{"id":875,"date":"2019-03-06T14:00:10","date_gmt":"2019-03-06T12:00:10","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=875"},"modified":"2019-10-31T14:09:47","modified_gmt":"2019-10-31T12:09:47","slug":"att-folja-bonderna-ut-i-skogen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/03\/06\/att-folja-bonderna-ut-i-skogen\/","title":{"rendered":"Att f\u00f6lja b\u00f6nderna ut i skogen"},"content":{"rendered":"

Av: Jakob Starlander, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), doktorand<\/span><\/h4>\n

De stora och vidlyftiga skogarna i 1600- och 1700-talets Sverige och Finland hade en dunkel och mystisk dimma \u00f6ver sig. Skogen var alla sorters v\u00e4sen och oknytts dom\u00e4n och man gjorde god sak i att varken f\u00f6rarga dem eller f\u00f6rringa deras betydelse. Det \u00e4r \u00e5tminstone ofta s\u00e5 de folkliga traditionerna utm\u00e5lat dessa platser, som p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt format m\u00e4nniskors vardag. Men faktum \u00e4r att skogen och den skogb\u00e4rande utmarken l\u00e4nge utgjort en mycket central sk\u00e5deplats f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l m\u00e4nniskors idoga arbete som konflikter d\u00e4rom. Det var h\u00e4r som b\u00f6nderna l\u00e4t sin boskap beta om somrarna och det var h\u00e4r de fick sitt byggnadsvirke, hush\u00e5llsbr\u00e4nsle och material till sina redskap.<\/p>\n

 <\/p>\n

Skogen var ocks\u00e5 m\u00e5ngas k\u00e4lla till rikedom och var alltsedan Gustav Vasas dagar f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r en intressekonflikt mellan lokalbefolkning och centralmakt. Den svenska stormaktens resursmobilisering under 1600-talet kom \u00e4ven att f\u00f6r\u00e4ndra s\u00e4tten p\u00e5 vilka m\u00e4nniskor fann sitt uppeh\u00e4lle. I detta sammanhang kom b\u00f6ndernas produktion av tr\u00e4kol, tj\u00e4ra och beck att spela en s\u00e4rskilt viktig roll f\u00f6r rikets finanser, vars tillverkningsplats var i skogen. De skogar som \u00e4gdes gemensamt inom by- och sockengemenskapen (s\u00e5 kallade allm\u00e4nningar<\/em>) utsattes d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r en intensiv exploatering vilket gjorde skogsbruket till en minst lika central inkomstk\u00e4lla f\u00f6r b\u00f6nderna som jordbrukets avkastning. Men vilka regler och normer styrde och reglerade b\u00f6ndernas resursuttag fr\u00e5n skogen och hur f\u00f6r\u00e4ndrades dessa under 1600- och 1700-talet? Hur l\u00f6stes konflikter om skogens resursutnyttjande, och vilken roll spelade centralmakten i detta sammanhang? Hur kan vi f\u00f6lja b\u00f6nderna ut i skogen f\u00f6r att ta reda p\u00e5 detta?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/em><\/p>\n

Landskap fr\u00e5n Savolax av Bernhard Reinhold i Zacharias Topelius ”En Resa i Finland”, k\u00e4lla: wikimedia commons<\/em><\/p>\n

Dagens forskningsl\u00e4ge har \u00e4nnu inte l\u00e4mnat svar p\u00e5 dessa fr\u00e5gor, \u00e4ven om t\u00e4mligen mycket st\u00e5r att finna g\u00e4llande de industrier som det tidigmoderna skogsbruket underh\u00f6ll. Syftet med mitt avhandlingsprojekt \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att studera dessa f\u00f6rh\u00e5llanden, samt att skapa mer kunskap om hur skogens anv\u00e4ndning f\u00f6r\u00e4ndrats och utvecklats. P\u00e5 s\u00e5 vis kan \u00e4ven en \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else och en mer nyanserad diskussion om d\u00e5tidens vardagsliv f\u00f6ras i relation till aspekter som \u00e4gandeskrukturer, k\u00f6nsarbetsdelning, statlig kontroll och ekologiska samband.<\/p>\n

\u00c4ven om det fr\u00e4mst \u00e4r p\u00e5 arkeologisk v\u00e4g som vi i praktisk mening kan f\u00f6lja b\u00f6nderna ut i skogen, kan vi \u00e4nd\u00e5 komma ganska n\u00e4ra genom att studera skriftliga k\u00e4llor. Ett k\u00e4nt k\u00e4llmaterial som med f\u00f6rdel kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att s\u00f6ka b\u00f6ndernas egna (eller \u00e5tminstone \u00e5terber\u00e4ttade) r\u00f6st \u00e4r h\u00e4radsr\u00e4ttens protokoll. H\u00e4r m\u00f6ttes b\u00f6nderna p\u00e5 en social arena med p\u00e5taglig folklig f\u00f6rankring, bland annat genom n\u00e4mndens auktoritet som bestod av b\u00f6nder utsedda inom lokalsamh\u00e4llet.<\/p>\n

Eftersom den skogb\u00e4rande utmarken generellt sett \u00e4gdes gemensamt av b\u00f6nderna uppstod uppenbara problem om n\u00e5gon avverkade utan de andra del\u00e4garnas tillst\u00e5nd och s\u00e5ledes p\u00e5 deras bekostnad. Denna s\u00e5 kallade allm\u00e4nningarnas tragedi<\/em> har resulterat i olika f\u00f6rklaringsmodeller d\u00e4r kriterier och l\u00f6sningar lanserats f\u00f6r hur en l\u00e5ngsiktig och systematisk f\u00f6rvaltning av gemensamma resurser b\u00f6r organiseras. Hur s\u00e5dana l\u00f6sningar och kontrollsystem kunde fungera ges exempel p\u00e5 i de tidigmoderna domstolsb\u00f6ckerna.<\/p>\n

Vid h\u00e4radsr\u00e4ttens bord kunde alla m\u00f6jliga \u00e4renden l\u00e4ggas fram. Fr\u00e5n anklagelser om trolldom och tidelag, mord och \u00e4ktenskapsf\u00f6rbrytelser. Men ocks\u00e5 skogens anv\u00e4ndning florerar i domstolsmaterialet. Ett exempel p\u00e5 detta g\u00e5r att se i Ule\u00e5borgs h\u00e4radsr\u00e4ttprotokoll fr\u00e5n februari 1681. D\u00e4r anklagade skattebonden Emil Enutsson en viss borgare vid namn Erich Mattsson f\u00f6r att ha huggit 42 par br\u00e4der p\u00e5 den allm\u00e4nning och oskiftade skog som Emil \u00e4gde del i. Ord stod mot ord n\u00e4r Emil menade att detta skett utan hans eller n\u00e5gon av de andra skatteb\u00f6ndernas till\u00e5telse, medan Erich h\u00e4vdade att lov varit utf\u00e4st sedan tidigare.<\/p>\n

\"\"<\/a>

\u201cProcessing of tar in the forests of Sweden\u201d, koppartryck av E. D. Clarke.<\/em>
K\u00e4lla: Wellcome Library, London. Wellcome Images. Copyrighted work available under Creative Commons Attribution only licence CC BY 4.0 http:\/\/creativecommons.org\/licenses\/by\/4.0\/<\/p><\/div>\n

Det h\u00f6rde inte till ovanligheterna att borgare likt Erich tog sig friheten att hugga p\u00e5 oskiftad skog i hopp om att inte avsl\u00f6jas av traktens b\u00f6nder, \u00e4ven om det var vanligare att utsocknes b\u00f6nder gjorde intr\u00e5ng p\u00e5 andras byar eller socknars \u00e4gor, eller att b\u00f6nder inom samma by hade interna konflikter. I Erichs fall bed\u00f6mdes anklagelserna som korrekta. Vanligtvis skulle detta inneburit b\u00f6ter. Som n\u00e4r bonden J\u00f6ns Porttuinen n\u00e5gra \u00e5r tidigare huggit i Hendrich Haloinens skog, f\u00f6r vilket han fick b\u00f6ta 40 marker samt \u00e5terl\u00e4mna den ved han hade avverkat. Men s\u00e5 skedde inte i Erichs fall. Han ben\u00e5dades med h\u00e4nvisning till hans annars goda karakt\u00e4r och eftersom han under den senaste tiden tydligen m\u00f6tt m\u00e5nga motg\u00e5ngar. N\u00e4mnden visade \u00e4ven s\u00e4rskilt medlidande mot honom d\u00e5 \u201dhan f\u00f6r socknen m\u00e5nga besv\u00e4r med krigsfolks emottagande lydit haver\u201d f\u00f6r vilket han fick beh\u00e5lla de 42 par br\u00e4derna. Dock f\u00f6rbj\u00f6ds han liksom andra borgare att hugga p\u00e5 b\u00f6ndernas allm\u00e4nna skog. Erich skulle \u00e4ven ge skattebonden Emil 3 daler kopparmynt som tack.<\/p>\n

B\u00f6ndernas f\u00f6rvaltning av de nordliga svenska och finska skogarna fungerade s\u00e5 l\u00e4nge b\u00f6nderna tillsammans \u00f6vervakade och reglerade dess nyttjande. Trots den svenska kronans m\u00e5nga skogsordningar f\u00f6rm\u00e5dde den inte syna allt som \u00e4gde rum i de djupa skogarna. Skogen var b\u00f6ndernas dom\u00e4n, och centralmakten kunde varken kontrollera b\u00f6ndernas arbete eller f\u00f6rringa dess betydelse.<\/p>\n

 <\/p>\n

Jakob Starlander\u00a0 \u00e4r doktorand vid avdelningen f\u00f6r agrarhistoria p\u00e5 Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. 4.-15.3.2019 \u00e4r han p\u00e5 skrivbordsutbyte vid Historie\u00e4mnet vid \u00c5bo Akademi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Jakob Starlander, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), doktorand De stora och vidlyftiga skogarna i 1600- och 1700-talets Sverige och Finland hade en dunkel och mystisk dimma \u00f6ver sig. Skogen var alla sorters v\u00e4sen och oknytts dom\u00e4n och man gjorde god sak i att varken f\u00f6rarga dem eller f\u00f6rringa deras betydelse. Det \u00e4r \u00e5tminstone ofta s\u00e5 de […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":879,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[385],"tags":[415,416,82,418,22],"class_list":["post-875","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-agrarhistoria","tag-1600-tal","tag-1700-tal","tag-finland","tag-skogsanvandning","tag-sverige"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/875","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=875"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/875\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":886,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/875\/revisions\/886"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/879"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=875"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=875"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=875"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}