u201dfakta\u201d. Falsk information f\u00f6rsvinner n\u00e4mligen inte s\u00e5 l\u00e4nge m\u00e4nniskor ljuger f\u00f6r varandra i \u00f6vrigt. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi kunna f\u00f6rh\u00e5lla oss kritiskt till vad som skiljer fakta fr\u00e5n \u00e5sikter \u2013 n\u00e5got jag som historiel\u00e4rare definitivt tar med mig till klassrummet.<\/p>\n K\u00e4llor:<\/p>\n Allcott, Hunt and Gentzkow, Matthew, \u201dSocial Media and Fake News in the 2016 Election\u201d, Journal of Economic Perspectives <\/em>31(2) (2017).<\/p>\n Lozada, Carlos, \u201d20 ways to recognize tyranny \u2013 and fight it\u201d, The Washington Post<\/em> 24.2.2017.<\/p>\n Marchi, Regina, \u201dWith Facebook, Blogs, and Fake News, Teens Reject Journalistic \u2018Objectivity\u2019\u201d, Journal of Communication Inquiry <\/em>36(3) (2012).<\/p>\n Sherwood, Harriet, \u201dPope Francis compares fake news consumption to eating faeces\u201d,<\/em> The Guardian <\/em>7.12.2016.<\/p>\n Wikforss, \u00c5sa, Alternativa fakta om kunskapen och dess fiender<\/em> (Fritanke f\u00f6rlag, Stockholm, 2017).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Av Andreas Wikblad Vetenskapen \u00e4r under attack. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r p\u00e5hittad, vacciner orsakar autism och medierna \u00e4r falska. Ibland verkar det som om fakta och kunskap blivit en \u00e5siktsfr\u00e5ga. \u00a0Filosofiprofessorn \u00c5sa Wikforss nyutgivna bok Alternativa fakta om kunskap och dess fiender behandlar just det h\u00e4r och inspirerade mig till de kommande raderna. Wikforss tar fasta p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":402,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[249],"tags":[],"class_list":["post-728","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-student-abo-akademi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/728","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/402"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=728"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/728\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":896,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/728\/revisions\/896"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=728"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=728"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=728"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}