{"id":753,"date":"2018-06-05T16:53:45","date_gmt":"2018-06-05T16:53:45","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=753"},"modified":"2019-03-07T09:48:44","modified_gmt":"2019-03-07T07:48:44","slug":"vi-talar-om-global-historia-men-vem-bryr-sig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2018\/06\/05\/vi-talar-om-global-historia-men-vem-bryr-sig\/","title":{"rendered":"Vi talar om global historia, men vem bryr sig"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Det brittiska imperiet<\/a> var vid tidpunkten f\u00f6r sitt st\u00f6rsta geografiska omf\u00e5ng \u00e4ven det st\u00f6rsta muslimska imperiet, en observation som passerar \u00f6ver huvudet p\u00e5 de flesta n\u00e4r vi diskuterar fenomen som imperier och dess koppling till imperialism och kolonialism. Det \u00e4r ist\u00e4llet det nationella ramverket som forts\u00e4ttningsvis definierar hur och vad man kan h\u00e5lla fast i n\u00e4r vi t\u00e4nker p\u00e5 vad som utg\u00f6r \u201dhistoria<\/a>\u201d. F\u00f6r vad skulle vi g\u00f6ra om vi inte har nationen att h\u00e5lla i handen?<\/p>\n

Nu \u00e4r ju inte tanken h\u00e4r att sparka in \u00f6ppna d\u00f6rrar, men m\u00e4rk v\u00e4l, vi lever i en tid d\u00e5 nationens betydelse tydligen har seglat upp som en avg\u00f6rande mark\u00f6r f\u00f6r den offentliga och politiska diskussionen (kan \u00e4ven l\u00e4sas som en diskurs). Men det \u00e4r faktiskt en hel del som r\u00f6r sig \u00f6ver, genom, under och f\u00f6rbi nationella gr\u00e4nser, och som det inledande exemplet betonar, det kan handla om religion, tankar, id\u00e9er men \u00e4ven fl\u00f6den av m\u00e4nniskor som antingen r\u00f6r p\u00e5 sig frivilligt eller inte f\u00f6r den delen. I det senare fallet har r\u00f6relser av m\u00e4nniskor kommit att likst\u00e4llas med nationell tillh\u00f6righet och hur nationer har reagerat p\u00e5 det hela, fr\u00e4mst genom att nationalismens fula tryne \u00e5terigen visar upp sig. Om vi ser till den ofrivilliga migrationen s\u00e5 handlar det enkom om tragiska omst\u00e4ndigheter med koppling till sv\u00e4lt, ekonomiska kriser och krigsh\u00e4rdar i delar av v\u00e4rlden som i v\u00e4st har beskrivits som turbulenta utvecklingsl\u00e4nder (l\u00e4s den tredje v\u00e4rlden). Och det \u00e4r h\u00e4r tanken om att global historia<\/a> kan bidra till en f\u00f6rst\u00e5else till hur dessa h\u00e4ndelser utvecklas och f\u00f6rvandlas \u00f6ver tid. Men n\u00e4r det v\u00e4l kommer till kritan s\u00e5 landar oftast diskussionen i ett nationellt ramverk, pr\u00e4glat av hur vi ska f\u00f6rh\u00e5lla oss till eventuella \u00e5tg\u00e4rder som lanseras av internationella organisationer som F\u00f6renta nationerna eller Europeiska unionen. F\u00f6r till stor del verkar det som om uppfattningen om global historia \u00e4r att \u201ddet handlar om allting, och att det utspelar sig \u00f6verallt hela tiden,\u201d och att det i sin tur f\u00f6rklarar en v\u00e4rld som \u00e4r sammanl\u00e4nkad och globaliserad<\/a>.<\/p>\n

Jag skulle vilja p\u00e5st\u00e5 motsatsen. Dagens v\u00e4rld \u00e4r f\u00f6rvisso sammanl\u00e4nkad genom en global ekonomi och det digitala landskapet, men det \u00e4r ocks\u00e5 en v\u00e4rld som utvecklas mer och mer i en fragmenterad riktning. Det senare anspelar p\u00e5 att det finns en stor m\u00e4ngd information, en stor m\u00e4ngd akt\u00f6rer p\u00e5 den globala arenan, och slutligen, det \u00e4r en v\u00e4rld som alltmer driver med i nationalismens str\u00f6mlinjeformade retorik. Titta bara p\u00e5 Trumps presidentskap med \u201dMake America Great Again<\/a>\u201d, maktspelet i mellan\u00f6stern och hur trummorna f\u00f6r den unika nationen sl\u00e5s fram i retoriken mellan Syrien, Israel, Iran, Irak osv. Om n\u00e5got s\u00e5 har diskussionen om nationen blivit ett samtida globalt fenomen. Men det \u00e4r intet som \u00e4r nytt under solen, liknande tong\u00e5ngar pr\u00e4glade fredsf\u00f6rhandlingarna i Versailles 1919<\/a>. Och det h\u00e4r vi finner pudelns k\u00e4rna: vi pratar g\u00e4rna om global historia, men vem bryr sig egentligen n\u00e4r det nationella blir det prim\u00e4ra i diskussionen vare sig det utspelar sig p\u00e5 en akademisk niv\u00e5 och hur kurser utformas eller om det \u00e4r p\u00e5 en politisk niv\u00e5.<\/p>\n

Om vi ser till det brittiska imperiet som exempel och hur vi delvis kan f\u00f6rst\u00e5 dess globala omf\u00e5ng kan vi b\u00f6rja med f\u00f6ljande slagord som f\u00f6rdes fram med stolthet under imperiets existens: \u201dthe sun never sets on the British Empire<\/a>.\u201d I detta koloniala landskap, pr\u00e4glat av imperialism, ingick en befolkning som vid 1930-talets mitt uppskattades uppg\u00e5 till cirka 493 370 000 miljoner individer. I sj\u00e4lvaste Storbritannien, inklusive Nordirland och Irland, levde 1935 46 868 500 personer. Genom att enbart se p\u00e5 dessa siffror f\u00f6rst\u00e5r vi det globala omf\u00e5nget av det brittiska imperiet. Tidskriften The Economist skrev i en artikel, publicerad den 26 oktober 1935, att det brittiska imperiet kontrollerade \u00f6ver 50 % av v\u00e4rldens produktion av kakao, ull, gummi, nickel och guld f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra exempel p\u00e5 eftertraktade varor i den globala ekonomin. Sett till detta skildrar en global historia n\u00e5got annat \u00e4n en exklusiv nationell historieskrivning, men fr\u00e4mst av allt, det vrider p\u00e5 perspektivet n\u00e4r dessa l\u00e4nkar s\u00e4tts in i ett st\u00f6rre sammanhang och hur detta \u00e4ven kom att p\u00e5verka lokala f\u00f6rh\u00e5llanden. Det brittiska imperiets kontroll \u00f6ver till exempel Indien gjorde inte mycket f\u00f6r att bryta den h\u00f6ga grad av analfabetism som existerade i landet. Enligt folkr\u00e4kningen fr\u00e5n 1931 uppskattades det att det existerade 321 628 003 individer som var analfabeter. Det h\u00e4r \u00e4r och var en del av en global problematik om vi ser till hur vi ska f\u00f6rst\u00e5 och tolka v\u00e4rlden som sammanl\u00e4nkad, men samtidigt, diversifierad och fragmenterad. Och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r det \u00e4r h\u00f6g grad att b\u00f6rja fundera p\u00e5 varf\u00f6r en global historia \u00e4ven kan vara till nytta f\u00f6r att kunna skriva historia om nationer eller regioner. Och f\u00f6rresten: imorgon \u00e4r det Sveriges nationaldag…<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det brittiska imperiet var vid tidpunkten f\u00f6r sitt st\u00f6rsta geografiska omf\u00e5ng \u00e4ven det st\u00f6rsta muslimska imperiet, en observation som passerar \u00f6ver huvudet p\u00e5 de flesta n\u00e4r vi diskuterar fenomen som imperier och dess koppling till imperialism och kolonialism. Det \u00e4r ist\u00e4llet det nationella ramverket som forts\u00e4ttningsvis definierar hur och vad man kan h\u00e5lla fast i […]<\/p>\n","protected":false},"author":394,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,148,135,149,142,150,143,285,140,136],"tags":[363,364,334,37,367,366,365,168,362,342],"class_list":["post-753","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-tal","category-2000-tal","category-afrika","category-europa","category-globalhistoria","category-mellanostern","category-nordisk-historia","category-samtidshistoria","category-sverige","category-usa","tag-british-empire","tag-brittiska-imperiet","tag-global-historia","tag-globalhistoria","tag-globalization","tag-interwar-period","tag-mellankrigstiden","tag-metodologisk-nationalism","tag-nation","tag-nationalism"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/753","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/394"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=753"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/753\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":892,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/753\/revisions\/892"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=753"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=753"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=753"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}