{"id":939,"date":"2019-04-01T11:11:55","date_gmt":"2019-04-01T09:11:55","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=939"},"modified":"2019-10-31T14:08:29","modified_gmt":"2019-10-31T12:08:29","slug":"medeltiden-var-en-tid-praglad-av-morker-och-elande-eller","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/04\/01\/medeltiden-var-en-tid-praglad-av-morker-och-elande-eller\/","title":{"rendered":"Medeltiden var en tid pr\u00e4glad av m\u00f6rker och el\u00e4nde, eller?"},"content":{"rendered":"

Av: Anna-Stina H\u00e4gglund, doktorand i Nordisk historia<\/span><\/h3>\n

Medeltiden brukar ofta inom popul\u00e4rkulturen portr\u00e4tteras som en tid av stagnation, vidskepelse, krig och farsoter. Medeltidsm\u00e4nniskan har av efterv\u00e4rlden betraktats som ett barn \u2013 en individ som levde och agerade primitivt. M\u00e4nniskan har ett starkt behov av att kategorisera och f\u00f6renkla sin omv\u00e4rld. Ren\u00e4ssansens negativa syn p\u00e5 tiden mellan antiken och dess egen tid har varit seglivad och uppfattningen om den m\u00f6rka medeltiden har varit seglivad. Men hur var det egentligen? Sj\u00e4lva ben\u00e4mningen p\u00e5 tidsperioden som ”tiden mellan”, underf\u00f6rst\u00e5tt tiden mellan tv\u00e5 h\u00f6gre st\u00e5ende kulturer, \u00e4r i sig f\u00f6ga smickrande.\u00a0Medeltiden som tidsperiod var mycket mer nyanserad \u00e4n s\u00e5. Det \u00e4r klart och tydligt efter tre dagar p\u00e5 de finska medeltidsforskarnas konferens \u201dDies Mediaevales\u201d, denna g\u00e5ng arrangerad av Jyv\u00e4skyl\u00e4 universitet 28.-30.3.2019 i samarbete med medeltidsforskarnas f\u00f6rening Glossa r.y..<\/p>\n

Nyss hemkommen fr\u00e5n konferensen k\u00e4nner jag mig full av inspiration och t\u00e4nkte nu ta mig tid att samla n\u00e5gra tankar kring mina intryck av konferensen. \u00c5rets tema f\u00f6r konferensen var \u201dkriser\u201d och samlade 34 papper och tre key-note f\u00f6redrag kring \u00e4mnet. Det handlade om historiska kriser, men ocks\u00e5 om kriser som forskare har st\u00f6tt p\u00e5 i sin forskning. Pappren r\u00f6rde allt fr\u00e5n den v\u00e4sterl\u00e4ndska skismen, krigf\u00f6ring, medeltida brevsamlingar och publicering, islamsk filosofi, livet i kloster, till medeltida kyrkom\u00e5lningar etc. Den tv\u00e4rvetenskapliga konferensen som ordnas vartannat \u00e5r p\u00e5 olika h\u00e5ll i Finland visar hur m\u00e5ngsidig medeltidsforskningen \u00e4r med ett femtiotal deltagare fr\u00e5n olika \u00e4mnesdiscipliner \u2013 historia, arkeologi, konstvetenskap, teologi, spr\u00e5kvetenskap och filosofi.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Professor Outi Merisalos v\u00e4lkomstf\u00f6redrag p\u00e5 konferensen.<\/p><\/div>\n

Keynotef\u00f6redraget \u2019The Crisis of Spirituality in the Late Middle Ages: from Langland to Luther, or, the Reformation before the Reformation\u2019 av professor Albrecht Classen (University of Arizona) visade hur kritiker av p\u00e5ved\u00f6met s\u00e5som Jan Hus i B\u00f6hmen och Jon Wycliffe i England redan p\u00e5 1300- och 1400-talen beredde v\u00e4gen f\u00f6r reformationen. P\u00e5 1500-talet hade det uppst\u00e5tt en kritisk massa f\u00f6r den revolution och paradigmskifte som reformationen innebar. Reformationen har ofta betraktats som 1500-talets och den tidigmoderna tidens motreaktion mot medeltidens korrupta kyrka, men faktum \u00e4r att det fanns r\u00f6ster l\u00e5ngt innan dess som f\u00f6respr\u00e5kade behovet av kyrklig reformation, det som h\u00e4nde p\u00e5 1500-talet var att dessa r\u00f6ster d\u00e5 hade blivit s\u00e5 m\u00e5nga att reformationen som Luther f\u00f6respr\u00e5kade kom att revolutionera kyrkan. Det Albrecht Classen po\u00e4ngterade var att det var den intellektuella utvecklingen under medeltiden som sm\u00e5ningom ledde till den stora revolution som reformationen innebar f\u00f6r det religi\u00f6sa landskapet i Europa.<\/p>\n

Konferensen andra keynote-f\u00f6redrag \u2019Runes, letters and signs: Expanding Conceptions of Written Communication in Medieval Finland\u2019 av arkeologen Janne Harjula (\u00c5bo Universitet) gav ett annat perspektiv p\u00e5 kriser som snarare handlade om hur forskare kan hantera bristen p\u00e5 k\u00e4llmaterial. Forskningen om den skriftliga kulturen i Finland har g\u00e5tt genom en drastisk f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 senare \u00e5r med hj\u00e4lp av ny teknologi och digitalisering. Genom nya tekniker \u00e4r det m\u00f6jligt att noggrannare datera och analysera f\u00f6rem\u00e5l. \u00c4ven om de skriftliga k\u00e4llorna fr\u00e5n Finland \u00e4r mycket f\u00e5 finns det inskrifter p\u00e5 f\u00f6rem\u00e5l som ocks\u00e5 kan ge nya perspektiv p\u00e5 den skriftliga kulturens ankomst och utveckling i Finland och i Baltikum, exempelvis fynd fr\u00e5n \u00c5bo av runinskrifter p\u00e5 tr\u00e4f\u00f6rem\u00e5l tyder p\u00e5 att det under medeltiden kan ha existerat ett vardagligt bruk av runskrift i kontrast till det mer h\u00f6gtidliga och officiella bruket av det romerska alfabetet. De m\u00e5ngsidiga fynden av inskrifter p\u00e5 bruksf\u00f6rem\u00e5l tyder p\u00e5 en skriftkultur som \u00e4r tidigare \u00e4n vad man traditionellt har f\u00f6rest\u00e4llt sig i den finska medeltidsforskningen.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Docent Janne Harjulas keynote-f\u00f6redrag om arkeologiska fynd r\u00f6rande den skriftliga kulturens utveckling i Finland. P\u00e5 \u00c5bo Akademis tomt (under Gripen p\u00e5 Tavastgatan) hittades flertalet f\u00f6rem\u00e5l s\u00e5som skrivtavlor som r\u00f6rde skriftlig kultur i \u00c5bo under medeltiden.<\/p><\/div>\n

Det tredje keynote-f\u00f6redraget av \u2019Overwhelming insecurity: The Problem and Solution of Migration in Late Medieval and Early Modern Intellectual History\u2019 teologen Virpi M\u00e4kinen (Helsingfors Universitet) visar att insikter fr\u00e5n medeltidsforskningen ocks\u00e5 \u00e4r i h\u00f6gsta grad aktuella f\u00f6r dagens samh\u00e4llsdebatt. I medeltidens samh\u00e4lle, liksom idag, fanns det m\u00e4nniskor som av en eller annan orsak befann sig i n\u00f6d och var i behov hj\u00e4lp av andra. Samtidigt var medeltidens religiositet pr\u00e4glad av fattigdomsideal d\u00e4r f\u00e5f\u00e4nga och girighet s\u00e5gs som allvarliga synder medan generositet var en dygd. Det var dock skillnad p\u00e5 olika sorters fattigdom beroende p\u00e5 om fattigdomen orsakades av egen l\u00e4ttja eller personer som av en eller annan orsak inte kunde arbeta och f\u00f6rtj\u00e4na sitt levebr\u00f6d. Fr\u00e5gor r\u00f6rande hur man ska ta hand om personer i n\u00f6d \u00e4r st\u00e4ndigt aktuella \u2013 \u00e4r ett samh\u00e4lle f\u00f6rpliktigat att ge beskydd och f\u00f6rpl\u00e4gnad \u00e5t n\u00f6dst\u00e4llda fr\u00e4mlingar? Denna fr\u00e5ga var lika aktuell p\u00e5 medeltiden som i dagens samh\u00e4lle. M\u00e4kinens f\u00f6redrag visade att somliga fr\u00e5gor \u00e4r universella f\u00f6r m\u00e4nskligheten \u2013 b\u00e5de i det f\u00f6rflutna och i nuet. \u00c4ven om medeltiden \u00e4r avl\u00e4gsen till v\u00e5r tid finns det fr\u00e5gor som f\u00f6renar oss med medeltidens m\u00e4nniskor.<\/p>\n

Ett st\u00e5ende inslag i programmet p\u00e5 Dies Mediaevales \u00e4r kung\u00f6randet av \u201dValoisa keskiaika \u2013 Den ljusa medeltiden\u201d-priset. Priset, som nu delades ut f\u00f6r den nionde g\u00e5ngen, tilldelas en forskare som har arbetat f\u00f6r att synligg\u00f6ra medeltidsforskningen och g\u00f6ra den tillg\u00e4nglig f\u00f6r allm\u00e4nheten. Den h\u00e4r g\u00e5ngen gick priset till arkeologen Georg Haggr\u00e9n f\u00f6r hans arbete f\u00f6r att utveckla den finl\u00e4ndska arkeologin. Genom att leda utgr\u00e4vningar bl.a. vid Mankby i Esbo har hans forskning gett nya r\u00f6n r\u00f6rande allmogens bos\u00e4ttning i Finland under medeltiden.<\/p>\n

Konferensens program bj\u00f6d som vanligt p\u00e5 presentationer av intressanta papper och diskussioner kring aktuella forskningsfr\u00e5gor. I min session \u201dDet andliga livets utmaningar och livet i kloster\u201d diskuterades b\u00e5de livet i kloster b\u00e5de fr\u00e5n klosterinv\u00e5nares perspektiv och de problem som ett kloster som andlig institution i samh\u00e4llet kunde st\u00e4llas inf\u00f6r. Jag presenterade mina nya forskningsresultat kring Birgittinklostret Marienkrone i den nordtyska staden Stralsund och dess konflikt med biskopen i Schwerin \u00e5r 1514. Pappret handlade b\u00e5de om den reella konflikt som klostret hamnade i, vilken resulterade i att det bannlystes, men ocks\u00e5 om krisen som jag har st\u00f6tt p\u00e5 i min forskning genom ett till stora delar f\u00f6rsvunnet k\u00e4llmaterial och de utmaningar som det har inneburit i min forskning. Mer om det en annan g\u00e5ng.<\/p>\n

Dies Mediaevales erbj\u00f6d \u00e4ven denna g\u00e5ng p\u00e5 inspirerande diskussioner och jag kom hem till \u00c5bo med ny inspiration till min egen forskning. De m\u00e5ngsidiga f\u00f6redragen p\u00e5 konferensen visar att den finska medeltidsforskningen verkligen inte befinner sig i n\u00e5gon kris. Konferensens papper visade ocks\u00e5 att medeltiden verkligen inte var n\u00e5gon m\u00f6rk tid – utan en period som andra i historien pr\u00e4glad av m\u00e4nniskors nyfikenhet och vilja att utvecklas.<\/p>\n

https:\/\/diesmediaevales2019.wordpress.com\/<\/a><\/p>\n

http:\/\/www.glossa.fi\/wp\/<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Anna-Stina H\u00e4gglund, doktorand i Nordisk historia Medeltiden brukar ofta inom popul\u00e4rkulturen portr\u00e4tteras som en tid av stagnation, vidskepelse, krig och farsoter. Medeltidsm\u00e4nniskan har av efterv\u00e4rlden betraktats som ett barn \u2013 en individ som levde och agerade primitivt. M\u00e4nniskan har ett starkt behov av att kategorisera och f\u00f6renkla sin omv\u00e4rld. Ren\u00e4ssansens negativa syn p\u00e5 tiden […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":942,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[394],"tags":[82,408,406,409],"class_list":["post-939","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fran-faltet","tag-finland","tag-konferenser","tag-medeltiden","tag-rapporter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/939","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=939"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/939\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":950,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/939\/revisions\/950"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/942"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=939"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=939"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=939"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}