KRIG OCH \u00c4KTENSKAP <\/b><\/p>\n
Ulf Sundberg
\n<\/b><\/p>\n
Ett historieintresse har ofta n\u00e5gon sorts ledmotiv, en s\u00e4rskild fr\u00e5gest\u00e4llning som medf\u00f6rt att man dragits djupare och djupare in i de historiska fr\u00e5gest\u00e4llningarna. F\u00f6r min egen del r\u00f6r det sig om v\u00e4rldskartan. I min ungdom tyckte jag geografi var intressant. Jag tittade mycket p\u00e5 kartor. Efter att ha konstaterat vilka l\u00e4nder som fanns och ungef\u00e4r var de l\u00e5g b\u00f6rjade jag fr\u00e5ga mig: Varf\u00f6r finns just de h\u00e4r l\u00e4nderna och varf\u00f6r g\u00e5r deras gr\u00e4nser d\u00e4r de g\u00e5r? N\u00e5gonstans visste jag att \u201ds\u00e5 har det alltid varit\u201d var fel svar. Det stod snart klart f\u00f6r mig att det fanns ett samband mellan krigen och kartan. L\u00e4nder kunde uppst\u00e5, f\u00f6rminskas, f\u00f6rstoras eller till med f\u00f6rsvinna som resultat av v\u00e4pnade konflikter.<\/p>\n
En tid senare ins\u00e5g jag att krigen inte var hela f\u00f6rklaringen. Dynastiska sk\u00e4l kunde vara v\u00e4l s\u00e5 viktiga. England er\u00f6vrade aldrig Skottland, eller tv\u00e4rt om. Den engelska dynastin Tudor dog ut och den n\u00e4rmaste tronf\u00f6ljaren r\u00e5kade vara kung av Skottland. Jag uppt\u00e4ckte sedan att \u00e4ven Spanien var ett resultat av ett dynastiskt spel. Ferdinand av Aragonien gifte sig \u00e5r 1479 med Isabella av Kastilien och grunden till det nya Spanien var lagd. \u00c4ven Akvitanska imperiet fascinerade mig. Henrik II av det franska huset Anjou fick \u00e4rva avsev\u00e4rda omr\u00e5den i Frankrike av b\u00e5de sin mor och sin far. Han fick \u00e4ven \u00e4rva den engelska kronan. Imperiet blev ett faktum n\u00e4r Eleonora av Akvitanien skiljde sig fr\u00e5n den franske kungen \u00e5r 1152 och ist\u00e4llet gifte sig med Henrik II. Eleonora tog med sig st\u00f6rre delen av s\u00f6dra Frankrike i boet och ett imperium var skapat. Imperiet tillh\u00f6r dock de statsbildningar som inte l\u00e4ngre existerar. Efter \u00f6ver 100 \u00e5r av krig, hundra\u00e5rskriget, hade fransm\u00e4nnen i mitten av 1400-talet tagit tillbaka huvuddelen av allt fransk omr\u00e5de som Henrik II en g\u00e5ng \u00e4rvt eller gift sig till. Konflikten blev d\u00e4rmed ett av de otaliga exempel d\u00e4r kriget har omskapat kartan. Normalt sett brukar fredsf\u00f6rhandlingarna avg\u00f6ra hur kartan skall se ut efter ett krig, varf\u00f6r studie av fredsavtal f\u00f6r min del blir extra intressant. Hundra\u00e5rskriget r\u00e5kade bli ett undantag fr\u00e5n regeln, n\u00e5got fredsavtal sl\u00f6ts aldrig och engelsm\u00e4nnen bara konstaterade sin f\u00f6rlust av stora landomr\u00e5den.<\/p>\n
Med min vinkling p\u00e5 historieintresset blir man aldrig sysslol\u00f6s. Det finns ett stort antal exempel p\u00e5 h\u00e4ndelser som har lett fram till att gr\u00e4nser \u00e4ndras, att nationer uppst\u00e5r, expanderar, f\u00f6rminskas eller f\u00f6rsvinner. Jag kan dock med tillfredsst\u00e4llelse notera att de gr\u00e4nsf\u00f6r\u00e4ndringar som har skett under min livstid, vilket inte \u00e4r s\u00e5 f\u00e5, har kunnat genomf\u00f6ras med betydligt mindre blodsutgjutelse \u00e4n vad som ofta varit fallet under tidigare sekel.<\/p>\n
\n
Ulf Sundberg<\/em><\/strong> har just avslutat sina magistersstudier vid \u00c5bo Akademi och har bland annat f\u00f6rfattat boken Svenska Freder och Stillest\u00e5nd 1249 \u2013 1814 (<\/i>Hargshamn 1997).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" KRIG OCH \u00c4KTENSKAP Ulf Sundberg Ett historieintresse har ofta n\u00e5gon sorts ledmotiv, en s\u00e4rskild fr\u00e5gest\u00e4llning som medf\u00f6rt att man dragits djupare och djupare in i de historiska fr\u00e5gest\u00e4llningarna. F\u00f6r min egen del r\u00f6r det sig om v\u00e4rldskartan. I min ungdom tyckte jag geografi var intressant. Jag tittade mycket p\u00e5 kartor. Efter att ha konstaterat vilka […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-84","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=84"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":87,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84\/revisions\/87"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=84"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=84"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=84"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}