{"id":610,"date":"2014-11-11T15:07:33","date_gmt":"2014-11-11T12:07:33","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/?p=610"},"modified":"2014-11-11T15:07:33","modified_gmt":"2014-11-11T12:07:33","slug":"grupparbete-i-sociologi-ett-lyckat-pedagogiskt-experiment","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/2014\/11\/11\/grupparbete-i-sociologi-ett-lyckat-pedagogiskt-experiment\/","title":{"rendered":"Grupparbete i sociologi \u2013 ett lyckat pedagogiskt experiment"},"content":{"rendered":"<p>I grundstudierna i sociologi finns en kurs som i olika former har h\u00e4ngt med \u00e4nda sedan 1970-talet. Den heter \u201dGrupparbete i sociologi\u201d. Jag har ansvarat f\u00f6r kursen de senaste fem \u00e5ren, och har d\u00e4rf\u00f6r hunnit t\u00e4nka en del p\u00e5 dess pedagogik. I samband med mina pedagogikstudier har jag ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rb\u00e4ttra kursens utformning. Till min gl\u00e4dje uppt\u00e4ckte jag att professor Knut Pipping, som startade den f\u00f6rsta versionen av kursen \u00e5r 1972, ocks\u00e5 funderade p\u00e5 dess pedagogik. Han skrev \u00e5r 1973 en ess\u00e4 med titeln <em>Ett lyckat pedagogiskt experiment<\/em>. Kursen har ocks\u00e5 behandlats i Aulis Gr\u00f6ndahls (1976) rapport <em>Sociologistudier i sm\u00e5grupper<\/em>, som \u00e4r en mycket grundlig utv\u00e4rdering av kursen utg\u00e5ende fr\u00e5n intervjuer med kursdeltagare. I det h\u00e4r blogginl\u00e4gget ska jag diskutera kursens id\u00e9 och pedagogik och j\u00e4mf\u00f6ra mina tankar med Pippings 70-talspedagogik.<\/p>\n<p>Kursen best\u00e5r egentligen av seminariearbete i miniatyr. I dagsl\u00e4get g\u00e5r kursen ut p\u00e5 att kursdeltagarna skriver en uppsats utg\u00e5ende fr\u00e5n en av de fem kursb\u00f6ckerna, och d\u00e4refter diskuterar de sina uppsatser i grupper med ca fem medlemmar. Trots att ingen l\u00e4rare \u00e4r n\u00e4rvarande vid grupptr\u00e4ffarna ska tr\u00e4ffarna ha best\u00e4mda former: en studerande \u00e4r uppsatsskribent, en fungerar som ordf\u00f6rande, en \u00e4r opponent, en \u00e4r sekreterare och en \u00e4r n\u00e4rvarande. Efter ett par introducerande f\u00f6rel\u00e4sningar om uppsatsskrivning ska studerandena arbeta sj\u00e4lvst\u00e4ndigt individuellt och i grupp. L\u00e4raren finns i bakgrunden som en handledare och en spindel i n\u00e4tet, som f\u00f6rs\u00f6ker se till att grupperna fungerar. Kursen avslutas med att l\u00e4raren tr\u00e4ffar varje grupp vid en slutdiskussion och ger feedback om uppsatser och protokoll. Vid det tillf\u00e4llet ger ocks\u00e5 deltagarna feedback om kursen b\u00e5de muntligen och skriftligen.<\/p>\n<p>Professor Pipping (1973) motiverar grupparbetet som arbetsform med att studerandena alltid satt tysta p\u00e5 hans seminarier. Genom att sammantr\u00e4da i grupper utan l\u00e4rarens medverkan skulle de aktiveras och ha en meningsfull diskussion om kursinneh\u00e5llet. Pipping upplevde att en annan f\u00f6rdel i j\u00e4mf\u00f6relse med traditionell katederundervisning var att han fick mer personlig kontakt med sina studerande.<\/p>\n<p>Grupptr\u00e4ffarna dokumenterades redan p\u00e5 1970-talet i diskussionsprotokoll, som gavs \u00e5t l\u00e4raren. Inf\u00f6r varje tr\u00e4ff skulle en diskussionsinledare skriva ett inledningsanf\u00f6rande. Jag tolkar det som ett f\u00f6rstadium till uppsatsen i dagens kurs. Pipping n\u00e4mner ocks\u00e5 att grupperna efter alla diskussionstr\u00e4ffar samlades med l\u00e4raren till en \u201dtentamensdiskussion\u201d. Han kunde vid detta tillf\u00e4lle diskutera oklara punkter i texterna och komma med kritik. D\u00e4refter fortsatte studerandena behandla kurslitteraturen i sina grupper. I kursen ingick tre omg\u00e5ngar av grupptr\u00e4ffar och tentamensdiskussioner.<\/p>\n<p>Pippings tankar om examinationen motsvarar ganska v\u00e4l dagens pedagogik, som betonar m\u00f6jligheten till olika examinationsformer. Han konstaterar ocks\u00e5 att det var betydligt intressantare att l\u00e4sa varierande uppsatser och protokoll \u00e4n att l\u00e4sa 70 tentsvar om samma fr\u00e5ga. En skillnad j\u00e4mf\u00f6rt med 70-talspedagogiken \u00e4r att man idag inte beh\u00f6ver anv\u00e4nda ordet \u201dtentamen\u201d f\u00f6r att en examinationsform ska upplevas som legitim. I sj\u00e4lva verket blir l\u00e4randet ofta b\u00e4ttre genom ess\u00e4er och diskussion \u00e4n genom traditionell skriftlig tentamen.<\/p>\n<p>Kursen fick en klar f\u00f6rb\u00e4ttring d\u00e5 jag utvecklade en Moodle-sida, d\u00e4r studerande l\u00e4mnar in sina uppsatser inom grupperna. P\u00e5 1970-talet kunde man inte ens dr\u00f6mma om n\u00e4tst\u00f6dda kurser. F\u00f6rdelarna \u00e4r att all information och alla texter \u00e4r samlade p\u00e5 ett st\u00e4lle, och att jag som l\u00e4rare har m\u00f6jligheten att f\u00f6lja med n\u00e4r studerande l\u00e4mnar in texterna inom sina grupper. Interaktionen mellan l\u00e4rare och studerande f\u00f6rb\u00e4ttras. Men studerandena har fortfarande huvudrollen i kursen. Enligt kursutv\u00e4rderingarna uppskattar de flesta sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra exempel ur den senaste kursutv\u00e4rderingen v\u00e5ren 2014:<\/p>\n<p>\u201dDet var en bra kurs. Jag tyckte om sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten och skrivandet. Det kommer att beh\u00f6vas i framtiden.\u201d\u00a0\u201dL\u00e4rt mig mycket om referenser, har varit v\u00e4ldigt aktiv och engagerad.\u201d\u201dFungerade v\u00e4ldigt bra enligt mig, vill g\u00e4rna ha fler grupparbeten i framtiden med liknande uppl\u00e4gg.\u201d<\/p>\n<p>Oftast \u00e4r den h\u00e4r uppsatsen den allra f\u00f6rsta akademiska uppsatsen man skriver. Tydliga instruktioner i b\u00f6rjan av kursen \u00e4r a och o. Det m\u00e4rkte ocks\u00e5 Pipping efter att han h\u00e5llit kursen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen: N\u00e5gra introducerande f\u00f6rel\u00e4sningar beh\u00f6vdes. De fr\u00e5gor jag brukar fokusera p\u00e5 \u00e4r: Vad k\u00e4nnetecknar akademisk referenshantering? Hur argumenterar man sociologiskt? Hur l\u00e4gger man upp sin uppsats? Under skrivandets g\u00e5ng kan studerande kontakta l\u00e4raren f\u00f6r att f\u00e5 feedback om ett utkast av uppsatsen. Man f\u00e5r ocks\u00e5 l\u00e4mna in en ny version av uppsatsen till l\u00e4raren efter att ha diskuterat den med gruppen. Kursen har d\u00e4rf\u00f6r idag en nyans av processkrivning \u2013 n\u00e5got som inte kommer fram i Pippings ess\u00e4. Texter blir alltid b\u00e4ttre genom omarbetning efter feedback. Genom bearbetning av uppsatsen f\u00e5r studerande m\u00f6jligheten att visa att grupptr\u00e4ffarna har relevans f\u00f6r l\u00e4randeprocessen. Id\u00e9n med seminarier \u00e4r ju att f\u00f6rst\u00e5elsen av \u00e4mnet f\u00f6rdjupas och skickligheten att skriva uppsatser f\u00f6rb\u00e4ttras genom interaktion.<\/p>\n<p>Jag h\u00e5ller med professor Pipping \u2013 introduktionen av grupparbetet var verkligen ett lyckat pedagogiskt experiment. Annars skulle inte kursid\u00e9n finnas kvar och utvecklas vidare 42 \u00e5r efter att den introducerades.<\/p>\n<p>Lise Eriksson<br \/>\nPostdoc-forskare i sociologi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I grundstudierna i sociologi finns en kurs som i olika former har h\u00e4ngt med \u00e4nda sedan 1970-talet. Den heter \u201dGrupparbete i sociologi\u201d. Jag har ansvarat f\u00f6r kursen de senaste fem \u00e5ren, och har d\u00e4rf\u00f6r hunnit t\u00e4nka en del p\u00e5 dess pedagogik. I samband med mina pedagogikstudier har jag ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rb\u00e4ttra kursens utformning. Till min [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":440,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[71],"tags":[37,7,82,6,67],"class_list":["post-610","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-unipeda-modul3","tag-aktiverande-metoder","tag-examinationsformer","tag-grupparbete","tag-undervisningsmetoder","tag-universitetspedagogik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/610","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/440"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=610"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/610\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":613,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/610\/revisions\/613"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=610"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=610"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=610"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}