Det \u00e4r med stor f\u00f6rv\u00e5ning och oro jag f\u00f6ljt med den debatt om tv\u00e5spr\u00e5kiga skolor i Finland som f\u00f6rts detta \u00e5r. Vad \u00e4r detta f\u00f6r ett fenomen? Jag har h\u00f6rt inv\u00e5nare i Vasa h\u00e4vda att om deras barn inte l\u00e4r sig finska s\u00e5 kommer barnen att emigrera till Sverige. Det kan h\u00e4nda, men \u00e4r detta en helt ny r\u00e4dsla? Inte! Ungdomar har utvandrat till Sverige och massor av andra l\u00e4nder under olika perioder och i stora m\u00e4ngder. N\u00e5gra har kommit tillbaka, andra inte.<\/p>\n
F\u00f6r att f\u00f6rhindra emigration till Sverige borde barnen l\u00e4ra sig finska, h\u00e4vdas det. Det \u00e4r helt r\u00e4tt och riktigt. Bor man i Finland b\u00f6r man naturligtvis l\u00e4ra sig landets spr\u00e5k, n\u00e4mligen svenska och<\/em> finska. Diskussionen om vilka spr\u00e5k man beh\u00f6ver g\u00e4ller d\u00e4rmed b\u00e4gge spr\u00e5kgrupperna. Men diskussionen f\u00f6rs nu enbart om de svenska skolorna och deras m\u00f6jlighet att l\u00e4ra barn finska. Om det hindrar emigration \u00e4r emellertid en helt annan fr\u00e5ga. Jag har inte h\u00f6rt om en enda finsk skola d\u00e4r temat \u201dtv\u00e5spr\u00e5kiga skolor\u201d har varit aktuellt \u00e4ven om det \u00e4r i dem k\u00e4nnedomen om det andra inhemska spr\u00e5ket \u00e4r svagast.<\/p>\n I debatten har efterlysts vetenskapliga unders\u00f6kningar av hur svenskkunskaperna minskat i Finland i takt med att de tv\u00e5 spr\u00e5kgrupperna blandats. \u00c4nnu f\u00f6r ett sekel sedan var svenskan ett g\u00e5ngbart spr\u00e5k l\u00e4ngs sydv\u00e4stkusten. Det vittnar alla de uppteckningar om som finns i traditionsarkiven till exempel fr\u00e5n Sagu eller Sastmola. Kjell Herberts har gjort s\u00e5dana studier under ett l\u00e5ngt liv som forskare. L\u00e4s hans rapporter! En annan v\u00e4lk\u00e4nd och respekterad forskare p\u00e5 omr\u00e5det \u00e4r Erik Allardt. Redan f\u00f6r n\u00e4stan fyrtio \u00e5r sedan konstaterade han att finlandssvenskarnas st\u00f6rsta fiende \u00e4r finlandssvenskarna sj\u00e4lva som inte h\u00e5ller fast vid sitt modersm\u00e5l.<\/p>\n Och nu vill man g\u00f6ra en tv\u00e5spr\u00e5kig skola. Sj\u00e4lv gick jag i en skola d\u00e4r man undervisade i sex spr\u00e5k och undervisade p\u00e5 fem. Finska var givetvis ett av dem. Av allesammans och ungef\u00e4r lika m\u00e5nga till har jag haft ren och sk\u00e4r nytta och stor gl\u00e4dje. Flera hade dessutom beh\u00f6vts. Spr\u00e5kforskarna har p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt visat hur kunskapen i flera spr\u00e5k \u00e4r till gagn f\u00f6r b\u00e5de samh\u00e4lle och individ. Det \u00e4r klart att spr\u00e5kkunskaper \u00e4r viktiga: Finland beh\u00f6ver goda f\u00f6rs\u00e4ljare av de varor vi kan exportera \u00e5t olika h\u00e5ll, vi beh\u00f6ver f\u00f6rm\u00e5ga att ta in information p\u00e5 fr\u00e4mmande spr\u00e5k \u2013 men som individer beh\u00f6ver vi spr\u00e5ket p\u00e5 ett mycket mera fundamentalt plan och p\u00e5 ett mycket mera subtilt s\u00e4tt. Vi beh\u00f6ver f\u00f6rm\u00e5gan att uttrycka alla v\u00e5ra tankar, i sv\u00e5ra och i l\u00e4tta stunder \u2013 p\u00e5 n\u00e5got spr\u00e5k som vi kan tillr\u00e4ckligt bra f\u00f6r att inte bli frustrerade \u00f6ver att inte ha de begrepp vi beh\u00f6ver. Varf\u00f6r inte g\u00f6ra det p\u00e5 svenska? Hittills har skolan \u00e5tminstone f\u00f6rs\u00f6kt ge oss den f\u00f6rm\u00e5gan. M\u00e5 den forts\u00e4tta med det, fast\u00e4n den ocks\u00e5 presenterar m\u00f6jligheter att l\u00e4ra sig andra spr\u00e5k.<\/p>\n Skolan kan g\u00e4rna vara m\u00e5ngspr\u00e5kig i praktiken \u2013 det \u00e4r den i och f\u00f6r sig redan, n\u00e4r i kommunikationen mellan barnen och senare bland studenterna blandas svenska, finska och engelska. Men i den svenska skolan i Finland \u00e4r det viktigt \u00e4r att hela tiden f\u00f6ra fram respekten f\u00f6r svenskan, att ge en positiv bild av att det \u00e4r m\u00f6jligt att i Finland leva ett rikt och gott liv p\u00e5 svenska \u2013 utan att vara penningstinn eller ha n\u00e5gon fabrik\u00f6r eller gods\u00e4gare i sl\u00e4kten. G\u00f6rs detta inte blir uppfattningen i n\u00e4sta generation att finskan \u00e4r en f\u00f6rdel, medan man gl\u00f6mmer att st\u00f6dja svenskan.<\/p>\n Anta att en skola \u00e4r tv\u00e5spr\u00e5kig, svensk och finsk. Anta vidare att tv\u00e5spr\u00e5kigheten \u00e4r s\u00e5 pass utbredd att alla elever utom tre v\u00e4ljer att ta sina kurser i ett visst \u00e4mne p\u00e5 finska, dels f\u00f6r att klasserna blir st\u00f6rre och mera varierande, dels f\u00f6r att det finns l\u00e4romedel p\u00e5 finska men inte p\u00e5 svenska. Hur l\u00e4nge kommer den skolan att erbjuda kurser p\u00e5 svenska i detta \u00e4mne? Hur l\u00e4nge kommer skolan att anst\u00e4lla l\u00e4rare f\u00f6r detta \u00e4mne? Hur l\u00e4nge kommer studenter att utbilda sig till l\u00e4rare p\u00e5 svenska i detta \u00e4mne? Hur liten kan omfattningen av utbildningen i detta \u00e4mne vara vid universitet och h\u00f6gskola innan den l\u00e4ggs ner? Och drabbar detta bara ett enda skol\u00e4mne? Knappast! Forts\u00e4tter man resonemanget blir landet snabbt inte tv\u00e5spr\u00e5kigt svenskt-finskt.<\/p>\n Den svenska skolan i Finland ska sj\u00e4lvfallet undervisa barn i och p\u00e5 finska. Men den finska skolan i Finland ska lika sj\u00e4lvfallet undervisa barn i och p\u00e5 svenska. Ocks\u00e5 i den ska en positiv attityd till svenskan odlas. Det problem man nu tror sig ha med finlandssvenska barn som inte kan finska \u00e4r faktiskt st\u00f6rre sett fr\u00e5n perspektivet att finska barn inte kan svenska. Det \u00e4r framf\u00f6r allt d\u00e4r en insats beh\u00f6vs om Finland ska kunna ses som en del av Norden \u2013 och det kan bli n\u00f6dv\u00e4ndigt fortare \u00e4n vi idag tror. Kunskaper i svenska b\u00e4ddar f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r de flesta nordiska spr\u00e5k. Skolan har ett stort ansvar f\u00f6r att alla barn l\u00e4r sig b\u00e4gge spr\u00e5ken, men ett \u00e4nnu st\u00f6rre ansvar har faktiskt f\u00f6r\u00e4ldrarna. Man ska i mycket svenskspr\u00e5kiga trakter inte alls tro att finskan kommer automatiskt i st\u00e4der som Helsingfors eller \u00c5bo. Det ligger ett krav p\u00e5 mycken eftertanke och strategi hos f\u00f6r\u00e4ldrarna att se till att barnen l\u00e4r sig finska, exempelvis genom att visa dem p\u00e5 hobbyverksamhet p\u00e5 finska \u2013 och att se till att barnen kommer till den. Skolan kan hj\u00e4lpa till p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt, genom olika pedagogiska metoder, men huvudansvaret f\u00f6r fostran ligger faktiskt hos f\u00f6r\u00e4ldrarna. De ska uppfostra sina barn till respekt f\u00f6r spr\u00e5k. Undfallenhet och feghet har ingen plats i den processen.<\/p>\n Begreppet \u201den tv\u00e5spr\u00e5kig skola\u201d f\u00f6refaller vara on\u00f6digt vid n\u00e4rmare analys. Alla skolor \u00e4r ju \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge m\u00e5ngspr\u00e5kiga. I praktiken kan begreppet kanske anv\u00e4ndas men n\u00e4r det g\u00e4ller administrativt och strategiskt t\u00e4nkande f\u00f6r framtiden m\u00e5ste det klart definieras f\u00f6r att lagstiftaren ska kunna formulera g\u00e5ngbara lagar. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge k\u00e4nner lagstiftarna inte till begreppet \u201den tv\u00e5spr\u00e5kig skola.\u201d Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vi har svenska skolor i Finland. V\u00e5rdar vi oss inte om denna r\u00e4ttighet f\u00f6rsvinner grunden f\u00f6r undervisningen p\u00e5 svenska i Finland. D\u00e5 kan vi se oss i spegeln och sorgset konstatera att vi sj\u00e4lva inte bara hj\u00e4lpt till utan rentav initierat f\u00f6rlusten av den svenska skolan. \u00c4r det detta vi vill?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det \u00e4r med stor f\u00f6rv\u00e5ning och oro jag f\u00f6ljt med den debatt om tv\u00e5spr\u00e5kiga skolor i Finland som f\u00f6rts detta \u00e5r. Vad \u00e4r detta f\u00f6r ett fenomen? Jag har h\u00f6rt inv\u00e5nare i Vasa h\u00e4vda att om deras barn inte l\u00e4r sig finska s\u00e5 kommer barnen att emigrera till Sverige. Det kan h\u00e4nda, men \u00e4r detta […]<\/p>\n","protected":false},"author":453,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10],"tags":[],"class_list":["post-134","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ulrika-wolf-knuts"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/134","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/453"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=134"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/134\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":177,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/134\/revisions\/177"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=134"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=134"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=134"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}