{"id":838,"date":"2019-03-04T12:24:00","date_gmt":"2019-03-04T10:24:00","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=838"},"modified":"2019-10-31T14:10:47","modified_gmt":"2019-10-31T12:10:47","slug":"om-rijfs-finskan-etnicitet-och-trolldomsfall-i-1600-talets-osterbotten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/03\/04\/om-rijfs-finskan-etnicitet-och-trolldomsfall-i-1600-talets-osterbotten\/","title":{"rendered":"Om \u201dRijfs-finskan\u201d\u2013 etnicitet och trolldomsfall i 1600-talets \u00d6sterbotten"},"content":{"rendered":"
Av: Marko Lamberg, forskare, Tammerforsuniversitet <\/strong><\/span>&\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ann-Catrin \u00d6stman, akademilektor, \u00c5bo Akademi<\/strong><\/span><\/h5>\n

Det \u00e4r Beata \u00a0Persdotter som f\u00f6rst drar till sig v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet n\u00e4r vi under arbete med andra projekt m\u00f6ter henne i dokument. \u00c5r 1689 anklagades hon f\u00f6r trolldom i Jakobstad och hon drogs in i en mycket omfattande process, d\u00e5 hon bland annat anklagades f\u00f6r \u00e5samkande av sjukdom hos flera personer. Hon p\u00e5stods ocks\u00e5 ha lyckats f\u00e5 en ung man att stj\u00e4la. Beata var gift tv\u00e5 g\u00e5nger: f\u00f6rst med en b\u00e5tsman som blev handelsman och efter hans d\u00f6d med en skomakare. N\u00e4r hon utpekades som trollpacka hade hon under en l\u00e5ng tid bott i den lilla hamnstaden. Ur domstolsprotokollen framg\u00e5r det att Beata var finskspr\u00e5kig och hon kallades f\u00f6r \u201dRijfs-finskan\u201d.<\/p>\n

Drygt tio \u00e5r tidigare hade en rad av processer som involverat dj\u00e4vulsdyrkan och bl\u00e5kullaf\u00e4rder drivits vid r\u00e5dstugur\u00e4tten, men redan under stadens f\u00f6rsta decennier behandlades ett flertal trolldomsm\u00e5l d\u00e4r ocks\u00e5 d\u00f6dsdomar f\u00f6ll. Jakobstad hade grundlagts \u00e5r 1652 p\u00e5 svenskspr\u00e5kig landsbygd och h\u00e4r bodde nya stadsbor; personer inflyttade fr\u00e5n den omgivande landsbygden eller fr\u00e5n finskspr\u00e5kiga bygder l\u00e4ngre upp i landet. Dessutom flyttade m\u00e4nniskor fr\u00e5n den v\u00e4stra rikssidan och fr\u00e5n andra st\u00e4der in till den nygrundande hamnstaden, n\u00e5gra av dessa med kulturellt kapital i form av utbildning och n\u00e4tverk i bagaget.<\/p>\n

I Finland \u00e4r det i de \u00f6sterbottniska st\u00e4derna som de flesta av h\u00e4xprocesserna \u00e4gde rum, huvudsakligen p\u00e5 1670-talet, men ocks\u00e5 under andra \u00e5rtionden drevs trolldomsprocesser l\u00e4ngs den \u00f6sterbottniska kustremsan. I dessa omr\u00e5den bodde och verkade s\u00e5v\u00e4l finsk- och svenskspr\u00e5kiga som tv\u00e5spr\u00e5kiga. Dylika situationer brukar leda till kulturella inflytelser och kulturella l\u00e5n, men de kan ocks\u00e5 framkalla stereotypier och mots\u00e4ttningar. Spelade spr\u00e5k eller etnisk bakgrund n\u00e5gon roll n\u00e4r rykten spreds och anklagelser v\u00e4cktes?<\/p>\n

Att den h\u00e4r fr\u00e5gan n\u00e4stan helt och h\u00e5llet har f\u00f6rbig\u00e5tts i tidigare forskning \u00e4r frapperande. Det h\u00e4r g\u00e4ller b\u00e5de f\u00f6r lokalhistorisk forskning och f\u00f6r annan vetenskaplig forskning kring den h\u00e4r tematiken, trolldomsprocesser i svensk- eller tv\u00e5spr\u00e5kiga bygder i Finland. I flera studier omtalas den s.k. R\u00f6dfinskan i Vasa, men spr\u00e5kbakgrund och etnicitet problematiseras inte desto mera. N\u00e4r aspekter r\u00f6rande etnicitet uppm\u00e4rksammas handlar det oftast om betydelsen av det samiska eller ett framh\u00e4vande av att m\u00e5nga finskspr\u00e5kiga m\u00e4n i det inre av landet \u00e5talades f\u00f6r trolldom av olika slag. L\u00e4get verkar ha varit likadant ocks\u00e5 i den trolldomsforskning som har gjorts i andra l\u00e4nder: det finns onekligen studier som har f\u00f6rknippat misstankarna och anklagelserna med etnicitet, men det finns gott om studier d\u00e4r den aspekten inte f\u00e5r n\u00e5got utrymme alls.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Kopparstick f\u00f6rest\u00e4llande trolldomsprocesserna i Mora socken. Bilden ger information om samtidens uppfattningar om h\u00e4xors resor till Bl\u00e5kulla samt deras samkv\u00e4m med Satan och demonerna. Kopparstick, Tyskland 1670, Kungliga Biblioteket, Stockholm.<\/p><\/div>\n

Tillsammans besluter vi oss f\u00f6r att f\u00f6ra denna fr\u00e5ga vidare \u2013 vid sidan av v\u00e5ra andra forskningsprojekt g\u00e5r vi igenom domstolsprotokoll, en omfattande excerptsamling som sl\u00e4kt- och bygdeforskare skapat samt en genomgripande genealogisk sammanst\u00e4llning. V\u00e5rt intresse riktas mot Jakobstad, allts\u00e5 \u201dRijfs-finskans\u201d hemstad . Det \u00e4r ofta sv\u00e5rt att bel\u00e4gga spr\u00e5klig bakgrund i dokument fr\u00e5n 1600-talet, men nu n\u00e4r v\u00e5r lista \u00f6ver olika slag av trolldomsprocesser b\u00f6rjar tar form ser vi ett tydligt m\u00f6nster \u2013 ett m\u00f6nster som f\u00e5r oss att stanna upp.<\/p>\n

I f\u00f6rh\u00e5llandevis m\u00e5nga av de mera allvarliga och omfattande processerna var personer som p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt kan kopplas till finskhet involverade. Beata d\u00f6mdes till d\u00f6den, men hon var inte ensam. I slutet av 1650-talet och b\u00f6rjan av 1660-talet st\u00e4lldes en rad av personer till svars i trolldomsm\u00e5l –\u00a0 Simon Skottare, Malin Henriksdotter och senare \u00e4ven hennes make Jakob R\u00f6ring samt \u00e4ven Valborg Mattsdotter. Dessa var finskspr\u00e5kiga eller gifta med m\u00e4n fr\u00e5n finskspr\u00e5kiga orter. Ocks\u00e5 Malin och Valborg \u00a0d\u00f6mdes till d\u00f6den. Kunde vi till och med s\u00e4ga att den nya staden var farlig f\u00f6r nyanl\u00e4nda kvinnor med finska som spr\u00e5k? Nej, s\u00e5 l\u00e5ngt kan vi inte g\u00e5 och vi vill dessutom framh\u00e5lla att m\u00e5nga m\u00e4nniskor fr\u00e5n finskspr\u00e5kiga orter skapade sig goda liv i den nya staden. Vi vill emellertid understryka att fr\u00e5gor av det h\u00e4r slaget pockar p\u00e5 uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n

I sin banbrytande studie fr\u00e5n \u00e5r 1969 betonar Antero Heikkinen att mera vardaglig magi \u2013 ocks\u00e5 kallad signeri eller l\u00f6vjeri p\u00e5 svenska \u2013 och dj\u00e4vulsdyrkan \u00a0blandades samman i de \u00f6sterbottniska processerna. Intressant nog kan vi ocks\u00e5 visa p\u00e5 ett ganska stort inslag av anklagade m\u00e4n fr\u00e5n det svenskspr\u00e5kiga omlandet och kanske \u00e4r det s\u00e5 att den trolldom som var f\u00f6rknippad med m\u00e4n inte bara handlade om en viss etniskt kodad kultur utan i stort sett gemensamma rurala former f\u00f6r vardagsmagi som ocks\u00e5 nyttjades av m\u00e4n oberoende av spr\u00e5kbakgrunden.<\/p>\n

Domen \u00f6ver Malin Henriksdotter verkst\u00e4lldes medan b\u00e5de Valborg Mattsdotter och Beata Persdotter fick leva vidare, kanske fr\u00e4mst tack vare hovr\u00e4ttens st\u00f6rre ben\u00e4genhet att i flera fall snarare tolka m\u00e5len som uttryck f\u00f6r vidskepelse \u00e4n som uttryck f\u00f6r riktig magi. Illvilliga rykten som ber\u00f6rde kvinnorna var dock i svang \u00e4ven efter detta.<\/p>\n

Nu kommer vi att n\u00e4rma oss v\u00e5r f\u00f6rteckning \u00f6ver trolldomsm\u00e5l i Jakobstad med en binge fr\u00e5gor: vilken var de utpekades spr\u00e5k- och geografiska bakgrund, till vilka samh\u00e4llsgrupper h\u00f6rde de, vilken form av trolldom ut\u00f6vades och varf\u00f6r blev de anklagade \u2013 r\u00f6rde det sig \u00f6verhuvudtaget om magi eller bara om ryktesspridning? V\u00e5rt syfte \u00e4r att besvara dessa fr\u00e5gor i en samskriven artikel. Analysen \u00e4r \u00e4nnu inte helt genomf\u00f6rd, men redan nu kan vi s\u00e4ga att spr\u00e5ket kanske inte var den fr\u00e4msta eller ens den avg\u00f6rande faktorn bakom anklagelserna och domarna, men att detta nog spelade en roll som ingalunda var obetydlig. Faktorerna bakom trolldomsprocesserna i det lilla Jakobstad tycks p\u00e5minna om l\u00e4get i huvudstaden Stockholm, d\u00e4r ocks\u00e5 flera svenskspr\u00e5kiga drabbades av anklagelserna men d\u00e4r finskspr\u00e5kiga misst\u00e4nkta behandlades p\u00e5 ett str\u00e4ngare s\u00e4tt.\u00a0 S\u00e5lunda kastar v\u00e5r studie ljus inte bara \u00f6ver tidigmoderna f\u00f6rest\u00e4llningar om trolldom utan ocks\u00e5 \u00f6ver samvaron mellan de olika spr\u00e5kgrupperna i det d\u00e5tida svenska riket. Kanske det ocks\u00e5 g\u00e5r att dra paralleller till den nutida verkligheten och dagens f\u00f6rdomar och stigmatiseringsprocesser. Vi hoppas ocks\u00e5 p\u00e5 att inspirera fortsatt forskning och i synnerhet j\u00e4mf\u00f6rande studier om temat \u2013 det finns ju gott om lokalsamh\u00e4llen med mycket informativa k\u00e4llserier.<\/p>\n

 <\/p>\n

Marko Lambergs bok Noita\u00e4iti <\/em>som handlar om Malin Matsdotter, en \u00f6sterbottnisk utflyttare som br\u00e4ndes som h\u00e4xa i Stockholm \u00e5r 1676, utkommer senare i \u00e5r. Den utges p\u00e5 finska av SKS och p\u00e5 svenska av SLS. Utg\u00e5ende fr\u00e5n dokument fr\u00e5n Jakobstad har Ann-Catrin \u00d6stman bidragit till de omfattande studier \u00f6ver tidigmoderna f\u00f6rs\u00f6rjningspraktiker som publicerats i Maria \u00c5gren (red). Making a Living, Making a Difference<\/em> (Oxford University Press 2017)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Marko Lamberg, forskare, Tammerforsuniversitet &\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ann-Catrin \u00d6stman, akademilektor, \u00c5bo Akademi Det \u00e4r Beata \u00a0Persdotter som f\u00f6rst drar till sig v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet n\u00e4r vi under arbete med andra projekt m\u00f6ter henne i dokument. \u00c5r 1689 anklagades hon f\u00f6r trolldom i Jakobstad och hon drogs in i en mycket omfattande process, d\u00e5 hon bland annat anklagades […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":840,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[143],"tags":[415,82,420,419],"class_list":["post-838","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nordisk-historia","tag-1600-tal","tag-finland","tag-rattegangar","tag-trolldomsprocesser"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/838","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=838"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/838\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":887,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/838\/revisions\/887"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/840"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=838"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=838"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=838"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}