Det h\u00e4r talet ska vara ett tacksamhetens tal. F\u00f6rst och fr\u00e4mst vill jag tacka f\u00f6r maten, l\u00e4cker var den, vacker upplagd och v\u00e4llagad. Den som \u00e4r ens lite antropologiskt bevandrad vet att en g\u00e5va kr\u00e4ver en geng\u00e5va. Har jag blivit bjuden p\u00e5 mat borde jag bjuda igen, men tyv\u00e4rr har jag inte m\u00f6jligheter att bjuda n\u00e4rmare 200 personer p\u00e5 middag, s\u00e5 min geng\u00e5va blir en historia i st\u00e4llet.<\/p>\n
Jag vill ber\u00e4tta historien om den alumn som inte f\u00e5tt n\u00e5gonting av \u00c5bo Akademi. Jag var p\u00e5 ett seminarium, jag minns inte mera om vad det handlade, men en av inledarna fick fr\u00e5gan om vad hen hade f\u00e5tt av \u00c5bo Akademi. Svaret kom prompt, klart och tydligt: \u201dIngenting\u201d! Det h\u00e4r h\u00e4nde l\u00e5ngt f\u00f6re alumnbegreppets tidevarv, s\u00e5 det m\u00e5 vara hen f\u00f6rl\u00e5tet.<\/p>\n
Jag baxnade och fast\u00e4n det s\u00e4kert \u00e4r n\u00e4rmare trettio \u00e5r sedan detta skedde har jag inte gl\u00f6mt det. Idag m\u00e5ste jag t\u00e4nka p\u00e5 vad som skulle h\u00e4nda med akademin om v\u00e5ra alumner gick ut och var s\u00e5 d\u00e4r kategoriska. Nu har alumner blivit allt viktigare, f\u00f6r universiteten ska knytas n\u00e4rmare samh\u00e4llet. Alumnerna utg\u00f6r ett n\u00e4tverk n\u00e4r universiteten beh\u00f6ver st\u00f6d av folk som lever och arbetar i det som man tror \u00e4r en verkligare v\u00e4rld \u00e4n universitetens. Det g\u00e4ller inte bara att i denna nedsk\u00e4rningarnas tid samla reda pengar bland alumnerna, utan ocks\u00e5 att bereda studenterna m\u00f6jlighet att l\u00e4ra sig olika yrken, att f\u00e5 arbetspraktik, kanske rentav i ett ges\u00e4ll-m\u00e4starf\u00f6rh\u00e5llande. Det finns otaliga uppgifter f\u00f6r uppfinningsrika alumner.<\/p>\n
Brahebalen har blivit en tradition. Traditioner \u00e4r viktiga, de h\u00e5ller ihop en grupp men de m\u00e5ste ha ett eller flera m\u00e5l f\u00f6r att best\u00e5. Brahebalen kan best\u00e5 bara om den fyller en funktion. Jag tror att vi vill tr\u00e4ffas f\u00f6r att umg\u00e5s och minnas v\u00e5r ungdom, kanske rentav k\u00e4nna oss unga n\u00e5gra timmar, men ocks\u00e5 helt enkelt f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla kontakten med varandra ut\u00f6ver det man kan g\u00f6ra per telefon eller e-post. Under en kort tid vill vi l\u00e5ta ungdomens kamratskap hj\u00e4lpa lite mot r\u00e4dslan f\u00f6r \u00e5lderdomens isolering. D\u00e4rf\u00f6r h\u00e5ller vi liv i \u00c5A-andan, men ocks\u00e5 f\u00f6r att p\u00e5minna oss och varandra om att det svenska i Finland har ett existensber\u00e4ttigande och h\u00e5lla oss informerade om \u00c5bo Akademi och dagsl\u00e4get inom universiteten. Det har blivit n\u00e5got helt annat \u00e4n f\u00f6r n\u00e5gra decennier sedan. Det \u00e4r inte mycket vi skulle k\u00e4nna igen av studierna om vi ens f\u00f6r en enda dag levde en students vardagsliv. Det \u00e4r n\u00e5got helt annorlunda \u00e4n f\u00f6rr.<\/p>\n
Vad var det vi fick av \u00c5bo Akademi \u2013 eller var det verkligen s\u00e5 att vi ingenting fick? Jag kan f\u00f6rst\u00e5s bara tala f\u00f6r mig sj\u00e4lv men jag tror vi kan enas om att vi fick f\u00f6rm\u00e5gan att l\u00e4sa \u2013 och f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 det vi l\u00e4st. Det var en mycket komplicerad process och den gick vi igenom utan att egentligen riktigt inse vad det var fr\u00e5gan om. Vi fick ocks\u00e5 f\u00f6rm\u00e5gan att tala och f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra oss f\u00f6rst\u00e5dda, n\u00e5got som inte var en mindre komplicerad eller mindre p\u00e5taglig process. F\u00f6r m\u00e5nga var det h\u00e4r det v\u00e4rsta, att tala inf\u00f6r andra, en f\u00f6rm\u00e5ga som \u00e4r absolut n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r den som g\u00e5r ut i arbetslivet.<\/p>\n
N\u00e5gra av oss fick f\u00f6rm\u00e5gan att r\u00e4kna, p\u00e5 senare tid g\u00e4ller den alla: alla m\u00e5ste kunna r\u00e4kna pengar, arbetstid, personalstyrka f\u00f6rutom h\u00e5llfasthet, hastighet eller t\u00e4nka p\u00e5 vad som sker i Hilbertrummet.<\/p>\n
Vi fick allts\u00e5 en utbildning, som i m\u00e5nga fall ledde oss vidare till en yrkesutbildning och ett yrke. Den kunskapen gav oss ett arbete och slutligen en utkomst som gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r oss att f\u00e5 mat p\u00e5 bordet och tak \u00f6ver huvudet. I b\u00e4sta fall r\u00e4ckte pengarna till att flera i samma hush\u00e5ll kunde f\u00e5 mat och tak \u00f6ver huvudet. Det kunde med tiden rentav bli en liten peng \u00f6ver.<\/p>\n
Men \u00c5bo Akademi gav oss ocks\u00e5 v\u00e4nner och bekanta. Vi byggde, utan att ens k\u00e4nna till begreppet, n\u00e4tverk b\u00e5de i jobb och privat. Hur det \u00e4n gick till fick vi hj\u00e4lp med att skapa kontakter. Alla har vi v\u00e4l n\u00e5gon g\u00e5ng fr\u00e5gat oss: \u201dVem k\u00e4nner jag som kan …?\u201c n\u00e4r vi hamnat i en situation d\u00e4r v\u00e5ra egna kunskaper varit otillr\u00e4ckliga. En alldeles speciell kategori av v\u00e4nner m\u00e5ste n\u00e4mnas. Jag \u2013 och jag \u00e4r sannerligen inte den enda \u2013 har i varje fall sj\u00e4lv f\u00e5tt en livskamrat och genom honom barn och barnbarn, n\u00e5got som fyller mitt liv med mening varje dag.<\/p>\n
D\u00e4rifr\u00e5n \u00e4r steget inte l\u00e5ngt till att konstatera att \u00c5bo Akademi har gett oss v\u00e4rden, v\u00e4rderingar som med olika uppfattningar om etik och moral i bottnen format en livs\u00e5sk\u00e5dning, gett oss en upps\u00e4ttning h\u00e5llbara tankar att bygga v\u00e5r framtid p\u00e5. I sj\u00e4lva verket \u00e4r \u00c5bo Akademi en sm\u00e4ltdegel d\u00e4r m\u00e5nga olika m\u00e4nniskors livssyn m\u00f6ts, krockar med varandra, slipas och f\u00e5r nytillskott. S\u00e5 blir v\u00e5r livs\u00e5sk\u00e5dning f\u00f6rhoppningsvis nyanserad och klok.<\/p>\n
Allt detta och mycket d\u00e4rtill hade min sagesman f\u00e5tt, men var knappt medveten om det. Det \u00e4r inte lite. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att vi ska ha f\u00e5tt ett rikt liv har funnits f\u00f6r oss alla. En annan sak \u00e4r sedan om vi f\u00f6rst\u00e5tt det och tagit vara p\u00e5 chansen.<\/p>\n
D\u00e4rf\u00f6r: N\u00e4sta g\u00e5ng vi ses firar vi \u00c5bo Akademis hundra\u00e5rsjubileum. L\u00e5t oss till dess av tacksamhet till v\u00e5r ungdom g\u00f6ra allt vi kan f\u00f6r att \u00c5bo Akademi ska kunna forts\u00e4tta att existera och g\u00f6ra akademin \u00e4nnu b\u00e4ttre \u00e4n den \u00e4r idag. \u00c5bo Akademi \u00e4r v\u00e4rt v\u00e5rt engagemang \u2013 p\u00e5 alla de s\u00e4tt vi bara kan bidra med.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det h\u00e4r talet ska vara ett tacksamhetens tal. F\u00f6rst och fr\u00e4mst vill jag tacka f\u00f6r maten, l\u00e4cker var den, vacker upplagd och v\u00e4llagad. Den som \u00e4r ens lite antropologiskt bevandrad vet att en g\u00e5va kr\u00e4ver en geng\u00e5va. Har jag blivit bjuden p\u00e5 mat borde jag bjuda igen, men tyv\u00e4rr har jag inte m\u00f6jligheter att bjuda […]<\/p>\n","protected":false},"author":453,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10],"tags":[],"class_list":["post-89","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ulrika-wolf-knuts"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/453"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=89"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":95,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89\/revisions\/95"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=89"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=89"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/kanslersblogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=89"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}