P\u00e5 senare tid har jag flera g\u00e5nger st\u00f6tt p\u00e5 fr\u00e5gan hur man ska f\u00f6rst\u00e5 tidsangivelser inom den akademiska v\u00e4rlden. Med andra ord har det visat sig att det \u00e4r oklart n\u00e4r man ska r\u00e4kna med den s\u00e5 kallade akademiska kvarten och n\u00e4r inte. Akademisk kvart f\u00f6rkortas aq ((studentikost) latin eller ak (svenska) och har i allm\u00e4nhet ingenting med studentbost\u00e4der eller andra kvartar att g\u00f6ra.<\/p>\n
Den akademiska kvartens ursprung \u00e4r f\u00f6rmodligen ganska om\u00f6jligt att sp\u00e5ra. Redan vid de tyska jesuituniversiteten p\u00e5 1600-talet var den k\u00e4nd och beh\u00f6vdes f\u00f6r att studenterna skulle hinna till sina f\u00f6rel\u00e4sningar. F\u00f6rr i v\u00e4rlden, innan man b\u00f6rjade bygga universitet som koncentrerade campus, h\u00f6ll professorerna n\u00e4mligen sin undervisning i sina egna hem eller hade seminarierum p\u00e5 olika h\u00e5ll i staden, ibland ganska l\u00e5ngt fr\u00e5n varandra. (Den f\u00f6rsta g\u00e5ngen det latinska ordet campus<\/em>, som betyder \u2019f\u00e4lt\u2019 anv\u00e4ndes f\u00f6r ett l\u00e4ros\u00e4te var p\u00e5 1700-talet i samband med det vi idag kallar Princeton University. P\u00e5 svenska blev det ett allm\u00e4nnare \u201duniversitetsord\u201d f\u00f6rst p\u00e5 1990-talet). D\u00e5 hade inte varje student sitt eget armbandsur eller andra klockor utan man m\u00e5ste f\u00f6rlita sig p\u00e5 stadens kyrkklocka eller uret p\u00e5 r\u00e5dhuset. De h\u00e4r klockorna slog bara en g\u00e5ng i timmen, allts\u00e5 n\u00e4r timmen var full.<\/p>\n N\u00e4r studenten h\u00f6rde att klockan slog visste han att han hade en god stund p\u00e5 sig tills f\u00f6rel\u00e4sningen skulle b\u00f6rja. Han visste att ge sig iv\u00e4g till sin professors bostad eller till det r\u00e4tta seminarierummet och infinna sig d\u00e4r n\u00e4r undervisningen satte ig\u00e5ng. Detta var ungef\u00e4r en kvart efter klockans slag. D\u00e5 den f\u00f6reg\u00e5ende f\u00f6rel\u00e4sningen, om den var en dubbelf\u00f6rel\u00e4sning, hade slutat en kvart f\u00f6re j\u00e4mnt klockslag visste studenten ocks\u00e5 att han hade en halvtimme p\u00e5 sig att f\u00f6rflytta sig fr\u00e5n en professorsbostad till en annan, fr\u00e5n ett seminarierum till ett annat.<\/p>\n En annan f\u00f6rklaring till den akademiska kvarten \u00e4r bruket att repetera vad som sagts under den f\u00f6reg\u00e5ende f\u00f6rel\u00e4sningen. Den h\u00e4r rekapitulationen skedde i b\u00f6rjan av f\u00f6rel\u00e4sningen och den student som hade varit uppm\u00e4rksam f\u00f6reg\u00e5ende g\u00e5ng kunde d\u00e4rf\u00f6r hoppa \u00f6ver detta moment och infinna sig en kvart senare d\u00e5 professorn presenterade det som var nytt f\u00f6r dagen.<\/p>\n Den akademiska kvarten h\u00f6r kanske mest samman med gamla universitet d\u00e4r man faktiskt beh\u00f6vde tid f\u00f6r att f\u00f6rflytta sig mellan enheterna. Estland, Finland, Schweiz, Sverige, Storbritannien, Tyskland, \u00d6sterrike m.fl. l\u00e4nder praktiserar fortfarande bruket mer eller mindre allm\u00e4nt. I skrift anges kvarten sedan 1800-talet med det latinska uttrycket cum tempore<\/em>, som betyder \u2019med tid\u2019. Om det \u00e4r meningen att man ska inleda arbetet p\u00e5 j\u00e4mnt klockslag skrivs det sine tempore<\/em>, \u2019utan tid\u2019. Dessa latinska till\u00e4gg f\u00f6rkortas c.t. respektive s.t. Det finns flera olika s\u00e4tt att ange att en tillst\u00e4llning b\u00f6rjar med akademisk kvart. Man kan bland annat ocks\u00e5 anv\u00e4nda prickar efter klockslaget.<\/p>\n Jag minns att n\u00e4r bruket med den akademiska kvarten p\u00e5 1970-talet b\u00f6rjade vackla och vara obegripligt vid \u00c5bo Akademi fanns det en irriterad men nitisk tj\u00e4nsteman som f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 folket att f\u00f6rst\u00e5 att den akademiska kvarten skulle tas med i ber\u00e4kningen om tidsangivelsen f\u00f6r n\u00e4r ett evenemang skulle inledas skrevs endast med tv\u00e5 siffror. Om den hade skrivits med fyra siffror och skiljetecken g\u00e4llde j\u00e4mnt klockslag. Ett seminarium som var satt till klockan 10 b\u00f6rjade f\u00f6ljaktligen en kvart \u00f6ver tio medan man skrev 10:00 om ett m\u00f6te som skulle b\u00f6rja p\u00e5 slaget tio. N\u00e4r inte ens detta hj\u00e4lpte kallades vi till m\u00f6ten som skulle b\u00f6rja klockan 10:01!<\/p>\n Ibland kan man l\u00e4gga in l\u00e4ngre tid innan undervisningen ska b\u00f6rja och d\u00e5 heter det cum grano tempore<\/em>, f\u00f6rkortat c.g.t. \u2019med dubbelkvart\u2019 som p\u00e5 svenska f\u00f6rkortas eller dk eller studentikost dq. Ocks\u00e5 magno cum tempore<\/em>, m.c.t. (\u2019med stor tid\u2019) kan anv\u00e4ndas f\u00f6r dubbelkvarten. Om den h\u00e4r dubbelkvarten ligger mellan slutet p\u00e5 en h\u00f6gtidlig tillst\u00e4llning, den \u201dsolenna akten\u201d, som vi s\u00e4ger i Finland, och banketten p\u00e5 kv\u00e4llen utnyttjar man den till att dricka cocktail, umg\u00e5s och kolla upp var och med vem man ska sitta vid bordet. S\u00e4ttet att visa hur tidsangivelsen ska f\u00f6rst\u00e5s varierar fr\u00e5n universitet till universitet, s\u00e5 det \u00e4r b\u00e4st att ta reda p\u00e5 hur man ska bete sig innan man kommer alldeles f\u00f6r sent \u2013 eller alldeles f\u00f6r tidigt.<\/p>\n Generellt kunde hos oss den akademiska kvarten g\u00e4lla undervisningen medan administrativa m\u00f6ten inleds p\u00e5 klockslag angivet med fyra siffror och skiljetecken.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" P\u00e5 senare tid har jag flera g\u00e5nger st\u00f6tt p\u00e5 fr\u00e5gan hur man ska f\u00f6rst\u00e5 tidsangivelser inom den akademiska v\u00e4rlden. Med andra ord har det visat sig att det \u00e4r oklart n\u00e4r man ska r\u00e4kna med den s\u00e5 kallade akademiska kvarten och n\u00e4r inte. Akademisk kvart f\u00f6rkortas aq ((studentikost) latin eller ak (svenska) och har i […]<\/p>\n","protected":false},"author":453,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10],"tags":[],"class_list":["post-205","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ulrika-wolf-knuts"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/453"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=205"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":206,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205\/revisions\/206"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=205"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=205"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=205"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}