{"id":999,"date":"2019-04-17T14:06:44","date_gmt":"2019-04-17T12:06:44","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=999"},"modified":"2019-10-31T14:07:32","modified_gmt":"2019-10-31T12:07:32","slug":"varfor-en-hel-varld-sorjer-notre-dame-i-paris-nagra-reflektioner","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/04\/17\/varfor-en-hel-varld-sorjer-notre-dame-i-paris-nagra-reflektioner\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r en hel v\u00e4rld s\u00f6rjer Notre Dame i Paris \u2013 n\u00e5gra reflektioner"},"content":{"rendered":"

Av: Anna-Stina H\u00e4gglund, doktorand i Nordisk historia<\/span><\/h4>\n

Den har st\u00e5tt i mitten av Paris sedan 1160-talet, i \u00f6ver \u00e5tta hundra \u00e5r. Miljoner m\u00e4nniskor har bes\u00f6kt katedralen Notre Dame genom \u00e5rhundradenas lopp och den har varit sk\u00e5deplats f\u00f6r viktiga skeenden och h\u00e4ndelser i Frankrikes och Europas historia: hundra\u00e5rskriget mellan England och Frankrike, den franska revolutionen, Napoleons kr\u00f6ning, tv\u00e5 v\u00e4rldskrig etc. F\u00f6r m\u00e5nga \u00e4r katedralen inte endast ett franskt, utan ocks\u00e5 ett betydande europeiskt kulturarv. D\u00e4rf\u00f6r var det med fasa som en hel v\u00e4rld p\u00e5 m\u00e5ndagskv\u00e4llen den 15 april bevittnade hur katedralen slukades av l\u00e5gorna. F\u00f6r mig som medeltidshistoriker gjorde det ont i hj\u00e4rtat att se hur takkonstruktionen och de medeltida valven rasade samman. Det k\u00e4ndes ocks\u00e5 som en personlig f\u00f6rlust, eftersom jag \u00e4nnu inte har haft tillf\u00e4lle att bes\u00f6ka byggnaden. Men varf\u00f6r engagerade branden en hel v\u00e4rld s\u00e5 som den gjorde? I sociala medier f\u00f6rfasades mina kolleger inom medeltidsforskarskr\u00e5et tillsammans med icke-historiker \u00f6ver branden. Det var snabbt som informationen om branden spred sig och man kunde i realtid via en videol\u00e4nk f\u00f6lja med hur kyrkan gick upp i l\u00e5gor.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Notre Dame, bel\u00e4gen i mitten av Paris p\u00e5 \u00f6n \u00eele-de-la-Cit\u00e9 mitt i Seinefloden. Bild: Wikimedia Commons https:\/\/commons.wikimedia.org\/wiki\/Category:Cath%C3%A9drale_Notre-Dame_de_Paris#\/media\/File:Cit%C3%A9_vue_de_la_Tournelle,_Paris_2014.jpg<\/p><\/div>\n

Att denna h\u00e4ndelse \u00e4r en stor sorg f\u00f6r medeltidsforskare har att g\u00f6ra med att Notre Dame \u00e4r en viktig symbol f\u00f6r tiden som vi forskar i. Notre Dame anses vara ett av de finaste exemplen p\u00e5 gotisk arkitektur och var stilbildande f\u00f6r den gotiska stilen som fr\u00e5n och med 1100-talets senare h\u00e4lft spred sig \u00f6ver Europa d\u00e5 man b\u00f6rjade uppf\u00f6ra kyrkor och byggnader i den nya stilen. Den gotiska stilen har starkt kommit att f\u00f6rknippas med medeltiden, inte minst sedan 1800-talets \u00e5teruppvaknade intresse f\u00f6r epoken.<\/p>\n

F\u00f6r ett par veckor sedan f\u00f6rel\u00e4ste jag f\u00f6r en grupp studenter p\u00e5 kursen ”Historiebruk och minneskultur” om 1800-talets restaureringsiver och hur arkitekter runt om i Europa b\u00f6rjade renovera och \u00e5terskapa medeltida byggnader som hade f\u00f6rfallit. P\u00e5 1860-talet renoverades Notre Dame av arkitekten Eug\u00e8ne Emmanuel Viollet-le-Duc som med h\u00e5rd hand f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5terst\u00e4lla byggnaden, som d\u00e5 var mycket f\u00f6rfallen, till dess medeltida prakt. Bland annat stenskulpturerna eller Gargoylerna, som de ocks\u00e5 kallas, som starkt har kommit att f\u00f6rknippas med Notre Dame kom i sj\u00e4lva verket till i samband med Viollet-le-Ducs renoveringsarbete. Bilden av Notre Dame som medeltidskyrka \u00e4r allts\u00e5 starkt pr\u00e4glad av 1800-talets sinnebild av medeltiden och dess arkitektur. 1800-talets intresse f\u00f6r medeltiden har ocks\u00e5 bidragit till att Notre Dame kom att bli en nationell symbol f\u00f6r Frankrike och landets nationalhelgedom. F\u00f6r europ\u00e9er har byggnaden varit och \u00e4r ett viktigt landm\u00e4rke vid resor till Paris. Man har bes\u00f6kt kyrkan och beundrat byggnadens sk\u00f6nhet och det medeltida hantverket.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Notre Dame i Paris \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sina stenfigurer, eller gargoyler som de ocks\u00e5 kallas. I sj\u00e4lva verket kom dessa till i samband med restaureringsarbeten p\u00e5 1860-talet och \u00e4r allts\u00e5 inte ursprungliga. Bild: Wikimedia Commons, https:\/\/commons.wikimedia.org\/wiki\/File:Chimera_of_Notre-Dame_de_Paris,_26_April_2014.jpg<\/p><\/div>\n

Nu n\u00e4r jag har f\u00f6ljt med nyhetsrapporteringen kring Notre Dame och fr\u00e5gan om dess \u00e5teruppbyggnad kan jag inte l\u00e5ta bli att dra en parallell mellan medeltid och nutid. Redan samma kv\u00e4ll kungjorde Frankrikes president \u00c9mmanuel Macron att kyrkan ska \u00e5terst\u00e4llas och i skrivande stund har f\u00f6rm\u00f6gna fransm\u00e4n och franska f\u00f6retag sk\u00e4nkt n\u00e4stan 700 miljoner euro<\/a> f\u00f6r rekonstruktionsarbetet av Notre Dame. Det har ocks\u00e5 skapats insamlingssidor p\u00e5 n\u00e4tet d\u00e4r privatpersoner kan ge ett bidrag f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l och i \u00c5bo domkyrka arrangeras i kv\u00e4ll (17.4.2019) en minneskonsert f\u00f6r Notre Dame d\u00e4r biljettint\u00e4kterna g\u00e5r till kyrkans \u00e5teruppbyggnad.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Portr\u00e4tt av en kn\u00e4b\u00f6jande donator. Bredvid mannen finns ocks\u00e5 hans vapensk\u00f6ld som gjorde att samtidens betraktare av altartavlan kunde identifiera honom. S\u00e5dana portr\u00e4tt \u00e4r mycket vanliga i medeltida kyrkor. Den h\u00e4r altartavlan kommer fr\u00e5n Mariaaltaret i St Johannis dominikankonvent i Rostock. Tillverkad i mitten av 1400-talet. F\u00f6rvaras nu i Rostocks historiska museum Bild: Anna-Stina H\u00e4gglund<\/p><\/div>\n

Under medeltiden var det likas\u00e5 vanligt att privatpersoner sk\u00e4nkte egendom och pengar f\u00f6r att finansiera byggprojekt och renovering av kyrkor och katedraler. Notre Dame och liknande katedraler runt omkring i Europa fick ta emot g\u00e5vor fr\u00e5n f\u00f6rm\u00f6gna privatpersoner i form av fastigheter, pengar, kl\u00e4der, liturgiska f\u00f6rem\u00e5l, tavlor, skulpturer etc.\u00a0Medeltidens m\u00e4nniskor donerade till kyrkan med en \u00f6nskan att pr\u00e4sterna skulle ih\u00e5gkomma dem och deras anh\u00f6rigas sj\u00e4lar i sina b\u00f6ner. Det finns ocks\u00e5 ett lokalt exempel fr\u00e5n det medeltida \u00c5bo p\u00e5 detta fenomen. I \u00c5bo domkyrkas kopiebok (\u00e4ven kallad f\u00f6r Svartboken) finns omn\u00e4mnda g\u00e5vor av personer<\/a> som sk\u00e4nkte egendom till kyrkans \u201dfabrica\u201d, det vill s\u00e4ga byggnadsfond, f\u00f6r att hj\u00e4lpa till att finansiera byggandet av domkyrkan och senare renoveringsarbeten av den.<\/p>\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 ofta som man ser donatorsportr\u00e4tt p\u00e5 medeltida altartavlor och v\u00e4ggm\u00e5lningar. De personer som finansierade konsten i kyrkorna l\u00e4t n\u00e4mligen ofta ocks\u00e5 avbilda sig sj\u00e4lva. Donatorerna k\u00e4nns igen genom att de ofta kn\u00e4b\u00f6jer med h\u00e4nderna kn\u00e4ppta i b\u00f6n vid foten av ett helgon. \u00c4ven om dagens donationer till Notre Dame inte \u00e4r helt samma fenomen som p\u00e5 medeltiden s\u00e5 tycker jag att det g\u00e5r att dra en parallell till hur f\u00f6rm\u00f6gna personer idag sk\u00e4nker pengar f\u00f6r att finansiera kyrkans \u00e5teruppbyggande. Notre Dame \u00e4r inte unikt i det h\u00e4r fallet, eftersom det ofta \u00e4ven idag f\u00f6rekommer insamlingar fr\u00e5n f\u00f6retag och privatpersoner f\u00f6r att finansiera reparationsarbeten av kyrkor. Att kyrkorna \u00e4r en viktig del av v\u00e5rt medeltida kulturarv i Europa m\u00e4rks i det engagemang som insamlingar av det h\u00e4r slaget v\u00e4cker. Kanske f\u00e5r till och med donatorerna bli ih\u00e5gkomna genom att deras namn blir ingraverat p\u00e5 ett minnesm\u00e4rke \u00f6ver de som hj\u00e4lpt till att bekosta reparationsarbetena.\u00a0 Det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 en fin tanke att vi med gemensamma anstr\u00e4ngningar kan enas i viljan att \u00e5terskapa det som g\u00e5tt f\u00f6rlorat i branden.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Minnesplattor f\u00f6r de personer och f\u00f6retag som donerat till renoveringen av taket i St. Nikolaikyrkan i Stralsund. \u00c4ven moderna donatorer blir ih\u00e5gkomna med namn inne i kyrkan. Bild: Anna-Stina H\u00e4gglund<\/p><\/div>\n

Skribenten \u00e4r doktorand i Nordisk historia och h\u00e5ller p\u00e5 med ett avhandlingsprojekt om Birgittinklostrens etablering i \u00d6stersj\u00f6regionen under 1400-talet. I sin forskning intresserar sig H\u00e4gglund bland annat f\u00f6r g\u00e5vor till kyrkor och kloster.<\/em><\/p>\n

Ytterligare l\u00e4sning:<\/p>\n

How Much did the Gothic Churches Cost? An Estimate of Ecclesiastical Building Costs in the Paris Basin between 1100-1250<\/a><\/p>\n

Fire at Notre-Dame Cathedral in Paris \u2013 special episode of The Medieval Podcast<\/a><\/p>\n

Notre-Dame de Paris : les dons par les grandes fortunes fran\u00e7aises font pol\u00e9mique<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Anna-Stina H\u00e4gglund, doktorand i Nordisk historia Den har st\u00e5tt i mitten av Paris sedan 1160-talet, i \u00f6ver \u00e5tta hundra \u00e5r. Miljoner m\u00e4nniskor har bes\u00f6kt katedralen Notre Dame genom \u00e5rhundradenas lopp och den har varit sk\u00e5deplats f\u00f6r viktiga skeenden och h\u00e4ndelser i Frankrikes och Europas historia: hundra\u00e5rskriget mellan England och Frankrike, den franska revolutionen, Napoleons […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1003,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[400],"tags":[405,406,174,407],"class_list":["post-999","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktualiteter","tag-donationer","tag-medeltiden","tag-minneskultur","tag-notre-dame"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/999","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=999"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/999\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1142,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/999\/revisions\/1142"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1003"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=999"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=999"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=999"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}