Av Robin Engblom<\/p>\n
Redan innan den nya aktiveringsmodellen togs i bruk i Finland 2018, bem\u00f6ttes den av h\u00e5rd kritik och ett f\u00f6rs\u00f6k av att i form av ett medborgarinitiativ ta upp beslutet f\u00f6r ompr\u00f6vning. Diskussionen om aktiveringsmodellen p\u00e5 olika forum kan ses bottna i hur m\u00e4nniskor f\u00f6rh\u00e5ller sig till de arbetsl\u00f6sas skyldigheter och r\u00e4ttigheter. \u00c5 ena sidan ses aktiveringsmodellen fr\u00e4mja syssels\u00e4ttningen av de arbetsl\u00f6sa samt f\u00f6rhindra utnyttjandet av statliga medel, medan den \u00e5 andra sidan ses ytterligare f\u00f6rs\u00e4mra de arbetsl\u00f6sas st\u00e4llning genom att man l\u00e4gger ett st\u00f6rre ansvar p\u00e5 dem.<\/p>\n
Enligt Folkpensionsanstalten b\u00f6r den arbetsl\u00f6se i forts\u00e4ttningen uppn\u00e5 ett visst antal arbetstimmar eller delta i annan syssels\u00e4ttningsfr\u00e4mjande service f\u00f6r att f\u00e5 ut full arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rm\u00e5n. Medan lagf\u00f6r\u00e4ndringen eventuellt kan ses som ett led i str\u00e4vanden att bryta med en tidigare samh\u00e4llspolitisk tradition, \u00e4r argumenten som f\u00f6rs i diskussionerna inte nya. De fattiga och de arbetsl\u00f6sa har genom tiderna utgjort en marginaliserad del av befolkningen som statsmakten p\u00e5 olika s\u00e4tt f\u00f6rs\u00f6kt passa in i samh\u00e4llsorganisationen. Under tidigmodern tid uppfattades sysslol\u00f6shet som ett potentiellt hot mot samh\u00e4llsordningen, eftersom det f\u00f6rknippades med l\u00f6sdriveri och kriminalitet. En m\u00e4nniskas f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rs\u00f6rja sig sj\u00e4lv och sitt hush\u00e5ll ans\u00e5gs vara essentiell f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla allm\u00e4n ordning i samh\u00e4llet. S\u00e5 hade det emellertid inte alltid varit.<\/p>\n
De m\u00e4nniskor som inte kunde f\u00f6rs\u00f6rja sig sj\u00e4lva var beroende av fattigv\u00e5rden som sedan medeltiden hade organiserats av den katolska kyrkan. I boken Stadsgemenskapens resurser och villkor<\/em> (2005) menar historikern Annika Sand\u00e9n att den som var fattig uppfyllde ett andligt ideal, trots sin utsatta position i samh\u00e4llet. Fattigdom f\u00f6rknippades med \u00f6dmjukhet och m\u00e5ttfullhet, vilket ingick i de sju dygderna av den katolska l\u00e4ran. Med reformationen omorganiserades dock fattigv\u00e5rden s\u00e5 att ansvaret officiellt togs \u00f6ver av staten. Reformationen innebar ocks\u00e5 att synen p\u00e5 fattigdom f\u00f6r\u00e4ndrades, eftersom fattigdom \u00e4ven kunde f\u00f6rknippas med sysslol\u00f6shet och lathet. Arbete och produktivitet blev n\u00e5got som b\u00e5de kyrkan och statsmakten v\u00e4rderade h\u00f6gt. D\u00e4rmed uppstod en betydande skillnad mellan fattiga som ans\u00e5gs vara of\u00f6rm\u00f6gna att f\u00f6rs\u00f6rja sig, dvs. de r\u00e4ttf\u00e4rdiga fattiga, och dem som ans\u00e5gs sj\u00e4lv f\u00f6rorsaka sin fattigdom, de or\u00e4ttf\u00e4rdiga fattiga.<\/p>\n Allm\u00e4nhetens f\u00f6rh\u00e5llning till fattigdom anpassades knappast omedelbart enligt den nya doktrinen, och f\u00f6rmodligen var \u00e5sikterna om fattigdom delade \u00e4ven l\u00e4ngre fram\u00f6ver. Rent juridiskt uppstod dock ett behov av att urskilja de r\u00e4tta och or\u00e4tta fattiga, eftersom endast de r\u00e4tta fattiga fick tillst\u00e5nd att tigga och ta del av fattighj\u00e4lpen. En sk\u00e4rpt syn p\u00e5 sysslol\u00f6shet tangerade id\u00e9n om att arbete var nyttigt f\u00f6r m\u00e4nniskan, och genom att begr\u00e4nsa r\u00e4tten till fattigv\u00e5rden och r\u00e4tten att tigga, \u00f6nskade man s\u00e5ledes minska antalet sysslol\u00f6sa. Huruvida \u00e5tg\u00e4rderna faktiskt hade \u00f6nskv\u00e4rd effekt g\u00e5r att spekulera, men Robert J\u00fctte, som Sand\u00e9n h\u00e4nvisar till i sin bok, menar att den moderna v\u00e4sterl\u00e4ndska v\u00e4lf\u00e4rdssynen har sitt ursprung i de f\u00f6r\u00e4ndrade attityderna gentemot fattigdom och arbetsl\u00f6shet under 1500-talet.<\/p>\n I ett samh\u00e4lle som anses fungera genom att dess inv\u00e5nare uppfyller olika funktioner, riskerar den som inte uppfyller n\u00e5gon funktion att bli marginaliserad. Arbetet ans\u00e5gs med andra ord vara en v\u00e4g ur fattigdom och marginalisering. Trots att motiven f\u00f6r fr\u00e4mjandet av syssels\u00e4ttning bland de arbetsl\u00f6sa har f\u00e5tt en mer ekonomisk pr\u00e4gel, kan man konstatera att id\u00e9n om de r\u00e4tta och or\u00e4tta arbetsl\u00f6sa p\u00e5minner starkt om den som uppstod under 1500-talet i Europa. Det \u00e4r snarare debatten kring vem<\/em> som \u00e4r ber\u00e4ttigad till underst\u00f6d och vem<\/em> som b\u00e4r ansvaret f\u00f6r att underst\u00f6dja de sysslol\u00f6sa som f\u00e5tt varierande nyanser.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Av Robin Engblom Redan innan den nya aktiveringsmodellen togs i bruk i Finland 2018, bem\u00f6ttes den av h\u00e5rd kritik och ett f\u00f6rs\u00f6k av att i form av ett medborgarinitiativ ta upp beslutet f\u00f6r ompr\u00f6vning. Diskussionen om aktiveringsmodellen p\u00e5 olika forum kan ses bottna i hur m\u00e4nniskor f\u00f6rh\u00e5ller sig till de arbetsl\u00f6sas skyldigheter och r\u00e4ttigheter. \u00c5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":402,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[141,249],"tags":[],"class_list":["post-746","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-finland","category-student-abo-akademi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/746","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/402"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=746"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/746\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":893,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/746\/revisions\/893"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=746"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=746"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=746"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}