{"id":492,"date":"2014-03-14T16:46:59","date_gmt":"2014-03-14T13:46:59","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/?p=492"},"modified":"2014-03-14T16:46:59","modified_gmt":"2014-03-14T13:46:59","slug":"gor-vi-pa-basta-mojliga-satt-benchmarking-mellan-psykologi-och-logopediutbildningarna-vid-abo-akademi-och-goteborgs-universitet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/2014\/03\/14\/gor-vi-pa-basta-mojliga-satt-benchmarking-mellan-psykologi-och-logopediutbildningarna-vid-abo-akademi-och-goteborgs-universitet\/","title":{"rendered":"G\u00f6r vi p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga s\u00e4tt? \u2013 Benchmarking mellan psykologi- och logopediutbildningarna vid \u00c5bo Akademi och G\u00f6teborgs universitet"},"content":{"rendered":"<p><em>Skribenter: Fredrika Jansson och Alexandra Elsing<\/em><\/p>\n<p>Benchmarking betyder kort och gott att man j\u00e4mf\u00f6r sin verksamhet med n\u00e5gon annans verksamhet, ofta med n\u00e5gon man anser vara en god f\u00f6rebild. Huvudid\u00e9n vid benchmarking \u00e4r att man ska l\u00e4ra sig av varandra och samtidigt l\u00e4ra sig granska sin egen verksamhet med ett kritiskt \u00f6ga. Genom benchmarking hoppas man f\u00e5 goda id\u00e9er och kunskap som sedan kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra den egna verksamheten.<\/p>\n<p>Under h\u00f6sten 2013 planerades och inleddes benchmarking-projektet <i>Kvalitetss\u00e4kring i undervisningen<\/i> mellan IPL och Psykologiska institutionen och Logopedprogrammet vid G\u00f6teborgs universitet. Syftet med samarbetet var att f\u00e5 externa synpunkter p\u00e5 hur utbildningens undervisningsmetoder och examination st\u00f6der arbetslivsf\u00e4rdigheter och yrkeskompetens hos psykologer och talterapeuter. P\u00e5 en mer konkret niv\u00e5 handlade benchmarkingen om att utbyta id\u00e9er \u00f6ver b\u00e5de \u00e4mnes- och nationsgr\u00e4nser.<\/p>\n<p>Benchmarkingen startades genom IPL:s initiativ som en del av v\u00e5rt kvalitetsarbete. De fokusomr\u00e5den och teman vi valde att satsa p\u00e5 inom benchmarkingen var d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 starkt sammankopplade med andra p\u00e5g\u00e5ende projekt inom kvalitetsarbetet vid institutionen och \u00e5terspeglade de deltagande utbildningarnas styrkor och olikheter. Omr\u00e5dena vi valde att fokusera p\u00e5 var genus och m\u00e5ngfald, arbets- och organisationspsykologi, valbara kurser och variationer i studietakten, specialpsykologutbildningen, forskning i utbildningen, kursutv\u00e4rdering och praktik och studentklinik samt handledarutbildning.<\/p>\n<p>Under IPL:s kvalitetsseminarium i Nagu 26-27.9 hade benchmarking-gruppen, best\u00e5ende av personer f\u00f6r alla fyra utbildningar, sitt f\u00f6rsta m\u00f6te. Under m\u00f6tet identifierades benchmarkingens fokusomr\u00e5den och gemensamma m\u00e5l. I samband med kvalitetsseminariet ingick ocks\u00e5 ett platsbes\u00f6k vid IPL f\u00f6r deltagarna fr\u00e5n G\u00f6teborg. Benchmarking-gruppen bestod b\u00e5de av personer fr\u00e5n den undervisande personalen och av studerande. Efter kvalitetsseminariet i Nagu var benchmarkingen i full g\u00e5ng och det var mycket som skulle planeras och g\u00f6ras inf\u00f6r v\u00e5r n\u00e4sta tr\u00e4ff i G\u00f6teborg 21-23 november. Inf\u00f6r tr\u00e4ffen i G\u00f6teborg skulle vi bland annat sammanst\u00e4lla dokument g\u00e4llande fokusomr\u00e5dena, som vi sedan v\u00e4l framme i G\u00f6teborg anv\u00e4nde som diskussionsunderl\u00e4gg.<\/p>\n<p>Tidigt p\u00e5 morgonen den 21:a november samlades en grupp sm\u00e5tt yrvakna G\u00f6teborgsresen\u00e4rer p\u00e5 \u00c5bo flygf\u00e4lt. Vi var f\u00f6rberedda p\u00e5 att vi hade en l\u00e5ng och intensiv dag framf\u00f6r oss men hum\u00f6ret var p\u00e5 topp och vi var alla nyfikna p\u00e5 vad som v\u00e4ntade. V\u00e4l framme i G\u00f6teborg s\u00f6kte vi oss till Psykologiska institutionen vid G\u00f6teborgs universitet d\u00e4r vi skulle spendera dagen med v\u00e5ra g\u00f6teborgska kollegor. Det f\u00f6rsta som slog oss n\u00e4r vi kom till psykologins utrymmen var storleksskillnaden. D\u00e5 psykologin vid \u00c5A \u00e4r en liten enhet med ca 45 anst\u00e4llda, inklusive doktorander, \u00e4r psykologin vid GU en betydligt st\u00f6rre enhet med ca 140 anst\u00e4llda och upp till 1600 studerande vid de olika programmen och niv\u00e5erna. D\u00e5 psykologin vid \u00c5A finns inrymt huvudsakligen i en korridor, har psykologin vid GU ett eget hus med m\u00e5nga v\u00e5ningar till sitt f\u00f6rfogande. Den andra dagen i G\u00f6teborg tillbringade vi vid logopedin, d\u00e4r storleksskillnaden inte alls var lika p\u00e5taglig.<\/p>\n<div style=\"width: 238px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/files\/g\u00f6teborg-\u00e5bo.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" \" title=\"Storleksskillnad\" alt=\"\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/files\/g\u00f6teborg-\u00e5bo-228x300.jpg\" width=\"228\" height=\"300\" \/><\/a><p class=\"wp-caption-text\">Storleksskillnad. Psykologiska institutionen vid G\u00f6teborgs universitet och psykologin vid \u00c5bo Akademi.<\/p><\/div>\n<p>Trots storleksskillnaden hittade vi under dagarna i G\u00f6teborg m\u00e5nga likheter mellan utbildningarna, samtidigt som de olikheter vi hittade till stor del berodde p\u00e5 just storlek och omfattning. Till exempel s\u00e5 ger studentkliniken vid psykologin i G\u00f6teborg samtalsterapi \u00e5t 600 klienter per \u00e5r, motsvarande siffra i \u00c5bo \u00e4r 12. Varje psykologistuderande i G\u00f6teborg tar emot 5 klienter (\u00e5tminstone tv\u00e5 stycken med kognitiv beteendeterapi-inriktning, samt en kort och en l\u00e5ng psykodynamisk terapi). I \u00c5bo har de som v\u00e4ljer att g\u00e5 kursen Psykologisk behandling av vuxna endast en klient per \u00e5r. Detta betyder f\u00f6rst\u00e5s att handledningstimmarna vid GU \u00e4r mycket flera. \u00c5 andra sidan har man vid \u00c5A m\u00f6jligheten till klientkontakt i m\u00e5nga andra kurser ocks\u00e5, bland annat inom kurserna i neuropsykologiska utredningar och i den f\u00e4rska kursen \u201dFirman\u201d. Firman \u00e4r i princip arbets- och organisationspsykologi i praktiken och handlar om att studeranden g\u00f6r ett konsultuppdrag f\u00f6r ett f\u00f6retag eller en organisation, och avsikten \u00e4r att f\u00f6rbereda studeranden inf\u00f6r eventuellt arbete inom rekrytering och HR. Tack vare IPL:s status som kvalitetsenhet ordnades denna kurs i \u00c5bo f\u00f6rsta g\u00e5ngen 2013. I G\u00f6teborg \u00e4r kursen redan v\u00e4letablerad och inom ramarna f\u00f6r \u201dStudentfirman\u201d har mellan 400 och 500 uppdrag sk\u00f6tts. Intressant nog var uppl\u00e4gget f\u00f6r kurserna v\u00e4ldigt lika \u00e4ven om storleksskillnaderna \u00e4r enorma.<\/p>\n<p>F\u00f6rutom \u201dFirman\u201d och studentkliniken var ett annat fokusomr\u00e5de genus och m\u00e5ngfald inom undervisningen. Som finl\u00e4ndare ser man Sverige som f\u00f6reg\u00e5ngaren inom detta. I och med en alltmer globaliserad v\u00e4rld blir fr\u00e5gor kring m\u00e5ngfald alltmer framst\u00e5ende inom v\u00e5ra framtida yrken. Genusfr\u00e5gan \u00e4r, liksom alltid, aktuell ocks\u00e5 p.g.a. skillnaderna i t.ex. m\u00e4n och kvinnors r\u00f6st eller i risken att f\u00e5 olika sjukdomar. Eftersom man vid \u00c5A i och med f\u00f6r\u00e4ndringarna i studieprogrammet valde att ta bort en kurs i genuspsykologi och ist\u00e4llet integrera \u00e4mnet i andra kurser var vi nyfikna p\u00e5 hur G\u00f6teborgarna sk\u00f6ter denna bit. Det visade sig \u00e4nd\u00e5 att det \u00e4ven i Sverige har varit sv\u00e5rt att integrera genus och m\u00e5ngfaldsfr\u00e5gor i kurserna s\u00e5 att de har blivit en naturlig del av kursen och inte som n\u00e5got krystat och p\u00e5klistrat. Men genom att g\u00f6ra en grundlig analys av kurserna kunde man sedan passa in \u00e4ven denna bit, som ett exempel kan n\u00e4mnas en kurs vid logopedin i G\u00f6teborg d\u00e4r man analyserar journaler f\u00f6r att se om det \u00e4r skillnad i hur man uttrycker sig om kvinnor och m\u00e4n.<\/p>\n<p>En annan intressant skillnad mellan \u00c5A och GU \u00e4r antalet valbara kurser studenterna har m\u00f6jlighet att v\u00e4lja. Vid GU \u00e4r studieprogrammet v\u00e4ldigt strikt strukturerat och alla studeranden l\u00e4ser i princip samma saker. I \u00c5bo d\u00e4remot har b\u00e5de logopedi- och psykologistuderande m\u00f6jlighet att v\u00e4lja ett stort i j\u00e4mf\u00f6relse stort antal valbara kurser, och psykologistuderande kan till och med v\u00e4lja hela bi\u00e4mnen. En unders\u00f6kning bland studerandena i \u00c5bo visade att de flesta v\u00e4ljer psykologi\/logopedistudier eller andra kurser som hj\u00e4lper studeranden att g\u00f6ra sig en egen nisch. Till exempel v\u00e4ljer m\u00e5nga psykologistuderande ekonomi som bi\u00e4mne f\u00f6r att senare kunna arbeta inom HR eller vara egen f\u00f6retagare, n\u00e5got som kan vara till nytta senare i arbetslivet. Bland logopedistuderande \u00e4r psykologi ett av de popul\u00e4raste \u00e4mnena f\u00f6r valbara kurser, men ocks\u00e5 t.ex. spr\u00e5kkurser, ekonomikurser och kurser i allm\u00e4nf\u00e4rdigheter v\u00e4ljs.<\/p>\n<p>F\u00f6r speciellt logopedins del var handledning av praktikperioder ett viktigt fokusomr\u00e5de. Logopedin vid \u00c5A har i flera \u00e5r satsat mycket p\u00e5 handledningen av praktikperioder och det har genomg\u00e5ende varit ett viktigt omr\u00e5de inom kvalitetsarbetet. Vid G\u00f6teborgs universitet har logopedin i flera \u00e5r ordnat utbildning f\u00f6r de logopeder som handleder studerandes praktikperioder, n\u00e5got som under en l\u00e4ngre tid varit under planering vid \u00c5A. Genom att f\u00e5 ta del av hur handledarutbildningen ser ut och g\u00e5r till vid G\u00f6teborgs universitet fick vi fr\u00e5n \u00c5A id\u00e9er och kunskap som kommer att vara till stor nytta i den fortsatta planeringen av en eventuell handledarutbildning.<\/p>\n<p>En av de mest intressanta aspekterna vi l\u00e4rde oss var hur kursutv\u00e4rderingssystemet \u00e4r ordnat vid GU. Precis som vid IPL har \u00e4ven GU kursutv\u00e4rderingsblanketter efter varje kurs (och fr\u00e5gorna \u00e4r ocks\u00e5 h\u00e4r liknande), men ut\u00f6ver detta har de ocks\u00e5 en grupp som g\u00e5r igenom kursutv\u00e4rderingen och kursernas inneh\u00e5ll. Denna grupp best\u00e5r av b\u00e5de studerande, l\u00e4rare och studiechefen och den g\u00f6r att det sker en kontinuerlig kvalitetskontroll. Om n\u00e5got har varit bra f\u00e5r l\u00e4raren feedback p\u00e5 det, och om n\u00e5got har varit mindre bra kan gruppen ofta ber\u00e4tta hur andra l\u00e4rare sk\u00f6tt detta f\u00f6r att g\u00f6ra det b\u00e4ttre. Vidare g\u00e5r gruppen igenom undervisningen vid de olika kurserna f\u00f6r att f\u00f6rminska antalet \u00f6verlapp eller glapp mellan kursmomenten. Detta verkade vara ett mycket bra system! N\u00e5got som man kunde anv\u00e4nda sig av h\u00e4r vid \u00c5A ocks\u00e5, speciellt nu i tider d\u00e5 m\u00e5nga kandidatprogram \u00e4ndras och utv\u00e4rderas.<\/p>\n<p>Som studerande var det v\u00e4ldigt l\u00e4rorikt att f\u00e5 se hur utbildningarna ser ut vid ett annat universitet. Att f\u00e5 en bild av hur utbildningen ser ut vid ett annat universitet f\u00e5r en att t\u00e4nka igenom ens egen utbildning p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. Det samma g\u00e4ller d\u00e5 man ska ber\u00e4tta om utbildningen f\u00f6r n\u00e5gon som inte \u00e4r s\u00e5 insatt i systemet vid just ditt universitet. Benchmarkingen fick oss att reflektera \u00f6ver v\u00e5r utbildning p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n tidigare och hj\u00e4lpte oss att l\u00e4ttare identifiera utbildningens styrkor och svagheter. Vi m\u00e4rkte att trots eventuella svagheter s\u00e5 har v\u00e5ra utbildningar vid \u00c5A ocks\u00e5 tydliga styrkor, omr\u00e5den d\u00e4r vi \u00e4r bra. En viktig insikt var att man ska komma ih\u00e5g att \u00e4ven om man ser ett uppl\u00e4gg som verkar bra och som fungerar vid ett annat universitet s\u00e5 \u00e4r det inte s\u00e4kert att det passar in i det egna systemet. Universitet \u00e4r olika och s\u00e5 ocks\u00e5 samh\u00e4llet runt universiteten och det m\u00e5ste man beakta i planeringen och utvecklingen av utbildningen.<\/p>\n<p>Ifall ni vill se en mer utf\u00f6rlig rapport \u00f6ver benchmarkingen med fokusomr\u00e5den, id\u00e9er och \u00e5tg\u00e4rdsf\u00f6rslag se: <a href=\"http:\/\/www.abo.fi\/institution\/media\/26933\/benchmarkingrapportkomplett_33.pdf\">http:\/\/www.abo.fi\/institution\/media\/26933\/benchmarkingrapportkomplett_33.pdf<\/a><\/p>\n<p>P\u00e5 IPL:s hemsida under \u201dKvalitetsarbete\u201d finns ocks\u00e5 samtliga bilagor som det h\u00e4nvisas till i rapporten.\u00a0 <a href=\"http:\/\/www.abo.fi\/institution\/iplkvalitet\">http:\/\/www.abo.fi\/institution\/iplkvalitet<\/a><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Skribenter: Fredrika Jansson och Alexandra Elsing Benchmarking betyder kort och gott att man j\u00e4mf\u00f6r sin verksamhet med n\u00e5gon annans verksamhet, ofta med n\u00e5gon man anser vara en god f\u00f6rebild. Huvudid\u00e9n vid benchmarking \u00e4r att man ska l\u00e4ra sig av varandra och samtidigt l\u00e4ra sig granska sin egen verksamhet med ett kritiskt \u00f6ga. Genom benchmarking hoppas [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":389,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11],"tags":[66,31],"class_list":["post-492","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ipl-toppenhet-for-utbildning","tag-benchmarking","tag-utbildningskvalitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/492","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/389"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=492"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/492\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":499,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/492\/revisions\/499"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=492"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=492"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=492"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}