![\"Jarl-Thure](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/files\/Jarl-Thure_Eriksson.jpg\")
Tre arbetsgrupper \u00f6verl\u00e4mnade sina rapporter till rektor den 28.2.2013. Teman f\u00f6r rapporterna \u00e4r: Utbildning, Struktur och Vision. Rapporterna \u00e4r olika upplagda, men alla har ett klart budskap, \u00c5A beh\u00f6ver utvecklas. Grupperna \u00e4r konstruktiva, man undviker direkt kritik av nuvarande strukturer, enheter eller personer. M\u00e5nga id\u00e9er \u00e4r v\u00e4rda att beakta.<\/p>\n
Utbildning<\/strong> Tre omr\u00e5den, pedagogik, psykologi och biovetenskap, uppvisar en normenlig studietid p\u00e5 5,5 -6 \u00e5r. P\u00e5 ett par omr\u00e5den \u00e4r studietiden \u00f6ver 8 \u00e5r. F\u00f6rh\u00e5llandet mellan avlagda magisterexamina och uppsatta m\u00e5l var mycket l\u00e5gt \u00e5r 2012, flera institutioner uppvisar ett glapp p\u00e5 \u00f6ver 25 %. Alltf\u00f6r stor optimism h\u00e4mnar sig i kommande finansiering.<\/p>\n Struktur<\/strong> S\u00e4rskild uppm\u00e4rksamhet riktas mot f\u00f6rvaltningen och dess servicefunktioner. Man f\u00f6resl\u00e5r en centralisering till fyra byr\u00e5er: personal, ekonomi, undervisning och allm\u00e4n universitetsservice. H\u00e4r lyfter man fram ett av universitetens grundproblem, byr\u00e5kratin. Genom att \u00f6ka f\u00f6rvaltningens serviceengagemang vill man avlasta institutioner, prefekter, professorer m.fl. en del av de administrativa rutinerna.<\/p>\n Vision<\/strong> Hur g\u00e5r vi vidare?<\/strong> Magisterniv\u00e5n leder till f\u00f6ljande centrala yrken: klassl\u00e4rare, \u00e4mnesl\u00e4rare, pr\u00e4ster, psykologer, ekonomer, statsvetare (offentlig sektor), biologi- och bioteknologiexperter, geologer, kemister, diplomingenj\u00f6rer, IT-experter. Det vore av stort finlandssvenskt intresse att utbilda egna jurister vid \u00c5A<\/em>. Dessa beh\u00f6vs inom r\u00e4ttsv\u00e4sende, f\u00f6rvaltning och n\u00e4ringsliv. Likas\u00e5 vore det \u00f6nskv\u00e4rt att kunna bygga p\u00e5 farmaceututbildningen till full provisorsexamen. I b\u00e5da fallen tvingas studerande s\u00f6ka sig till andra universitet f\u00f6r att erh\u00e5lla en h\u00f6gre examen. Detta begr\u00e4nsar intresset f\u00f6r \u00c5A som f\u00f6rsta s\u00f6kalternativ.<\/p>\n Tillg\u00e5ngen p\u00e5 information och kunskap har totalt f\u00f6r\u00e4ndrat det pedagogiska utg\u00e5ngsl\u00e4get. Dagens ungdom styrs av flow-upplevelser, man chattar och smsar, nyfikenheten driver en att s\u00f6ka svar via internet. L\u00e4rarens uppgift blir i allt h\u00f6gre grad att skapa entusiasm och ”puffa” studerandena i olika \u00e4mnesinriktningar, sedan motiverar intresset sj\u00e4lva inl\u00e4rningen. F\u00f6rel\u00e4sningarnas tyngd l\u00e4ggs p\u00e5 helheten inte detaljerna.<\/p>\n Ett brett kandidatprogram (som alla grupper efterlyser) skall samla studeranden inom ett visst fakultetsomr\u00e5de kring s\u00e5 m\u00e5nga gemensamma kurser som m\u00f6jligt. Detta ger de b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r ett moget val av specialisering i ett senare skede. Dessutom finns det behov av en ny typ av allm\u00e4nbildning: social kunskap (kommunikation och m\u00e4nniskokunskap), insikt i ekonomi, etiska aspekter. \u00c4ven matematiska f\u00e4rdigheter och it-vana kr\u00e4vs i dagens samh\u00e4lle. <\/em>Oberoende av det kommande yrket kan ett extra spr\u00e5k vara nyttigt: franska, spanska, ryska, till exempel. Historia \u00e4r fascinerande och bra i globala kontakter.<\/p>\n Ett viktigt element vid utvecklingen av \u00c5A \u00e4r behovet av teamwork. Speciellt avg\u00f6rande \u00e4r samarbetet inom fakultetsomr\u00e5den och institutioner. Huvudm\u00e5l, b\u00e4sta t\u00e4nkbara utbildning, b\u00f6r g\u00e5 f\u00f6re personliga intressen. F\u00f6r detta kr\u00e4vs ledarskapst\u00e4nkande och attitydf\u00f6r\u00e4ndringar.<\/em> Flera institutioner har redan insett detta.<\/p>\n \u00c5bo Akademis 2010 \u00e5rs reformer var ett viktigt steg i r\u00e4tt riktning, stora institutioner, tre fakultetsomr\u00e5den. Denna modell kunde fungera \u00e4ven i framtiden, om man p\u00e5 fakultetsomr\u00e5desniv\u00e5 inr\u00e4ttar ett styrorgan (fakultetsr\u00e5d) med ansvar f\u00f6r utbildningsstrukturens inneh\u00e5ll, koordinering av kurser och en systematisering av doktorandutbildningen. Prorektor \u00e4r ordf\u00f6rande och besluter \u00f6ver 25 % av de anslag som nu g\u00e5r direkt till institutionerna. En modifiering av den nuvarande organisationen \u00e4r enklare \u00e4n strukturgruppens f\u00f6rslag. Fakultetsr\u00e5den har en h\u00f6gre status \u00e4n de tv\u00e5 f\u00f6reslagna n\u00e4mnderna. Prorektorerna blir resultatansvariga f\u00f6r s\u00f6ktryck (attraktivitet) och genomstr\u00f6mning (studietid), medan institutionen svarar f\u00f6r kurskvalitet, antal examina samt vetenskapliga resultat.<\/em><\/p>\n Administrationen f\u00e5r inte bli alltf\u00f6r centraliserad. P\u00e5 institutionsniv\u00e5 beh\u00f6vs st\u00f6dpersonal f\u00f6r ett stort antal uppgifter med anknytning till studentservice och forskning. Varje institution beh\u00f6ver en administrativ chef, som f\u00f6rbereder och verkst\u00e4ller \u00e4renden inom prefektens ansvarsomr\u00e5de.<\/em><\/p>\n Som kansler vill jag inte ta st\u00e4llning till f\u00f6rslagen om nedsk\u00e4rningar eller sammanslagningar. Dessa v\u00e4cker starka k\u00e4nslor och st\u00e4ller hinder f\u00f6r en konstruktiv f\u00f6rnyelseanda. Andra reformer f\u00e5r visa v\u00e4gen till framtida prioriteringar.<\/p>\n Sammanfattningsvis: Jarl-Thure Eriksson<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Tre arbetsgrupper \u00f6verl\u00e4mnade sina rapporter till rektor den 28.2.2013. Teman f\u00f6r rapporterna \u00e4r: Utbildning, Struktur och Vision. Rapporterna \u00e4r olika upplagda, men alla har ett klart budskap, \u00c5A beh\u00f6ver utvecklas. Grupperna \u00e4r konstruktiva, man undviker direkt kritik av nuvarande strukturer, enheter eller personer. M\u00e5nga id\u00e9er \u00e4r v\u00e4rda att beakta. Utbildning Rapporten ger en \u00f6versiktlig bild […]<\/p>\n","protected":false},"author":296,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-6","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-jarl-thure-eriksson"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/296"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":45,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6\/revisions\/45"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nRapporten ger en \u00f6versiktlig bild av \u00c5As nul\u00e4ge. Tabellerna visar p\u00e5 klara brister. Man f\u00e4ster sig bl.a. vid den l\u00e5ngsamma genomstr\u00f6mningen. Somliga studieinriktningar har ett exceptionellt litet antal studerande, i flera fall \u00e4r n\u00e4rvaroprocenten dessutom l\u00e5g. S\u00f6ktrycket kunde vara st\u00f6rre p\u00e5 omr\u00e5den som teologi och kemiteknik. I vissa fall har man bra rekrytering, men alla antagna st\u00e4ller inte upp. St\u00e4llvis \u00e4r bortfallet n\u00e4ra 50 %.<\/p>\n
\nGruppen har varit b\u00e5de innovativ och konkret. Man str\u00e4var efter en platt organisation genom att slopa fakultetsomr\u00e5dena och koppla institutionerna direkt under rektor. Tv\u00e5 prorektorer utses, en f\u00f6r utbildning och en f\u00f6r forskning. Prorektorerna fungerar som ordf\u00f6rande i undervisningsn\u00e4mnden respektive forskningsn\u00e4mnden. Kommunikationen mellan rektorat och institutioner f\u00f6rb\u00e4ttras med en prefektkonferens.<\/p>\n
\nVisionsgruppen g\u00f6r r\u00e4tt f\u00f6r sitt namn, man indikerar hela 59 f\u00f6rslag till f\u00f6rb\u00e4ttringar. En stor del h\u00e4nf\u00f6r sig till reformer inom studiemilj\u00f6n. Studentk\u00e5rens innovativa f\u00f6rarbete har satt sina tydliga sp\u00e5r. H\u00e4r n\u00e5gra speciellt aktuella reformf\u00f6rslag: bredare kandidatutbildning, st\u00f6rre rekryteringsanstr\u00e4ngningar, fokusering p\u00e5 k\u00e4rnverksamheten, digital infrastruktur, program f\u00f6r ledarskaps- och verksamhetsutveckling.<\/p>\n
\nSamtliga rapporter \u00e4gnar r\u00e4tt liten uppm\u00e4rksamhet \u00e5t \u00c5As huvuduppgift: att utbilda kunniga yrkesm\u00e4nniskor f\u00f6r vissa klart uttalade omr\u00e5den. \u00c5A har profilerat sig vetenskapligt starkt och som ett resultat disputerar \u00e5rligen ett aktningsv\u00e4rt antal doktorer. Utan en frisk tillstr\u00f6mning av beg\u00e5vade studenter till magisterprogrammen kan man inte idka framg\u00e5ngsrik forskning.<\/em><\/p>\n
\n1. Behovet av olika utbildningar vid \u00c5A klarl\u00e4ggs, t.ex. genom kontakter till tankesmedjan Magma. Utbildningarnas namn moderniseras.
\n2. \u00c5As f\u00f6rvaltningsinfrastruktur analyseras av en utomst\u00e5ende part med erfarenhet av administrativ effektivitet.
\n3. \u00c5As organisation ses \u00f6ver, planering och koordinering av utbildningsstrukturer och doktorandutbildning ges till ett eget organ med prorektor som resultatansvarig person.<\/p>\n