Vetenskapens idkare, gynnare och v\u00e4nner!<\/p>\n
<\/p>\n
Rektorer, professorer, studenter, administrat\u00f6rer, alla inom \u00c5bo Akademi arbetar tillsammans mot samma m\u00e5l, n\u00e4mligen att sprida p\u00e5 forskning baserad kunskap samh\u00e4llet till fromma. Jag har idag valt att se lite n\u00e4rmare p\u00e5 vad det inneb\u00e4r att sprida vetenskapliga r\u00f6n.<\/p>\n
I slutet av 1970-talet publicerade den franske filosofen Jean-Fran\u00e7ois Lyotard sitt verk La condition postmoderne: rapport sur le savoir<\/em>. D\u00e4r var hans huvudbudskap att de stora ber\u00e4ttelserna i v\u00e4sterlandet fallit samman. Om detta st\u00e4mmer kan diskuteras, men det f\u00e5r bli en annan g\u00e5ng. Han definierade vissa centrala tankeg\u00e5ngar i det v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llet och s\u00e5g att de f\u00e5tt en mindre betydelse. Kristendom och demokrati \u00e4r inte mera sj\u00e4lvklara, kvinna och man \u00e4r inte varandras motsatser, l\u00e4rt och lekt \u00e4r inte motpoler. Det \u00e4r i denna f\u00f6r\u00e4ndrade v\u00e4rld vi arbetar idag. Det \u00e4r i den vi ska sprida p\u00e5 forskning baserad kunskap.<\/p>\n Vetenskap kan beskrivas som en process som f\u00f6ruts\u00e4tts leda till \u201dny kunskap\u201d och som drivs enligt vissa givna mer eller mindre uttalade regler och som n\u00e5r ett resultat. Ett kriterium kan vara att arbetsprocessen ska kunna upprepas av en annan, oberoende vetenskapsidkare under motsvarande omst\u00e4ndigheter och leda till samma resultat. I denna process ing\u00e5r flera inslag av tolkning. Det g\u00e4ller att tolka resultat f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vad man kommit fram till. Detta kan ske b\u00e5de genom numer\u00e4ra och textbaserade analyser. Vissa discipliner l\u00e4gger huvudvikten vid den empiriska fasen, andra understryker betydelsen av just tolkningen. Viktigt \u00e4r att vetenskapsidkaren inser att resultat m\u00e5ste underkastas tolkning och att denna \u00e4r subjektiv. Vetenskap pr\u00e4glas \u00e4ven av kritiskt t\u00e4nkande i valet av \u00e4mne, empiri, analys och publicering. Den ideala processbeskrivningen f\u00f6r vetenskapsidkande \u00e4r allts\u00e5 given och stabil.<\/p>\n Idag har vi anledning att fundera p\u00e5 vad ett universitet ska st\u00e5 f\u00f6r. M\u00e5let \u00e4r givet, i skrift av Undervisnings- och kulturministeriet. Allt flera personer har haft, har och f\u00e5r m\u00f6jligheten att l\u00e4ra sig att bedriva vetenskap. Redan i l\u00e5gstadiet l\u00e4r sig barn att ta reda p\u00e5 och l\u00f6sa problem. \u201dEkorrforskning\u201d kan man kalla det n\u00e4r en \u00e5tta\u00e5ring l\u00e4r sig n\u00e5gonting nytt om ekorrar. Begreppet forskning har blivit allm\u00e4ngods, samtidigt som anv\u00e4ndningen av ordet i divergerande sammanhang har gjort betydelsen inexakt. Forskning och vetenskapsidkande \u00e4r inte synonymer.<\/p>\n Vi har anledning att granska f\u00f6ljderna av denna otydliga bild av vetenskapen. Vi lever n\u00e4mligen i en tid av utbrett kunskapsf\u00f6rakt. Inte alltid respekteras det som vetenskapsidkarna kommer fram till, f\u00f6r folk utanf\u00f6r akademin har l\u00e4rt sig att t\u00e4nka sj\u00e4lva, t\u00e4nka kritiskt, l\u00e5t vara att det sker p\u00e5 andra s\u00e4tt \u00e4n v\u00e5ra.<\/p>\n Finland har l\u00e4nge satsat p\u00e5 utbildning. De allra flesta kan l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna och har allts\u00e5 grunderna f\u00f6r att ta till sig vetenskapliga r\u00f6n n\u00e4r de v\u00e4l populariserats. \u00c4nd\u00e5 saknas ofta f\u00f6rm\u00e5gan eller viljan att lita p\u00e5 vetenskapsidkarnas kunnande.<\/p>\n Vi har sett kunskapsf\u00f6raktet bland h\u00f6gt uppsatta individer i v\u00e5rt land, vi har sett det i oviljan att st\u00f6dja v\u00e5rt inarbetade system f\u00f6r kunskapsinh\u00e4mtning p\u00e5 h\u00f6gsta politiska niv\u00e5, vi har sett det i tvivlet p\u00e5 milj\u00f6h\u00e4nsyn, vi ser det i misstron mot l\u00e4kemedel o.s.v.<\/p>\n Idag kan vem som helst komma \u00e5t vilken kunskap som helst. Var och en m\u00e5ste fatta sina personliga beslut om sin inst\u00e4llning till olika vetenskapliga r\u00f6n. Men d\u00e5 vetenskaplig kunskap s\u00e4llan \u00e4r s\u00e4rskilt eggande f\u00f6r andra \u00e4n vetenskapsidkarna sj\u00e4lva spelar den heller ingen specifik roll f\u00f6r andra. \u00c4r den obekv\u00e4m f\u00f6raktas den rentav. Var och en har blivit sin egen expert, medan vetenskapsidkarna besk\u00e4rmar sig och kanske i sin tur f\u00f6raktar de f\u00e5vitska lekm\u00e4nnen.<\/p>\n Ser vi dock p\u00e5 vetenskapshistorien har det som betraktats som vetenskaplig sanning g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng kullkastats. Kollegor och lekm\u00e4n har skrattat \u00e5t n\u00e5gon nydanande forskare som Galileo Galilei och undergr\u00e4vt hans m\u00f6jligheter att komma vidare, men med tiden har det \u00e4nd\u00e5 visat sig vem som haft r\u00e4tt. S\u00e5dan kritik \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att n\u00e5 g\u00e5ngbar kunskap. De som idag \u00e4r f\u00f6raktfulla gentemot vetenskapsidkarnas resultat har faktiskt ocks\u00e5 t\u00e4nkt kritiskt \u2013\u00ad p\u00e5 sitt s\u00e4tt.<\/p>\n I allm\u00e4nhet ska man vara sparsam med f\u00f6raktet. Det \u00e4r n\u00e4mligen vetenskapsidkarna sj\u00e4lva som m\u00e5ste fr\u00e5ga sig om de tillr\u00e4ckligt \u00f6vertygande har lyckats f\u00f6rnya sin argumentationsteknik n\u00e4r befolkningen inte l\u00e4ngre okritiskt \u00e4r auktoritetstrogen och utan m\u00f6jlighet att sj\u00e4lv skaffa sig den kunskap som beh\u00f6vs f\u00f6r att fatta ett \u00e4ndam\u00e5lsenligt beslut. Det s\u00e4gs hela tiden att v\u00e4rlden f\u00f6r\u00e4ndrats men det \u00e4r vi sj\u00e4lva som f\u00f6r\u00e4ndrat den och d\u00e5 m\u00e5ste vi sj\u00e4lva ocks\u00e5 f\u00f6lja med i den processen. Kanske talar forskarna fortfarande fikonspr\u00e5k sittande i sina elfenbenstorn? Visst har vi blivit uppmanade att popularisera v\u00e5ra forskningsr\u00f6n, men har vi lyckats? Verkar vetenskap s\u00e5 sv\u00e5rbegriplig att folk k\u00e4nner sig lurade eller s\u00e5 enkel att den i sin populariserade form verkar naiv?<\/p>\n S\u00e5dana fr\u00e5gor \u00e4r viktiga att st\u00e4lla och f\u00f6rs\u00f6ka besvara, s\u00e5 att man reflekterar \u00f6ver receptionen av vetenskapliga r\u00f6n. Nu meddelar vi \u201dp\u00e5 forskning baserad undervisning\u201d men hur tas den emot? En \u00f6dmjuk och respektfull attityd beh\u00f6vs b\u00e4ttre \u00e4n besk\u00e4rmande och ringaktning. T\u00e5lamod b\u00f6r finnas f\u00f6r att p\u00e5 vetenskapliga grunder s\u00e5 k\u00e4nslom\u00e4ssigt f\u00f6ruts\u00e4ttningsl\u00f6st som m\u00f6jligt visa varf\u00f6r vissa alternativa r\u00f6n \u00e4r ovetenskapliga. Universiteten, inte minst \u00c5bo Akademi, kunde \u00e4gna lite tid \u00e5t att t\u00e4nka p\u00e5 detta. Vi m\u00e5ste granska v\u00e5rt s\u00e4tt att f\u00f6ra fram v\u00e5ra r\u00f6n s\u00e5 att de i v\u00e4lfungerande ber\u00e4ttelser n\u00e5r ocks\u00e5 tvivlarna.<\/p>\n Dear guests, I have brought along some thoughts about our time when lay people don\u2019t accept a scientifically based outcome of research, for they choose alternative solutions for life in such matters as, for instance, democracy, gender or medicine. I call for a deeper reflection on how scientific and scholarly knowledge is received. We should be more respectful towards sceptics and, by the help of strictly scientific methods, explain why, from a scientific and scholarly point of view, our results are reliable. Hereby I open the new academic year.<\/p>\n Jag h\u00e4lsar er alla hj\u00e4rtligt v\u00e4lkomna till v\u00e5r inskription f\u00f6r l\u00e4s\u00e5ret 2019\u2013\u00ad2020 och \u00f6verl\u00e4mnar nu ordet \u00e5t v\u00e5r tidigare rektor Mikko Hupa. Tervetuloa. Welcome to \u00c5bo Akademi University. Gans, ganz herzlich willkommen!<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vetenskapens idkare, gynnare och v\u00e4nner! Rektorer, professorer, studenter, administrat\u00f6rer, alla inom \u00c5bo Akademi arbetar tillsammans mot samma m\u00e5l, n\u00e4mligen att sprida p\u00e5 forskning baserad kunskap samh\u00e4llet till fromma. Jag har idag valt att se lite n\u00e4rmare p\u00e5 vad det inneb\u00e4r att sprida vetenskapliga r\u00f6n. I slutet av 1970-talet publicerade den franske filosofen Jean-Fran\u00e7ois Lyotard […]<\/p>\n","protected":false},"author":453,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10],"tags":[],"class_list":["post-232","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ulrika-wolf-knuts"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/232","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/453"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=232"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/232\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":234,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/232\/revisions\/234"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=232"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=232"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=232"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}