{"id":90,"date":"2014-02-20T14:42:37","date_gmt":"2014-02-20T14:42:37","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=90"},"modified":"2014-02-20T14:42:37","modified_gmt":"2014-02-20T14:42:37","slug":"om-hemvardsstodet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2014\/02\/20\/om-hemvardsstodet\/","title":{"rendered":"Om hemv\u00e5rdsst\u00f6det"},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: justify\">Hemv\u00e5rdsst\u00f6det debatterades flitigt i h\u00f6stas i samband med att regeringen f\u00f6reslog en k\u00f6nskvotering av st\u00f6det. I st\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ldrarna fritt skulle kunna best\u00e4mma \u00f6ver vem som utnyttjar f\u00f6rm\u00e5nen, planerar regeringen att \u00f6ronm\u00e4rka m\u00e5naderna. I min bekantskapskrets skulle m\u00e5nga ber\u00f6ras av reformen och f\u00f6rslaget v\u00e4ckte starka reaktioner och uppr\u00f6rda k\u00e4nslor. Motst\u00e5ndet mot att staten styr en angel\u00e4genhet som i grunden uppfattas som varje familjs ensak tycks vara stor i Finland. Samtidigt framf\u00f6rdes ett argument som alltid f\u00f6rekommer i diskussioner om hemv\u00e5rdsst\u00f6det, n\u00e4mligen att det \u00e4r en ekonomisk n\u00f6dv\u00e4ndighet i de flesta familjer att det \u00e4r just kvinnan som \u00e4r v\u00e5rdledig, eftersom det oftast \u00e4r hon som tj\u00e4nar mindre i familjen.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Som historiker \u00e4r det ekonomiska argumentet b\u00e5de intressant och v\u00e4lbekant d\u00e5 det handlar om motiven till sm\u00e5barnsm\u00f6drars f\u00f6rv\u00e4rvsarbete. Under 1960-talet \u00f6kade antalet f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande sm\u00e5barnsm\u00f6drar kraftigt i Finland. Detta trots att den kommunala dagv\u00e5rden p\u00e5 inga s\u00e4tt kunde m\u00f6ta behovet. 1967 utf\u00f6rde socialpolitikern Annikki Suviranta unders\u00f6kningen <i>Perheenem\u00e4nn\u00e4n ansioty\u00f6<\/i>, d\u00e4r hon utredde orsakerna till sm\u00e5barnsm\u00f6drars f\u00f6rv\u00e4rvsarbete.<i> <\/i>Bland de tillfr\u00e5gade kvinnorna dominerade det ekonomiska motivet: de var tvungna att arbeta f\u00f6r att f\u00e5 vardagen att g\u00e5 runt. Suviranta visade dock att svaren som gavs inte alltid motsvarade den verkliga orsaken till att kvinnorna arbetade. D\u00e5 alla avgifter som fanns i anslutning till arbetet (resor, v\u00e5rden av barnen) r\u00e4knades fr\u00e5n l\u00f6nen fanns det n\u00e4mligen i m\u00e5nga fall inte speciellt mycket pengar kvar. Det fanns t.o.m. fall d\u00e4r kostnaderna i samband med arbetet \u00f6versteg l\u00f6nen som kvinnorna tj\u00e4nade. Att kvinnorna \u00e4nd\u00e5 h\u00e4vdade att deras arbete var ekonomiskt n\u00f6dv\u00e4ndigt tolkade Suviranta som att de hade internaliserat samh\u00e4llets f\u00f6rv\u00e4ntningar och ans\u00e5g att det inte skulle vara accepterat att s\u00e4ga att arbetet gav dem tillfredsst\u00e4llelse.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Tiderna har f\u00f6r\u00e4ndrats. \u00c5r 1967 existerade inget hemv\u00e5rdsst\u00f6d, kvinnor var endast ber\u00e4ttigade till 54 dagars betald moderskapsledighet och f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ner f\u00f6r f\u00e4der existerade inte. I takt med familjepolitikens utveckling har \u00e4ven valen familjerna g\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndrats, men inte i den utstr\u00e4ckning som reglerna skulle till\u00e5ta. \u00c5r 2012 betalades endast 4,2 % av hemv\u00e5rdsst\u00f6det till m\u00e4n. Om de ekonomiska argumenten f\u00f6r det h\u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet i lika h\u00f6g grad motsvarar verkligheten som i Suvirantas unders\u00f6kning skulle vara intressant att veta.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify\">Hanna Lindberg<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hemv\u00e5rdsst\u00f6det debatterades flitigt i h\u00f6stas i samband med att regeringen f\u00f6reslog en k\u00f6nskvotering av st\u00f6det. I st\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ldrarna fritt skulle kunna best\u00e4mma \u00f6ver vem som utnyttjar f\u00f6rm\u00e5nen, planerar regeringen att \u00f6ronm\u00e4rka m\u00e5naderna. I min bekantskapskrets skulle m\u00e5nga ber\u00f6ras av reformen och f\u00f6rslaget v\u00e4ckte starka reaktioner och uppr\u00f6rda k\u00e4nslor. Motst\u00e5ndet mot att staten styr [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-90","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=90"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":92,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90\/revisions\/92"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=90"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=90"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=90"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}