{"id":988,"date":"2019-04-09T14:27:18","date_gmt":"2019-04-09T12:27:18","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=988"},"modified":"2019-04-09T15:46:31","modified_gmt":"2019-04-09T13:46:31","slug":"finlands-klimat-ar-politik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/04\/09\/finlands-klimat-ar-politik\/","title":{"rendered":"Finlands klimat \u00e4r politik"},"content":{"rendered":"

Islossningen, brytningsperioden mellan vinter och v\u00e5r, har i Finland en stark symbolisk koppling till politisk f\u00f6r\u00e4ndring. Utvecklingen fick sin b\u00f6rjan 1856 n\u00e4r Zacharias Topelius<\/strong> publicerade dikten Islossningen i Ule\u00e5 \u00e4lv<\/a>. <\/em>Topelius anv\u00e4nde islossningen som en metafor f\u00f6r hopp om b\u00e4ttre tider under den nya ryska tsaren Alexander II<\/strong>. Senare, och i kampen mot f\u00f6rryskningen, fick dikten nytt liv n\u00e4r den 1899 tonsattes av Jean Sibelius<\/a><\/strong>. S\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt, och med tanke p\u00e5 den historiska utvecklingen, \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r inte kanske \u00f6verraskande att Akseli Gallen-Kallela<\/strong> 1917 m\u00e5lade av\u00a0 islossningen i Ruovesi<\/a>.<\/p>\n

Idag \u00e4r det \u00e5ter isen och klimatet som genom olika klimatmanifestationer knyter samman Finland. Men klimatstrejkerna och -marscherna, precis likt Topelius dikt, handlar varken om klimat eller om islossning. Den handlar om m\u00e4nniskor. Den handlar om samh\u00e4lleliga f\u00f6r\u00e4ndringar. Klimatet \u00e4r bara det som knyter samman. Det som inspirerar. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge, f\u00f6r historiskt sett genomg\u00e5r ocks\u00e5 inspirationsk\u00e4llan en f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n

Sedan Topelius skrev Islossningen i Ule\u00e5 \u00e4lv<\/em> har \u00e5rsmedeltemperatur i Finland stigit med cirka 2 grader<\/a>. Vi r\u00f6r oss allts\u00e5 mot en 3 graders uppv\u00e4rmning. Och det m\u00e4rks. Speciellt under vintern och v\u00e5ren n\u00e4r uppv\u00e4rmningen \u00e4r som st\u00f6rst. S\u00e5ledes, alla klimatstrejker till trots. Vi kan inte r\u00e4dda klimatet. Vi kan inte heller stoppa eller hindra uppv\u00e4rmningen. Uppv\u00e4rmningen \u00e4r h\u00e4r och har varit det redan en tid.<\/p>\n

Uppv\u00e4rmningen av Finlands klimat inneb\u00e4r att det klimat som dominerade under Topelius tid \u2013 det som byggt upp den finska nationalkarakt\u00e4ren \u2013 det finns inte mera. Det klimat som inspirerade Sibelius och Gallen-Kallela, vi kan inte \u00e5teruppleva det. Och vad vi \u00e4n g\u00f6r idag eller i framtiden, s\u00e5 f\u00e5r vi inte tillbaka det klimat som en g\u00e5ng definierat oss och inspirerat v\u00e5ra f\u00f6reg\u00e5ngare.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Bild: Zacharias Topelius (1850). Wikimedia Commons<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Islossningen, brytningsperioden mellan vinter och v\u00e5r, har i Finland en stark symbolisk koppling till politisk f\u00f6r\u00e4ndring. Utvecklingen fick sin b\u00f6rjan 1856 n\u00e4r Zacharias Topelius publicerade dikten Islossningen i Ule\u00e5 \u00e4lv. Topelius anv\u00e4nde islossningen som en metafor f\u00f6r hopp om b\u00e4ttre tider under den nya ryska tsaren Alexander II. Senare, och i kampen mot f\u00f6rryskningen, fick […]<\/p>\n","protected":false},"author":396,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[141],"tags":[381,395,396],"class_list":["post-988","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-finland","tag-islossning","tag-klimatstrejk","tag-topelius"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/988","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/396"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=988"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/988\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":997,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/988\/revisions\/997"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=988"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=988"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=988"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}