Personliga åsikter kring rekrytering

Vi talade mycket om rekrytering på den senaste lektionen och det fick mig att tänka på de sätt som jag själv blivit rekryterad på.

Jag tänker börja med att berätta om det första riktiga jobbet jag hade. Där rekryterades jag direkt av ägaren för butiken (ett litet familjeföretag) och har sedan haft en lång historia med det företaget. Det intressanta var det att jag var för det mesta mig själv hela tiden, såklart smörade jag lite extra under de första minuterna för att ge ett gott intryck av mig själv. Det intressanta var det att jag fick en bra bild också av ägaren. Senare efter några månaders erfarenhet märkte jag till min stora (!!) förvåning att chefen också bara smörat. När han kände mig tillräckligt bra kom hans riktiga sida fram, som inte alls var den trevliga ägaren jag lärt känna vid min rekrytering. Allt ansvar sattes mycket snabbt på oss anställda och mitt i allt märkte jag att jag var den ”nyaste” anställda för 5 månader sedan, och nu är jag den som har varit längst på jobb här. Då är det jag som vet hur saker och ting går till och mitt i allt var det min sak att ”skola in” de personer som anställdes efter mig eftersom jag var bra på det jag gjorde och skulle agera rollfigur för de andra och lära dem allt jag vet och kan. Ska de gå till så? Jag fick trots allt mycket hjälp av ägaren när jag kom på jobb och var dessutom på prövotid först ganska länge. Efter att jag skolat och hjälpt mina nya kollegor att komma igång var det också plötsligt jag som skulle få säga min åsikt om det att personen skulle få stanna eller inte, om han/hon var tillräckligt bra. Hur gör jag det? Jag är ju en av dem.

Nåja, så till en annan rekrytering som jag lite stör mig på. Såklart förstår jag att det är lättare att ta sådana personer på jobb som redan har jobbar 4 somrar på ett företag. Men vad är det som säger att jag inte klarar av samma arbete som de gör? Jag fick inte ens chansen. Jag tycker personligen att det är intressant med nya personer och nya idéer till en arbetsplats, och med den erfarenhet jag har så kan jag säga att jag gett chanser åt många som visat sig klara sig bra i framtiden. Jag blev besviken den här våren då jag sökte ett jobb, som krävde vissa saker, som jag hade kunskap i och bevisligen erfarenhet av…. men ändå direkt blev kastad i en roskishög av ansökningar och inte ens fick en chans till en intervju. Hur kan man rekrytera människor på basis av ett papper? Jag tycker små företag (som detta var jag sökte jobb till nu denna sommar) borde vara tacksamma för de som söker jobben och åtminståne låta alla komma på intervju.

Att rekrytera är en ganska viktig process, och att kunna byta ut folk i rätt tid, och ta in nya personer med nyare kunskap är bra i min mening. Man skall vara mycket skicklig när det gäller att rekrytera och se vad man kan få ut av personen. Även hur man skall skola vidare sin personal kan vara en bra sak att veta när man rekryterar och anställer. Vissa kanske inte behöver en skolning alls medan andra kanske behöver mera, men båda personerna kan annars vara lika bra på att t.ex. jobba i team, vara kreativa, kunna språk o.s.v.

Det här är mina egna tankar som väcktes under lektionen för mig och som jag kan sitta och grubbla på länge.

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.