Rekryteringsprocess

Under den andra föreläsningen talade vi om rekrytering och bl.a. vilka problem man kan stöta på under rekryteringsprocessen. Jag blev och funderade på hur arbetsgivarna egentligen väljer ut de personer som tas in för en intervju, speciellt om den öppna platsen har varit i en tidning eller på Internet. I dessa fall kan företagen få tiotals (om inte hundratals) arbetsansökningar och då tror jag nog inte att alla och allt läses, åtminstone känns det rentav omöjligt.

De ansökningar som lämnas in via Internet och var man ska kryssa för en massa frågor känns igen opersonliga och att det är svårt att sticka upp ur mängden. Då ansökan skickas via post eller e-post som bilaga, kan man layouta den så att den fångar läsarens öga. Jag vet inte hur Internet-ansökningarna fungerar för dem som gör valen, men jag tycker själv att man lättare kan bedöma någon av en skriven text, än om man läser ett fåtal punkter om ens personlighet.
Visst finns det säkert också mycket bra med ”snabbansökningarna”, annars skulle inte företagen använda sig av dessa, men ifall jag någon gång kommer till en position där jag ska anställa någon, skulle jag vilja läsa en CV och en traditionell arbetsansökan.

Då jag sökte efter en arbetsplats för sommaren, prioriterade jag arbetstiden och lönen. Jag kommer att arbeta på skatteverket, vilket jag verkligen ville eftersom jag varit där förr. Detta betyder att min lön kommer att vara lite högre än förra året och att jag jobbar från 8 – 16, måndag till fredag.
Själva rekryteringsprocessen var inte så invecklad för mig, eftersom jag är bekant för organisationen från tidigare år. Jag skickade in en öppen ansökan var jag inte ansökte för någon specifik position (det är upp till skatteverket att placera mig till den avdelning som behöver hjälp), vart jag bifogade min CV. Efter ungefär en vecka blev jag kontaktad via e-post, var det stod att de gärna ville ha mig dit för sommaren.

Jag har endast varit på en arbetsintervju i mitt liv, vilket beror på att jag fått de tidigare arbetena genom kontakter. I framtiden tror jag dock att jag kommer att gå på flera stycket, främst eftersom jag inte (för tillfället) har några kontaktpersoner inom den bransch jag vill arbeta i. Jag tror dock att dessa situationer är något man kan öva på, fastän man aldrig vet vad som frågas. I stora drag går de säkert till på nästan samma sätt, det är arbetsgivaren och miljön som ändras.

/Emma

Om Emma

Jag är ekonomistuderde från Åbo och född 1991. Som huvudämne läser jag företgets organisation och ledning och som biämne marknadsgöring. Jag bor tillsammans med min sambo och våra två hundar nära Kuppisparken.
Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.