F\u00f6r n\u00e5gon vecka sedan deltog jag i ett seminarium arrangerat av Professorsf\u00f6rbundet. Temat var \u201dbildning\u201d och den fr\u00e5ga som st\u00e4lldes l\u00f6d ungef\u00e4r: \u00c4r Finland ett bildat land, p\u00e5 finska: Onko Suomi sivistynyt maa? En intressant fr\u00e5ga som jag inte vill besvara h\u00e4r.<\/p>\n
D\u00e4remot vill jag fundera n\u00e5got kring begreppet bildning. Inom universitetsadministrationen och ocks\u00e5 inom forskningen dyker det med j\u00e4mna mellanrum upp ord som blir till ett slags mantran. Inom vetenskapen leder detta till ett grishofenomen s\u00e5 att alla forskare med sj\u00e4lvaktning uttrycker sig med hj\u00e4lp av just det ordet, ett ord som dittills ofta knappast alls beaktats. Inom universitetsadministrationen g\u00e4ller detsamma. Bildning har blivit ett s\u00e5dant nu. I Finland vill vi allts\u00e5 inte l\u00e4ngre bara ha utbildning inom universiteten utan ocks\u00e5 bildning. Detta begrepp \u00e4r oklart, det betyder till exempel, som s\u00e5 ofta, inte detsamma p\u00e5 olika spr\u00e5k. Och inneh\u00e5llet \u00e4ndras genom tiden. Men idag \u00e4r det ett modeord och administrativ text \u00e4r b\u00e4st om den inneh\u00e5ller det s\u00e5 att mottagarna i maktens boningar \u00e5tminstone tror att de vet vad universiteten vill g\u00f6ra med begreppet.<\/p>\n
Bildning kommer p\u00e5 svenska fr\u00e5n det tyska ordet\u00a0Bildung, pr\u00e4glat av Wilhelm von Humboldt i \u00f6verg\u00e5ngen mellan 17- och 1800-talen, dvs. borgerlighetens, bourgeoisiens, framv\u00e4xttid och \u00e4r en produkt av den tidens samh\u00e4llsstruktur, d\u00e4r en samh\u00e4llsklass v\u00e4xte fram vars medlemmar varken var jord\u00e4gande adel, pr\u00e4ster, b\u00f6nder eller hantverkare med klart definierade yrken.<\/p>\n
Men vad Humboldt r\u00e4knade som Bildung p\u00e5 sin tid \u00e4r f\u00f6r l\u00e4nge sedan f\u00f6rlegat i v\u00e5r. L\u00e4nge t\u00e4nkte man sig bildning som l\u00e4ngreg\u00e5ende studier av kultur och filosofi, latin, klassisk litteratur, g\u00e4rna ocks\u00e5 p\u00e5 grekiska. Idag verkar detta f\u00f6rlegat. Bildning \u00e4r allts\u00e5 ett f\u00f6r\u00e4nderligt fenomen. Fr\u00e5gan blir d\u00e5 f\u00f6rst\u00e5s vilken betydelse vi l\u00e4gger in i ordet i v\u00e5ra universitetsadministrativa texter.<\/p>\n
Men alla dessa, som vi anser vara, f\u00f6rlegade \u00e4mnen var inte nog i sig f\u00f6r bildning, utan de anv\u00e4ndes f\u00f6r att skapa en bild av en f\u00f6r\u00e4dlad m\u00e4nniska: en m\u00e4nniska med de antika idealen\u00a0 hj\u00e4ltemod, viljestyrka, j\u00e4mlikhet (inom vissa gr\u00e4nser), medm\u00e4nsklighet och livssyn som m\u00e5l. Dessa ideal skulle leda till en utvecklad analytisk f\u00f6rm\u00e5ga, det vill s\u00e4ga en f\u00f6rm\u00e5ga att ifr\u00e5gas\u00e4tta och argumentera, s\u00e5 att m\u00e4nniskan genomgick en personlighetsutveckling.<\/p>\n
Vilka ideal ska vi ha idag f\u00f6r en bildad m\u00e4nniska? Vilken personlighetsutveckling \u00f6nskar universitetsadministrat\u00f6rerna att universiteten ska erbjuda studenterna? Det finns listor p\u00e5 vad som karakt\u00e4riserar bildning idag. Dit h\u00f6r motst\u00e5ndet mot om\u00e4nsklig behandling av andra, f\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6rst\u00e5 varandra, att kompromissa och f\u00f6rhandla, f\u00f6rm\u00e5gan att reflektera \u00f6ver m\u00e4nniskans roll i historia, nutid och framtid, ansvar, ett kultiverat beteende, sj\u00e4lvbeh\u00e4rskning med mera.<\/p>\n
Allt detta \u00e4r vackra ideal, de kr\u00e4ver en st\u00e4ndig tankeprocess, st\u00e4ndig reflexivitet och medvetandeg\u00f6rande av ens egna svagheter hos den enskilda individen. Detta passar utm\u00e4rkt i en tid d\u00e5 individualism och sj\u00e4lvanalys firar triumfer.<\/p>\n
Jag har en cynisk l\u00e4ggning och \u00e4r ofta f\u00f6raktfull. Men under min yrkeskarri\u00e4r med m\u00e5nga olika slag av m\u00e4nniskor i m\u00e5nga olika \u00e5ldrar och fr\u00e5n m\u00e5nga olika geografiska och \u00e4mnesm\u00e4ssiga omr\u00e5den har jag f\u00f6rs\u00f6kt h\u00e5lla fast vid ett uttryck som hj\u00e4lpt mig p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt, n\u00e4mligen \u201dMan ska spara p\u00e5 f\u00f6raktet \u2013 med tanke p\u00e5 de m\u00e5nga beh\u00f6vande\u201d (Ann-Kristin Schewelev ca 1998)! T\u00e4nker man s\u00e5 blir bildning att verkligen f\u00f6rs\u00f6ka visa intresse f\u00f6r andra m\u00e4nniskor, ta h\u00e4nsyn till dem, deras tankar, v\u00e4rderingar, att respektera dem och acceptera att de har andra livsideal \u00e4n man sj\u00e4lv.<\/p>\n
Risken \u00e4r h\u00e4r att man hamnar in i en kulturrelativism. Anything goes! Men s\u00e5 f\u00e5r det inte vara: d\u00e5 hamnar vi i den situation vi i m\u00e5nga fall \u00e4r idag, d\u00e5 faktiskt n\u00e4stan anything goes, b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller stora saker som politiska ideal, samh\u00e4lleliga reformer, m\u00e4nniskov\u00e4rdet och sm\u00e5 saker som hur man kl\u00e4r sig eller hur man stavar till orden \u201dnoggrant\u201d och ”tidskrift”, tv\u00e5 av de allra sv\u00e5raste orden i svenskan! D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs absolut \u201dsvansen\u201d p\u00e5 mitt uttryck: \u201dMed tanke p\u00e5 de m\u00e5nga beh\u00f6vande.\u201d Svansen leder vidare fr\u00e5n sj\u00e4lvreflektion till att t\u00e4nka p\u00e5 den andre f\u00f6r att se om just han beh\u00f6ver f\u00f6raktet. Men en bildad m\u00e4nniska m\u00e5ste alltid ta itu med sitt eget f\u00f6rakt och g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t att det gjort sig p\u00e5mint just i en viss situation.<\/p>\n
Min sista fr\u00e5ga blir nu: \u00c4r det universitetens sak att sk\u00f6ta detta? Svaret ligger f\u00f6rmodligen hos den enskilda individen. Universitetens uppgift \u00e4r \u00e5tminstone att st\u00f6dja individen i bildningsprocessen, de kan och ska erbjuda m\u00f6jligheten till bildning men mottagligheten varierar och processen tar i varje fall tid, mycket mera \u00e4n de fem \u00e5r vi och v\u00e5ra studenter har till v\u00e5rt f\u00f6rfogande.<\/p>\n
###########################################################################<\/p>\n
Jag vill tacka f\u00f6r mina fem \u00e5r som kansler, det har varit ett givande uppdrag. Mycket s\u00e4llan har jag, vilket har kunnat vara fallet f\u00f6rut, t\u00e4nkt att \u201ddetta har jag f\u00e5tt f\u00f6r mina synder\u201d. Det kan ju rent teoretiskt h\u00e4nda att jag inte haft synder att sona, i alla fall har det varit ett rent n\u00f6je att vara kansler f\u00f6r \u00c5bo Akademi, ett av de allra finaste och mest bildade universitet vi har i detta land. Tag vara p\u00e5 det, utveckla det, s\u00e5 att v\u00e5ra efterkommande kan vara \u201dmed akademien v\u00e4l tillfreds\u201d!<\/p>\n
God jul och gott nytt \u00e5r!<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6r n\u00e5gon vecka sedan deltog jag i ett seminarium arrangerat av Professorsf\u00f6rbundet. Temat var \u201dbildning\u201d och den fr\u00e5ga som st\u00e4lldes l\u00f6d ungef\u00e4r: \u00c4r Finland ett bildat land, p\u00e5 finska: Onko Suomi sivistynyt maa? En intressant fr\u00e5ga som jag inte vill besvara h\u00e4r. D\u00e4remot vill jag fundera n\u00e5got kring begreppet bildning. Inom universitetsadministrationen och ocks\u00e5 inom […]<\/p>\n","protected":false},"author":453,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10],"tags":[],"class_list":["post-243","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ulrika-wolf-knuts"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/243","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/453"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=243"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/243\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":245,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/243\/revisions\/245"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=243"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=243"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=243"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}