Vetenskap och bildning har b\u00e4gge ett egenv\u00e4rde. Samtidigt har de \u00e4ven ett instrumentellt v\u00e4rde. Forskningsresultat leder till b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else av v\u00e4rlden och ibland kan de till och med f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden till det b\u00e4ttre. Om vi g\u00f6r v\u00e5rt arbete v\u00e4l, kommer det vetenskapliga t\u00e4nkes\u00e4ttet att f\u00f6lja varje utexaminerad studerande livet ut.<\/p>\n
Man kan d\u00e4rmed konstatera att v\u00e5rt arbete har b\u00e5de djupg\u00e5ende och l\u00e5ngsiktiga effekter i samh\u00e4llet. Mot den bakgrunden kan snacket om samh\u00e4llsnytta, samh\u00e4llseffekter och samh\u00e4llsrelevans l\u00e5ta tjatigt. Universitet \u00e4r via sitt bildningsuppdrag och sin forskning viktiga akt\u00f6rer i samh\u00e4llet. Det vore v\u00e4l m\u00e4rkligt om v\u00e5ra handlingar inte hade effekter.<\/p>\n
Trots detta \u00e4r det sk\u00e4l att fundera varf\u00f6r debatten om vetenskapens samh\u00e4llsnytta \u00e4r s\u00e5 aktuell just nu. Vi kan b\u00f6rja fr\u00e5n det positiva. Beslutsfattare, f\u00f6retag och den stora allm\u00e4nheten \u00e4r intresserade av vad forskningen har att erbjuda inf\u00f6r de olika utmaningar som de m\u00f6ter. Vi har ett ansvar f\u00f6r att bem\u00f6ta denna efterfr\u00e5gan och ber\u00e4tta professionellt och effektivt om v\u00e5ra forskningsresultat.<\/p>\n
Det g\u00f6r vi ocks\u00e5 hela tiden. Problemet \u00e4r att de metoder som f\u00f6rr fungerade v\u00e4l inte \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigtvis relevanta l\u00e4ngre. M\u00e4ngden information, och desinformation, \u00e4r ofantlig och det g\u00e4ller att finna sluga metoder f\u00f6r att f\u00e5nga m\u00e4nniskornas intresse. Vi m\u00e5ste p\u00e5 ett mer systematiskt s\u00e4tt t\u00e4nka p\u00e5 vem som beh\u00f6ver de forskningsresultat som vi levererar, hur vi paketerar v\u00e5rt budskap och n\u00e4r vi kommer ut med v\u00e5ra nyheter.<\/p>\n
Samh\u00e4llseffekter g\u00e5r med andra ord hand i hand med aktiv kommunikation. Var ej oroliga, alla beh\u00f6ver inte b\u00f6rja h\u00e4cka p\u00e5 Twitter eller f\u00f6rvandla sig sj\u00e4lva till YouTube-stj\u00e4rnor (man f\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s g\u00f6ra det om man vill.) Det centrala \u00e4r hitta sitt eget s\u00e4tt att kommunicera. I varje team finns det n\u00e5gon som \u00e4r bra p\u00e5 att popularisera, hen kan twittra eller skriva policy briefs. Den b\u00e4sta f\u00f6rhandlaren tar \u00f6ver \u00f6verl\u00e4ggningarna med f\u00f6retagspartners och det sociala geniet drar workshopen med intressegrupperna.<\/p>\n
En sund kritisk inst\u00e4llning till fenomenet samh\u00e4llsnytta \u00e4r givetvis p\u00e5 sin plats. Jakten p\u00e5 uppm\u00e4rksamhet blir l\u00e4tt ett sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l. D\u00e5 \u00e4r det viktiga inte l\u00e4ngre vad man s\u00e4ger utan att man h\u00f6rs. Nyttot\u00e4nkandet kan ocks\u00e5 skapa en uppdelning mellan \u2019nyttiga\u2019 och \u2019onyttiga\u2019 discipliner. Grundforskningens direkta nytta kan vara sv\u00e5r att bevisa. Alla discipliner eller projekt producerar inte heller dessa mycket eftertraktade innovationer.<\/p>\n
N\u00e4r diskussionen om samh\u00e4llsrelevans intensifieras – vilket den kommer att g\u00f6ra – ska vi som vetenskapssamfund se till att svansen inte b\u00f6rjar vifta hunden. Vetenskapen kommer f\u00f6rst, samh\u00e4llsnyttan placerar som tv\u00e5a.<\/p>\n
Forskare har alltid haft samverkan med det omgivande samh\u00e4llet. De externa villkoren har dock \u00e4ndrats. Konkurrensen om m\u00e4nniskors tid och intresse har blivit h\u00e5rd och vi utmanas av enkla sanningar och propaganda. Nu ska vi bli mer strategiska s\u00e5 att vi f\u00e5r fram v\u00e5ra fantastiska ber\u00e4ttelser. Det blir kul, det lovar jag!<\/p>\n
<\/p>\n
Elina Pirjatanniemi<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vetenskap och bildning har b\u00e4gge ett egenv\u00e4rde. Samtidigt har de \u00e4ven ett instrumentellt v\u00e4rde. Forskningsresultat leder till b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else av v\u00e4rlden och ibland kan de till och med f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden till det b\u00e4ttre. Om vi g\u00f6r v\u00e5rt arbete v\u00e4l, kommer det vetenskapliga t\u00e4nkes\u00e4ttet att f\u00f6lja varje utexaminerad studerande livet ut. Man kan d\u00e4rmed konstatera att […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-9","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/impact\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/impact\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/impact\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/impact\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/impact\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/impact\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":44,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/impact\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9\/revisions\/44"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/impact\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/impact\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/impact\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}