{"id":28,"date":"2014-12-04T14:07:44","date_gmt":"2014-12-04T11:07:44","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/?p=28"},"modified":"2015-03-17T10:42:45","modified_gmt":"2015-03-17T07:42:45","slug":"up-up-and-away-hur-vanda-universitetsforskningen-till-finlands-fordel","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/2014\/12\/04\/up-up-and-away-hur-vanda-universitetsforskningen-till-finlands-fordel\/","title":{"rendered":"Up, up and away\u2026 Hur v\u00e4nda universitetsforskningen till Finlands f\u00f6rdel"},"content":{"rendered":"![\"Jarl-Thure](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/files\/Jarl-Thure_Eriksson.jpg\")
Under \u00e5ren 2008\u20132013 har Finlands n\u00e4ringsliv \u00f6kat sina investeringar utomlands fr\u00e5n 82 mrd \u20ac till 118 mrd \u20ac, motsvarande investeringar till Finland har \u00f6kat betydligt l\u00e5ngsammare, fr\u00e5n 60 mrd \u20ac till 73 mrd \u20ac. Gapet mellan utg\u00e5ende och inkommande investeringar har vuxit med 23 mrd \u20ac, pengar som borde ha investerats i f\u00f6retag i Finland och i nya arbetsplatser. Finland har stora sv\u00e5righeter med att f\u00f6rnya sin n\u00e4ringsstruktur, trots betydande satsningar p\u00e5 start-up-verksamhet och forskning i universiteten.<\/p>\n
Exportindustrin utg\u00f6r ryggraden i all ekonomisk verksamhet och \u00e4r d\u00e4rmed k\u00e4llan till v\u00e5r v\u00e4lf\u00e4rd. Den st\u00f6der en hel vegetation av underleverant\u00f6rer och servicef\u00f6retag. Statistiken uppvisar ett skr\u00e4mmande f\u00f6rh\u00e5llande i bruttonationalprodukten, exportindustrins andel har sjunkit under 20 %, mot att normalt ligga mellan 24\u201328 %, medan den offentliga sektorns kostnadsandel stigit till 58 %. Roten till Finlands stagnerade ekonomi ligger i denna disharmoni. Kommun-, SOTE- och pensionsreformen \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e5tg\u00e4rder p\u00e5 sikt, men just nu beh\u00f6ver vi prioritera initiativ som snabbt v\u00e4nder investeringsstr\u00f6mmarna tillbaka till Finland, detta g\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l f\u00f6retagens som privata sparares investeringar. F\u00f6r detta kr\u00e4vs att n\u00e4ringslivet g\u00f6rs attraktivt, l\u00e4s l\u00f6nsamt, samtidigt som volymen v\u00e4xer.<\/p>\n
I Finland finns det ca 700 start-up-f\u00f6retag, vilka till stora delar baserar sig p\u00e5 id\u00e9er som studerande vid universiteten genererat. I f\u00f6retagen finns ett otal embryon till en strukturell omvandling av n\u00e4ringslivet. Start-ups och sm\u00e5 tillv\u00e4xtf\u00f6retag st\u00f6ter ofta p\u00e5 en anst\u00e4llningstr\u00f6skel, kostnaderna f\u00f6r extra personer \u00e4r h\u00f6ga i relation till oms\u00e4ttningen. Varje anst\u00e4llning m\u00e5ste lyckas, alla har en nyckelposition. Finland borde ta exempel fr\u00e5n Estland, d\u00e4r man f\u00f6rh\u00e5ller sig mer pragmatiskt till sm\u00e5f\u00f6retagens behov av att snabbt f\u00e5 fotf\u00e4ste p\u00e5 sin marknadsnisch – mindre byr\u00e5krati och reglering kring st\u00f6dfinansieringen, enklare anst\u00e4llningsvillkor.<\/p>\n
Ett s\u00e4krare s\u00e4tt att ge \u201dboost\u201d \u00e5t lovande start-ups \u00e4r att locka redan etablerade f\u00f6retag av alla storleksordningar att s\u00f6ka f\u00f6rnyelse i sitt eget produktsortiment genom uppk\u00f6p eller bildandet av dotterbolag. D\u00e4rmed blir personalfr\u00e5gan mindre kritisk och marknadsf\u00f6ringen kan ske via k\u00e4nda kontaktn\u00e4tverk. Det var s\u00e5 Nokia blev till, man slutade med elkablar och WC-papper, k\u00f6pte upp Mobira och koncentrerade sig i slut\u00e4ndan bara p\u00e5 mobilteknologin.<\/p>\n
Antalet doktorsavhandlingar per \u00e5r r\u00f6r sig kring 1600. En stor del av forskningen bakom doktorstiteln har en klar koppling till samh\u00e4llets behov. Det kan g\u00e4lla allt fr\u00e5n IT och bioteknik till sociala medier och religionsdiversitet. Enligt UKM oms\u00e4tter universiteten 1,3 mrd \u20ac \u00e5rligen i sin forskning. Somliga projekt g\u00f6rs i samarbete med n\u00e4ringslivet, men en betydande del ligger p\u00e5 gr\u00e4nsen mellan grund- och till\u00e4mpad forskning och finansieras av Finlands Akademi, olika fonder eller universiteten sj\u00e4lva. Resultaten fr\u00e5n exempelvis satsningarna p\u00e5 bioteknologi kunde ge Finland en ledande st\u00e4llning inom framst\u00e4llningen av syntetiska l\u00e4kemedel, v\u00e4vnadsv\u00e4nliga implantmaterial, diagnosmetoder, etc. I dagens l\u00e4ge grundar forskarna egna sm\u00e5 f\u00f6retag, som s\u00e5 sm\u00e5ningom k\u00f6ps upp av de utl\u00e4ndska j\u00e4ttarna.<\/p>\n
Om Finland satsar stora summor p\u00e5 intressanta nya forskningsomr\u00e5den, b\u00f6r vi ha en industriell infrastruktur som s\u00e4krar landets f\u00f6retr\u00e4desr\u00e4tt till resultaten. N\u00e5got som R\u00e5det f\u00f6r strategisk forskning vid Finlands Akademi b\u00f6r fundera p\u00e5.<\/p>\n
Finland skrev under den sk. Bolognadeklarationen 1999. Meningen var att inf\u00f6ra en kandidat- och magisterexamen efter anglo-amerikanskt m\u00f6nster. Konflikten mellan universitet och yrkesh\u00f6gskolor l\u00f6stes med den sk. tv\u00e5pelar- eller dualmodellen. Detta satte genast en broms p\u00e5 ett av huvudm\u00e5len f\u00f6r Bologna, mobiliteten. Det \u00e4r dags att omfatta deklarationen i sin helhet och slopa dualmodellen. Yrkesh\u00f6gskolan blir h\u00f6gskola, vars examen ber\u00e4ttigar till magisterstudier vid ett universitet. H\u00f6gskoleexamen i sig f\u00f6rblir en fullv\u00e4rdig yrkesexamen. Detta skulle g\u00f6ra hela h\u00f6gskolesystemet mer flexibelt och erbjuda unga studenter alternativa v\u00e4gar till en framtidskarri\u00e4r. Systemet skulle ocks\u00e5 \u00f6ka trycket p\u00e5 universiteten att g\u00f6ra de egna kandidatprogrammen mer attraktiva och allm\u00e4nbildande.<\/p>\n
Jag tackar f\u00f6r tiden som kansler vid \u00c5bo Akademi och \u00f6nskar min eftertr\u00e4dare Ulrika Wolf-Knuts lycka till.<\/p>\n
<\/p>\n
Jarl-Thure Eriksson<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Under \u00e5ren 2008\u20132013 har Finlands n\u00e4ringsliv \u00f6kat sina investeringar utomlands fr\u00e5n 82 mrd \u20ac till 118 mrd \u20ac, motsvarande investeringar till Finland har \u00f6kat betydligt l\u00e5ngsammare, fr\u00e5n 60 mrd \u20ac till 73 mrd \u20ac. Gapet mellan utg\u00e5ende och inkommande investeringar har vuxit med 23 mrd \u20ac, pengar som borde ha investerats i f\u00f6retag i Finland […]<\/p>\n","protected":false},"author":296,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[5,7,8],"class_list":["post-28","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-jarl-thure-eriksson","tag-bologna","tag-dualmodellen","tag-foretagsamhet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/296"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=28"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":48,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28\/revisions\/48"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=28"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=28"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=28"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}