Ett ord som jag har st\u00f6tt p\u00e5 allt oftare under de tv\u00e5 senaste \u00e5ren \u00e4r ordet eller begreppet kompetens. Under en \u00e4mnesdidaktisk konferens i Trondheim f\u00f6r snart tv\u00e5 \u00e5r sedan d\u00f6k begreppet redan starkt upp i s\u00e5v\u00e4l olika presentationer som i pausdiskussionerna. Bland l\u00e4rarutbildare och andra f\u00f6retr\u00e4darna f\u00f6r de olika nordiska universiteten grubblade man d\u00e5 \u00f6ver \u00e4mneskunskapens f\u00f6rh\u00e5llande till begreppet kompetens. I de kommande nya l\u00e4roplanerna f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l f\u00f6rskolan som grundskolan i Finland (och troligen \u00e4ven i den kommande l\u00e4roplanen f\u00f6r gymnasiet) har de m\u00e5ngsidiga kompetenserna f\u00e5tt en central roll. I det h\u00e4r avseendet \u00e4r vi i Finland ingalunda unika. Inom Europa ing\u00e5r centrala kompetenser redan nu i m\u00e5nga nationella l\u00e4roplaner och i andra l\u00e4nder, liksom i Finland, p\u00e5g\u00e5r olika l\u00e4roplansreformer i rikting mot \u00f6kad fokusering p\u00e5 olika kompetenser.<\/p>\n
I Finland har vi av tradition talat mera om betydelsen av bildning, n\u00e5got som h\u00e4rstammar fr\u00e5n det tyska skolsystemet, medan kompetens framf\u00f6r allt har f\u00f6rknippats med den anglosachsiska v\u00e4rlden. I en rekommendation fr\u00e5n EU definieras \u00e5tta olika kompetenser som s.k. nyckelkompetenser.\u00a0 Dessa kompetenser \u00e4r: kommunikation p\u00e5 eget modersm\u00e5l,\u00a0 kommunikation p\u00e5 fr\u00e4mmande spr\u00e5k, matematisk kompetens och baskompetenser i naturvetenskap och teknologi, digital kompetens, l\u00e4rstrategier \u201dlearning to learn\u201d, social och samh\u00e4llelig kompetens, initiativf\u00f6rm\u00e5ga och entrepren\u00f6rskap samt kulturell kompetens. I de olika nationella l\u00e4roplanerna ing\u00e5r oftast de h\u00e4r olika nyckelkompetenserna men formuleringen kan variera n\u00e5got. \u00a0I den nya finl\u00e4ndska l\u00e4roplanen ing\u00e5r \u00a0samtliga ovann\u00e4mnda kompetenser. Ord som starkt stiger fram i beskrivningen av de m\u00e5ngsidiga kompetenserna i l\u00e4roplanen \u00e4r probleml\u00f6sningsf\u00f6rm\u00e5ga och kritiskt t\u00e4nkande.<\/p>\n
De olika kompetenserna har sj\u00e4lvklart diskuterats s\u00e5v\u00e4l i olika medier som inom forskningsv\u00e4rlden.\u00a0 I ett inl\u00e4gg i Helsingin Sanomat den 8.12.2014 talar professor Kirsti Lonka och verksamhetsdirekt\u00f6r Esko Hannula f\u00f6r att kompetenser som uttrycksf\u00f6rm\u00e5ga, beslutsfattande, samarbetsf\u00f6rm\u00e5ga och ledarskap skall betonas i skolv\u00e4rlden framom ett \u00f6verbetonande av det teknologiska kunnandet. I andra diskussioner beskrivs en oro kring vilka intressen som styr valet av kompetenser \u2013 \u00e4r det individens intressen, samh\u00e4llets intressen eller t.ex. ekonomiska intressen? I Norge har man inom grundskolan efter de senaste PISA-resultaten valt att satsa p\u00e5 basf\u00e4rdigheter s\u00e5som l\u00e4sning, skrivning, r\u00e4kning och digitala f\u00e4rdigheter. G\u00e5r detta att kombinera med kompetenst\u00e4nkandet? Enligt forskarna Bryony Hoskins och Ruth Deakin Crick finns det inget motsatsf\u00f6rh\u00e5llande kring dessa satsningar. Tv\u00e4rtom ser de att basf\u00e4rdigheterna och kompetenst\u00e4nkandet st\u00f6der varandra. En akademisk framg\u00e5ng korrelerar med de tv\u00e5 satsningarna.<\/p>\n
Hur ser d\u00e5 litet \u00e4ldre studerande inom akademiv\u00e4rlden p\u00e5 fr\u00e5gan om kompetenser? I en unders\u00f6kning bland f.d. \u00c5A studerande som varit verksamma ute p\u00e5 arbetsf\u00e4ltet i fem \u00e5r (se \u00c5A:s Arbetsform p\u00e5 n\u00e4tet) konstaterar de svarande att de i sitt nuvarande arbete fr\u00e4mst beh\u00f6ver probleml\u00f6sningsf\u00f6rm\u00e5ga, grupparbetsf\u00f6rm\u00e5ga och andra sociala f\u00f6rm\u00e5gor samt organiserings- och koordineringsf\u00f6rm\u00e5ga. Dessa f\u00f6rm\u00e5gor s\u00e4tter de t.o.m. f\u00f6re teoretiskt kunnande i den egna branschen.<\/p>\n
Det \u00e4r bra att det f\u00f6rs en konstruktiv diskussion kring olika kompetenser och deras betydelse f\u00f6r v\u00e5ra studerande i olika \u00e5lder och i olika skeden av utbildningen.\u00a0 S\u00e4kert \u00e4r dock att det beh\u00f6ver finnas l\u00e4rare som \u00e4r beredda och kunniga att handleda studerande f\u00f6r att de skall skapa sig dessa kompetenser. Parallellt med \u00e4mneskunskap beh\u00f6ver kompetenserna ing\u00e5 i s\u00e5v\u00e4l l\u00e4rarutbildning som\u00a0 – fortbildning. Kompetenserna b\u00f6r beaktas i olika m\u00e5lformuleringar men framf\u00f6r allt beh\u00f6ver l\u00e4rare p\u00e5 olika stadier tid att reflektera sj\u00e4lv och tillsammans med kolleger kring dessa fr\u00e5gor.<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ett ord som jag har st\u00f6tt p\u00e5 allt oftare under de tv\u00e5 senaste \u00e5ren \u00e4r ordet eller begreppet kompetens. Under en \u00e4mnesdidaktisk konferens i Trondheim f\u00f6r snart tv\u00e5 \u00e5r sedan d\u00f6k begreppet redan starkt upp i s\u00e5v\u00e4l olika presentationer som i pausdiskussionerna. Bland l\u00e4rarutbildare och andra f\u00f6retr\u00e4darna f\u00f6r de olika nordiska universiteten grubblade man d\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":432,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[71],"tags":[],"class_list":["post-681","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-unipeda-modul3"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/681","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/432"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=681"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/681\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":682,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/681\/revisions\/682"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=681"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=681"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=681"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}