\u00c5bo Akademi h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00e5 en ny strategi. D\u00e4r finns fem olika egenskaper som v\u00e5rt universitet skulle st\u00e5 f\u00f6r, n\u00e4mligen \u00f6ppenhet, m\u00e5ngfald, delaktighet, h\u00e5llbarhet och dj\u00e4rvhet. Av dem \u00e4r dj\u00e4rvheten kanske den sv\u00e5raste egenskapen att leva upp till.<\/p>\n
\u00c5r 1917 n\u00e4r man p\u00e5 allvar ritade modeller f\u00f6r hur ett svenskt universitet i Finland kunde se ut hade landet precis blivit sj\u00e4lvst\u00e4ndigt. Det var oroliga tider med stora meningsskiljaktigheter mellan olika politiska grupperingar, men \u00e4nd\u00e5 fanns det s\u00e5dana personer som var s\u00e5 starka i sin \u00f6vertygelse att de satsade pengar och krafter p\u00e5 att f\u00f6rverkliga sin dr\u00f6m om \u00c5bo Akademi. I backspegeln kan vi se att det mycket v\u00e4l hade kunnat g\u00e5 s\u00e5 att pengarna hade g\u00e5tt f\u00f6rlorade och universitetet aldrig kommit till st\u00e5nd. Donatorerna visade en s\u00e4llsynt dj\u00e4rvhet<\/p>\n
Vad \u00e4r dj\u00e4rvhet idag? \u00c5 en sidan handlar det fortfarande om frimodigheten att skaffa sig en uppfattning om n\u00e5gonting som man vill st\u00e5 f\u00f6r, arbeta f\u00f6r, \u00e4ndra p\u00e5 eller motarbeta. \u00c5 andra sidan \u00e4r det modet att s\u00e4ga nej till det som utan l\u00e5ngrandiga f\u00f6rklaringar f\u00f6refaller dumt. Allt det vi idag \u00e4r missn\u00f6jda med kan \u00e4ndras, men f\u00f6ruts\u00e4ttningen \u00e4r att vi sj\u00e4lva \u00e5tminstone tar initiativet och helst ocks\u00e5 genomf\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringarna. Den \u00f6vergripande fr\u00e5gan \u00e4r om alla universitet m\u00e5ste g\u00f6ra lika. M\u00e5ste alla g\u00f6ra p\u00e5 samma s\u00e4tt? Kanske man kunde f\u00f6rvalta universitet p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt \u00e4n genom att styra dem med pengar! Kanske universitetsverksamheten, d.v.s. undervisningen och forskningen, \u00f6verhuvudtaget inte beh\u00f6ver styras! \u00c4r allt det vi g\u00f6r under v\u00e5ra arbetsdagar n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att ny kunskap ska komma till?<\/p>\n
Det vore m\u00f6jligt att \u00e4ndra p\u00e5 f\u00f6rdelningen av dygnets timmar s\u00e5 att det fanns mera tid f\u00f6r f\u00f6rkovran och forskning. P\u00e5 somliga universitet har man gemensamt kommit \u00f6verens om m\u00f6tes- och undervisningsfria dagar varje vecka. Man kunde r\u00e4kna med mera sj\u00e4lvstudier i den nya pedagogikens anda av att det \u00e4r den vuxna unga m\u00e4nniskans l\u00e4rande som st\u00e5r i centrum. Ocks\u00e5 examinationen kunde kanske sammanf\u00f6ras i st\u00f6rre sjok som tvingar studenten att skaffa sig kunnande i st\u00e4llet f\u00f6r kunskaper. Ju fortare studenterna blir sj\u00e4lvst\u00e4ndiga desto b\u00e4ttre.<\/p>\n
Ingenting hindrar i princip att man litar p\u00e5 att forskare vet vad som beh\u00f6ver unders\u00f6kas \u2013 \u00e4ven om det kanske just nu inte \u00e4r till direkt pekuni\u00e4r nytta. Men idag m\u00e5ste forskarna b\u00f6ja sig f\u00f6r x antal granskare. Den f\u00f6rsta \u00e4r den som leder ett projekt och har makten att anta eller f\u00f6rkasta en presumtiv medlem i gruppen. Redakt\u00f6rer och utgivare av vetenskapliga publikationer har ocks\u00e5 mycket att s\u00e4ga till om, f\u00f6r att inte tala om referees \u2013 som kan komma med fullst\u00e4ndigt motstridiga f\u00f6rslag till \u00e4ndringar eller rentav f\u00f6resl\u00e5 att artikeln inte ska antas f\u00f6r publicering. Man kan f\u00f6rst\u00e5s h\u00e4vda att kontroll av forskarnas arbeten beh\u00f6vs f\u00f6r att konkurrensen har h\u00e5rdnat om vem som ska f\u00e5 publicera sig i de stora, fina tidskrifterna f\u00f6rsedda med en trea p\u00e5 listan \u00f6ver acceptabla fora. De g\u00e5ngbara kanalerna ger som k\u00e4nt po\u00e4ng som ger pengar. Det h\u00e4r s\u00e4ttet att dela in forskare i f\u00e5r och getter leder inte ov\u00e4ntat till ovilja att ens f\u00f6rs\u00f6ka publicera. Samtidigt v\u00e4xer det upp nya tidskrifter som svampar efter regn, ett tecken p\u00e5 att ocks\u00e5 forskning bedrivs som inte f\u00e5r en framskjuten plats just nu. Men precis den kan bli n\u00f6dv\u00e4ndig kunskap i morgon. Vem v\u00e5gar dj\u00e4rvt g\u00e5 emot str\u00f6mmen och publicera utan tanke p\u00e5 po\u00e4ng och pengar? En viktigare fr\u00e5ga \u00e4r \u00e4nd\u00e5 hur ny kunskap skapas om allt som skrivs f\u00f6rst m\u00e5ste godk\u00e4nnas av s\u00e5dana som redan k\u00e4nner igen sig i resonemanget. En forskningspolitiskt inkorrekt id\u00e9 \u00e4r inte v\u00e4lkommen.<\/p>\n
Dj\u00e4rvhet kunde ocks\u00e5 komma ifr\u00e5ga n\u00e4r det g\u00e4ller resursf\u00f6rdelningen. Nu g\u00e4ller tv\u00e5 principer. Den ena g\u00e5r ut p\u00e5 att allt m\u00e5ste vara som f\u00f6rr, den andra att den som har mycket ocks\u00e5 m\u00e5ste f\u00e5 mycket. Har man allts\u00e5 m\u00e5nga studenter som man under goda \u00e5r kunnat undervisa i sm\u00e5grupper \u00e4r det sv\u00e5rt att under fattiga \u00e5r g\u00f6ra st\u00f6rre grupper. Har man under de goda \u00e5ren en stor personal beh\u00f6ver man f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 under de fattiga \u00e5ren mycket pengar till l\u00f6nerna. Att se \u00f6ver f\u00f6rdelningen vore ocks\u00e5 viktigt d\u00e4rf\u00f6r att alla \u00e4mnen inom ett universitet nu m\u00e4ts med samma m\u00e5tt oberoende av f\u00f6ruts\u00e4ttningarna betr\u00e4ffande extern finansiering, publiceringsm\u00f6jligheter, personalstyrka, studenttillstr\u00f6mning m.m. Enligt mitt s\u00e4tt att se b\u00f6r resursf\u00f6rdelningen bygga p\u00e5 universitetens strategi och p\u00e5 lagstadgade krav i kombination. \u00c4r ekonomin d\u00e5lig b\u00f6r s\u00e5dan forskning underst\u00f6das som inte kr\u00e4ver enorma investeringar. S\u00e5dan finns faktiskt!<\/p>\n
\u00c5bo Akademi genomg\u00e5r en reform, s\u00e4kerligen bara en i raden av m\u00e5nga som v\u00e4ntar. Nu \u00e4r tiden inne f\u00f6r att f\u00f6rdomsfritt se efter vad som verkligen beh\u00f6ver g\u00f6ras f\u00f6r att v\u00e5rt universitet ska fungera p\u00e5 ett \u00e4ndam\u00e5lsenligt s\u00e4tt f\u00f6r den svenska utbildningen i Finland och f\u00f6r det finlandssvenska samh\u00e4llets behov \u2013 och samtidigt med str\u00e4ng hand rensa i alla processer. De fyra dekanerna och styrelsen beh\u00f6ver mod och st\u00f6d i sin uppgift. Dj\u00e4rvhet betyder n\u00e4mligen dels dristig, modig, of\u00f6rv\u00e4gen, or\u00e4dd, men ocks\u00e5 dumdristig, \u00f6vermodig och v\u00e5ghalsig. Dj\u00e4rvhet m\u00e5ste allts\u00e5 alltid kombineras med framsynthet och f\u00f6rnuft.<\/p>\n
Jag tackar f\u00f6r gott samarbete denna termin och \u00f6nskar en god och vederkvickande sommar!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\u00c5bo Akademi h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00e5 en ny strategi. D\u00e4r finns fem olika egenskaper som v\u00e5rt universitet skulle st\u00e5 f\u00f6r, n\u00e4mligen \u00f6ppenhet, m\u00e5ngfald, delaktighet, h\u00e5llbarhet och dj\u00e4rvhet. Av dem \u00e4r dj\u00e4rvheten kanske den sv\u00e5raste egenskapen att leva upp till. \u00c5r 1917 n\u00e4r man p\u00e5 allvar ritade modeller f\u00f6r hur ett svenskt universitet i Finland kunde […]<\/p>\n","protected":false},"author":453,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10],"tags":[],"class_list":["post-56","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ulrika-wolf-knuts"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/56","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/453"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=56"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/56\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":184,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/56\/revisions\/184"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=56"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=56"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=56"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}